Jump to content

Robert Adeyinka Adebayo

Iwde to Wikipedia

Robert Adeyinka Adebayo (9 mars 1928 - 8 mars 2017) ko seneraal mawɗo konu leydi Naajeeriya, o wonnoo ko guwerneer leydi Naajeeriya hirnaange ndi jooni alaa ɗo haaɗi, hitaande 1966-1971.[1] O laati kadi hooreejo sooja'en lesdi Naajeeriya, nden o laatino kuugal janngirde ndeenka lesdi Naajeeriya.

Nguurndam adanɗam

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Adeyinka Adebayo jibinaa ko hitaande 1928, ɓiy golloowo e golle laamu ummoriiɗo Iyin Ekiti, sara Ado Ekiti, (Diiwaan Ekiti hannde), leydi Najeriya. O janngi to duɗal All Saints, Iyin-Ekiti, caggal ɗuum o naati duɗal hakkundeewal Eko Boys e duɗal Almasiihu Ado Ekiti.

O naati e konu keeriindi Afrik hirnaange e hitaande 1948 ko o signaler regiment, caggal ɗuum o timmini jaŋde ofiseeji cadet to Teshie, Ganaa tuggi 1950 haa 1952. Caggal nde o heɓi ekzamen Biro War ngam cadet Commonwealth e hitaande 1952 kam e qualif e Afrik hirnaange 1953, o hokkaama ofisee nder konu laamɗo hirnaange Afrik (RWAFF) bana 23ɓo ofisee konu Afrik hirnaange bee limoore WA23 e 7ɓo ofisee konu Naajeeriya bee limoore N7 ɓaawo o timmini janngirde cadet Office War to Eaton Hall, Angalteer. Caggal ɗuum o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Staff College to Camberley, Surrey e hitaande 1960 e duɗal jaaɓi haaɗtirde mawngal to Londres e darorɗe hitaande 1965 ɗo o woni tan ofisee Afriknaajo.

Adeyinka Adebayo wonti ofisee e hitaande 1953. Ko ɓuri teeŋtude e golle makko ina limtaa les ɗoo :

Koolaaɗo kuuɓal, 1954-1955

Ofiisaajo konu, 1955-1957

Hakkunde hitaande 1957 e hitaande 1958, o wonnoo ko balloowo guwerneer mawɗo leydi Angalteer (guwerneer mawɗo leydi Angalteer cakkitiiɗo to leydi Nijeer- Sir James Robertson-1957)[2]

Komanndaa kompañi e diɗɗal, Ikoyi, 1958 haa 1960

Ofisee mawɗo Naajeeriya gadano, Grade 2 (Intelligence) to nokkuure mawnde Fedde Ngenndiije Dentuɗe e hitaande 1961

Ofiisaajo kuugal lesdi arandeere, darnde 2 nder hukuuma konu lesdi Naajeeriya, 1961–1962

Naajeeriyaajo arandeejo toɗɗaama o laatoto hooreejo kuuɗe 1, 1962–1963

Komanda, konu Naajeeriya to Konngo, 1963

O woniino golloowo e nder konu Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɓaade jam e nder kiris Konngo, 1961-1963

Mawɗo konu leydi Naajeeriya, Feebariye 1964 – Noowammbar 1965 (O woni hooreejo konu leydi Naajeeriya gadano)

Hooreejo, Goomu peewnugol ndeenka Fedde Ngenndiije Dentuɗe Afrik (OAU), 1963–1965

Hooreejo delegaasiyoŋ Najeriya to batu OAU to Ecoppi, lewru Noowammbar 1966

Gomnaajo konu, Hirnaange Naajeeriya, 1966-1971

Komanda, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Naajeeriya, 1971-1972

Kuuɗe konu, 1972-1975

O woppi konu leydi Naajeeriya e darnde seneraal mawɗo, lewru juko hitaande 1975

Gooto nder sosɓe e cukko hooreejo lannda lesdi Naajeeriya (NPN), 1979–1983

Governor lesdi Hirnaange lesdi Naajeeriya

Ko o guwerneer diiwaan Hirnaange o ƴellitii golle yaajnude ndema haa teeŋti e sosde Duɗal Wiɗtooji e Heblo Ndema, Moor Plantation, Ibadan.[3]

Hare Biafra

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Adebayo wasiyiima nde ɓe kuutortoo doole ngam safrude caɗeele Biafran. E nder gooto e ciimtol ɓurngol laaɓtude e laaɓtude e hare ndee, o hollitii :

Mi alaa haaju e haalande on hol kulhuli, hol bonnugol e hol torra aadee ɓurtuɗo tawtortee kuutoragol doole. So tawii ko cfum fof gasii, cumu e 6uu6ol 6uu6ii, maay6e 6ee 6uuccii, maa en njiy, no yim6e wocf6e njiyri nii, wonde cfum fof ko meere, ko meere haa timmi, e safrude cazeele cfe min 6eydii safrude.[ 4]

E fuɗɗoode wolde ndee, Kolonel Adebayo, guwerneer leydi ndii e oon sahaa, yamiri yo denndaangal pontiiji ɗii ndartine ngam haɗde rebel en Biafran en yettaade Lagos laamorgo leydi Najeriya rewrude e leydi mum. Rebel en njahi haa Ore e nder diiwaan Ondo hannde oo, fotde 100 kiloomeeteer (62 mi) e Lagos.

Caggal wolde nde, hooreejo leydi ndii, hono Seneraal Yakubu Gowon, toɗɗii mo, o woni hooreejo goomu toppitiingu nanondiral e naatgol Ibos (Biafrans) e nder leydi Najeriya.

Remooɓe ina muurtoo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Seneraal mawɗo Adebayo wonnoo guwerneer e nder murto remooɓe "Agbekoya" bonngo ngam taƴde njoɓdi ndi ɓe ndartini e jam e kisal. Robert Adeyinka Adebayo woppi konu leydi Naajeeriya e hitaande 1975.

Nguurndam caggal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Haa hitaande 2011 Adebayo woni hooreejo kawtal mawɓe Yoruba.[5] Ɓiyiiko mawɗo Otunba Niyi Adebayo wonnoo ko guwerneer diiwaan Ekiti to leydi Najeriya gila 1999 haa 2003. Ɓiyiiko goɗɗo, Adedayo Adebayo, fiyi rugby e nder Bath e nder ekipaaji leydi Angalteer, o heɓiino kawgel jeegom hakkunde leyɗeele hakkunde 1996 e 1999.

Ñalnde wootere ko adii nde o heɓata duuɓi 89, Adebayo maayi ko ñalnde 8 mars 2017 to galle makko to Lagos.[6]

Feere siyaasaaku e waylaare faggudu nder lesdi Naajeeriya,Henry Bienen, Duɗal Woodrow Wilson ngam kuuɗe jama'aare e haalaaji lesdi. Catal jaŋde hakkunde leyɗeele, Routledge, 1985 ISBN 0-7146-3266-X

(mo wonnoo Alla-baaba ɓiyiiko mawɗo, Niyi Adebayo

Ƴeewndo (2015). Hijjoore ganndal: ‘Nguurndam e sahaaji porfeseer mawɗo V.A Oyenuga. Bloomington, IN : Galle winndiyaŋke

"Nowa Omoigui: 30 mee 1967". www