Programme d'eau Potable
Porogaraam d’eau potable et d’assainissement du Millénaire (PEPAM, Engele: Porogaraam ujunnaaje ndiyam njareteeɗam e laaɓal) ko fedde gollotoonde ngam heɓde ndiyam njareteeɗam e laaɓal e nder leydi Senegaal. Jaagorɗo dogginoowo ɗum ko jaagorɗo ndiyam e laɓɓingol hono Serigne Mbaye Thiam hannde.[1]
Agency oo ina gollira e mbaadiiji ɗiɗi ceertuɗi. Arano oo ko rokkude laamu nguu limtooji jowitiiɗi e keɓgol ndiyam njareteeɗam e keɓgol laaɓal.[1] Golle goɗɗe ɗee ko waɗde ndiyam njareteeɗam e ɓuuɓri ɓurndi heewde e nokkuuji Senegaal ɗo ɗum heɓaaka jooni.[2]
E hitaande 2015, fedde nde hawritii e paandaale Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Ɓamtaare Duumotoonde (SDG), tawi ko paandaale limto 6.[3] Faandaare 6 SDG ko « Tabitinde keɓal ndiyam e laaɓal wonande yimɓe fof », tawa ina waɗi paandaale keertiiɗe ɗe 2030. Ina jeyaa heen « heɓde ndiyam njareteeɗam laaɓɗam e potal wonande yimɓe fof » e « heɓde laaɓal laaɓtungal e potal ".[4]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki][waylu iwdi]
^ Jump up to:a b "Sénégal : ministeer leydi e warngooji baɗɗi faayiida e dow mbaydiiji ɓooyɗi". Afrik Check (e Farayse). 29 lewru Mbooy 2019. Ƴeewtaa ko 10 Duujal 2021.
^ "TAMBACOUNDA – Heɓde kosam : gure 4 e nder komin Missira jokkondirɗe e lowre ndee". Ñalawma. 14 lewru Ut 2018. Ƴeewtaa ko 10 Duujal 2021.
^ "La BAD ina hollita Senegaal ko wayi no vitrine ƴellitaare duumotoonde e nder golle e nder njuɓɓudi". Afrik kaalis (e Farayse). 28 suwee 2015. Ƴeewtaa ko 10 desaambar 2021.
^ "Ndiyam e laaɓal". Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam ƴellitaare duumotoonde. Heɓtinaama