Jump to content

Royal Perth Hospital

Iwde to Wikipedia
Royal Perth Hospital
public hospital
YemreRoyal Perth Hospital Heritage Precinct Taƴto
Golle imaaɗe1829 Taƴto
Laamu inndeRoyal Perth Hospital Taƴto
Mutiɗa inndeRPH Taƴto
LesdiOsterliya Taƴto
Nder laamooreCity of Perth Taƴto
Jonde kwa'odineto31°57′18″S 115°52′1″E Taƴto
Street address197 Wellington Street Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttps://rph.health.wa.gov.au/ Taƴto
Emergency servicesavailable Taƴto
Map

Ospitaal Royal Perth (RPH) ko opitaal mawɓe e jannginooɓe 450 leeso, woni ko e daande maayo worgo-fuɗnaange diiwaan njulaagu hakkundeejo Perth, to Ostarali hirnaange.

Ospitaal oo ina jokki e daartol mum gila e opitaal koloñaal gadano, sosaa e nder laylaytol to Garden Island, saraaji maayo Ostarali hirnaange, e hitaande 1829.[1]  E lewru suwee 1830, laylaytol safrirde ngol artiraa e laawol Cathedral, to Perth.  Gila 1833 opitaal koloñaal ɓurɗo mawnude ina golloroo e nder dumunna juutɗo ummoraade e suudu renndini e nder galle keeriiɗo.  Duuɓi jeegom caggal ɗuum, e lewru desaambar 1840, ɗum udditaa kadi e nder galle kuutortenooɗo ko adii ɗuum ko e ŋoral St Georges Terrace e Irwin Street.  Opitaal oo fuɗɗii golle mum ko e ŋoral Murray Street e Victoria Square[1] ñalnde 14 sulyee 1855, o innitiraa ko opitaal Koloñaal.  E nder duuɓi garooji ɗii, nde yaajii haa fuɗnaange haa e laawol Wellington.  Nde anndaama no feewi e opitaal laamu Perth, opitaal Perth e cakkitiiɗe, gila 1946, e opitaal Royal Perth.

Peeje gadane e hitaande 2005 ko uddude golle to RPH ngam jaabaade udditgol opitaal Fiona Stanley;[2] kono, laamu Ostarali hirnaange (Services Metropolitan Sud) wayli peeje gila ndeen.  Kampus mawɗo mo Wellington Street maa jokku darnde mum e nder nokku mawɗo ɗo mawɓe njiylotoo e nokkuuji ɗo seppooji caɗtuɗi mbaɗata.  Kampus Shenton Park (nokku reentaare toownde) udditaama, sarwisaaji reentaare njaltinaama to opitaal Fiona Stanley.[3]

Opitaal laamɗo Perth.  Mahdiiji njiylotooɗi ɗii ko Galle Koloñaal (naamo) e Blok Sud caggal

Ospitaal Royal Perth ina gollina ko ina tolnoo e 6000 neɗɗo, ina yiyloo ko ina tolnoo e 70 000 ñawɗo hitaande kala.  Won e sarwisaaji baɗaaɗi ko ƴeewndorɗe, gannde mborosaaji e gannde neurobiyoloji, cuɓe ceertuɗe e seppooji, toppitagol caɗtungol e safaaraaji caɗtuɗi, safaara ɓalndu, safaara ndernderiijo, e safaara ƴiiƴam.

Ko jiidaa e rokkude mawɓe ballal safaara kuuɓtodinngal, Royal Perth ina woodi no opitaal jannginirtee nii, ina jogii jokkondiral tiiɗngal e duɗe jaaɓi-haaɗtirde mawɗe nay to Ostarali hirnaange e duɗe TAFE.  Ɗuum ina addana duɗe toowɗe rokkude fartaŋŋeeji jaŋde huuɓtodinnde, karallaagal, kadi ina addana Royal Perth jogaade gollotooɓe heblaaɓe e waawɓe.

Royal Perth kadi ina jokki jokkondiral e opitaaluuji WA goɗɗi ɗii, ko wayi no opitaal Sir Charles Gairdner, opitaal Fiona Stanley e opitaal sukaaɓe Perth, ngam tabitinde wonde denndaangal golle ina mbaawi heɓde ñawɓe wonɓe e safrirde, hay so tawii RPH rokkataa ɗum en e hoore mum.

Gardiiɗo wiɗtooji to opitaal Royal Perth ko porfeseer Peter Leedman, RPH ko wiɗtoowo mawɗo to bannge cellal ñawɓe e moƴƴitingol golle gollotooɓe.  RPH ina renndini nokku mum e sosiyeteeji wiɗtooji mawɗi goɗɗi keewɗi, ina jeyaa heen Duɗal Wiɗtooji Cafrirɗe to Ostarali Hirnaange, ngam tabitinde eɓɓooji wiɗtooji keewɗi ina mbaɗee e kala sahaa.  Darnde toownde wiɗtooɓe RPH ina hollira darnde maɓɓe teeŋtunde e annal binndol ganndal winnderewal hitaande kala.  E hitaande 1998, ko ina tolnoo e 158 binndanɗe e 114 binndanɗe ciimtol njaltinaa e jaayɗe safaara, infirmiyee e ganndal.  Yanti heen, gollotooɓe ɓee mbaɗii fotde 190 binndanɗe e nder batuuji karallaagal ngenndiiji e hakkunde leyɗeele.

Park Shenton

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ospitaal Rehabilitaasiyoŋ Royal Perth fuɗɗii soseede ko e opitaal tendaaji ceertuɗi e nder ladde to Shenton Park e sahaa nde ñawu nguu fuɗɗii e lewru abriil 1893. Oopitaal, ina anndaa no feewi e opitaal reentaare, opitaal Victoria, opitaal reentaare Royald Diseases e cakkitiingol ko opitaal Royald Perbilits, e cakkitiingol ko opitaal Royald Perbilits  opitaal mawɗo reentaare e reentaare ñawɓe polio caggal rafi 1948–56.

Neɗɗaagal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Doktoor Fiona Wood, keɓɗo njeenaari Ostarali ɓurndi moƴƴude e hitaande 2005, e porfeseer Barry Marshall e Doktoor Robin Warren, keɓɗo njeenaari Nobel e Phy.

Motto opitaal laamɗo Perth ko "Servio".  Logo opitaal oo tuugii ko e juuɗe wuro Perth, o fuɗɗii naatde ko e hitaande 1935. Ina waɗi leggal St George's Cross e dow gartirgal danewal, ina waɗi kadi ƴiye ɓaleeje e nder kanton toowɗo nano, e bannge ina winndaa heen helmere "Servio".

Limto ndonu

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Mahdiiji RPH keewɗi ina limtaa e binnditagol nokkuuji ndonaandi dowri.[1][2][3][4].

Doggol opitaaluuji e nder leydi Ostarali

  1. Template:Heritage Council of Western Australia
  2. Template:Heritage Council of Western Australia
  3. Template:Heritage Council of Western Australia
  4. Template:Heritage Council of Western Australia