Jump to content

Samuel Rowe (gardiiɗo koloñaal)

Iwde to Wikipedia
Samuel Rowe (gardiiɗo koloñaal)
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
InndeSamuel Taƴto
Innde ɓesnguRowe Taƴto
Ɗuubi daygo23 Mbooy 1835 Taƴto
ƊofordeMacclesfield Taƴto
Date of death28 Juko 1888 Taƴto
Place of deathMadeira Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje, surgeon, colonial administrator Taƴto
Award receivedKnight Commander of the Order of St Michael and St George Taƴto

Sir Samuel Rowe KCMG (23 mars 1835 – 28 ut 1888) ko doktoor Angalteer e gardiiɗo koloñaal, wonnooɗo laabi ɗiɗi guwerneer Siyeraa Leyoon, kadi o wonnoo kadi gardiiɗo Gammbi, guwerneer Gold Coast e guwerneer jeneraal koɗkiiji Afrik hirnaange . O anndiranoo ko waawde jokkondirde e yimɓe nokku oo e jokkondiral hakkunde Angalteer. O woniino e yiɗde eɓɓaande tiiɗnde yaajnude gila e daande maayo haa e nder leydi ngam jaabaade golle Farayse e nder diiwaan Sahel, sahaa e sahaa fof ina luulndii politik Biro Koloñaal .

Samuel Rowe jibinaa ko ñalnde 23 marse 1835 to wuro Macclesfield, to leydi Cheshire. Ko kanko woni ɓiy gadano George Hambly Rowe, jaagorgal diine Wesley, e Lidiya Ramshall mo Londres. O janngi ko e duɗe keeriɗe, caggal ɗuum o janngi safaara e les njiimaandi Joseph Denton mo Leicester e woɗɓe. O heɓi seedantaagal safroowo e hitaande 1856. O toɗɗaa e gollordu safrooɓe konu e hitaande 1862, o toɗɗaa to Lagos to Afrik hirnaange. Rowe resi Susannah, ɓiy Wiliyam Gatliff mo Hawker Hall, to wuro Witby, to Yorkshire. Ɓe ndañi ɓiɗɗo gorko gooto, maayi ko cukalel. [1]

Opereeji koloñaal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Rowe ari Lagos e lewru sulyee 1862, ɓooyaani ko o toɗɗaa ñaawoowo e nder ñaawirde mawnde e komisariyaajo jiyaaɓe, ko golle caɗtuɗe. O woni caggal ɗuum cirridiiɗo koloñaal. Rowe ina nanndi e yimɓe nokku oo, ɓe mbiyata mo caggal ɗuum "Old Red Breeches", o waɗtaa komannda diiwanuuji fuɗnaange. O toɗɗaa komisariyaajo keeriiɗo ngam waɗde nanondiral e wuro Epe e nder Laamu Ijebu . O arti galle makko e lewru sulyee 1864, o jokki jaŋde makko to Aberdeen, o heɓi bak makko e safaara e seppo e hitaande 1865. [1]

Rowe arti Afrik hirnaange e hitaande 1866, o jooɗii to galle laamorɗo Cape Coast . O waɗtaa kadi surgeon koloñaal e gardiiɗo Hausa en to Lagos e hitaande 1867. E hitaande 1869 kadi o woniino magistrat e binndoowo diiso Lagos. O artiraa e staff surgeon e nder konu ñalnde 4 sulyee 1870. O arti ngam jooɗaade to Angalteer, caggal ɗuum o neldaa to Gold Coast e lewru Yarkomaa 1872. Ñalnde 1 marse 1973 o toɗɗaa surgeon-major. [1] Ina gasa tawa o wasiyiima Nathaniel King e Sylvester Cole, terɗe fedde mawnde Siyeraa Leyoon, yo njanngu safaara to Aberdeen. King heɓi bakkaa mum e hitaande 1876, o arti e golle makko to Lagos, Cole heɓi bakkaa mum ko e hitaande 1883, o naati e golle laamu to Gold Coast. [2]

E hitaande 1873 Rowe naati e golle feewde e Ashanti en, laabi ɗiɗi o yiyi golle sara Elmina, ko ɗum waɗi o fawaade e medal e clasp. O toɗɗaa ko e konu diwooje Ashanti e gardagol Kapiteen John Hawley Glover . E nder humpito makko e gollodaade e yimɓe nokku oo o walli ngam winnditaade Yoruba en. O toɗɗaa CMG e hitaande 1874 sabu golle makko e nder hareeji Angalteer-Ashanti . E hitaande 1875, o wonti seppo koloñaal koloñaal Gold Coast. Rowe woppi konu ñalnde 4 desaambar 1876 e darnde teddunde brigade-surgeon. [1]

Njuɓɓudi koloñaal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Leydi Gammbi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nde o woni e konu ndee, Rowe wonnoo ko hooreejo laamuuji Gammbi e Siyeraa Leyoon . [3] Gammbi laaminoo ko Siyeraa Leyoon e oon sahaa. [4] Surgeon Major Rowe toɗɗaama gardiiɗo Gammbi e lewru suwee 1875. [5] Gonnooɗo gardiiɗo leydi ndii, hono C. H. Kortright, yaltiino Gammbi ñalnde 12 feebariyee 1875, Kapiteen Henry TM Cooper woni gardiiɗo leydi ndii. Samuel Rowe ari ñalnde 2 sulyee 1875, kono o artiraa Siyeraa Leyoon ñalnde heen, o woppi Cooper jokkude golle gardiiɗo jaagorɗe. [5] Rowe ummii Bathurst ngam ƴettude laamu to Freetown, to leydi Siyeraa Leyoon, hono guwerneer gardiiɗo jaagorɗe. [5] Cooper sankii ñalnde 9 lewru bowte hitaande 1877, ñalnde 30 lewru marse hitaande 1877, seppo mawngo Valesius S. Gouldsbury ari ngam ƴettude golle gardiiɗo. [5]

Siyeraa Leyoon

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E nder njillu Rowe gadano e golle mum e nder guwerneer leydi Siyeraa Leyoon e hitaande 1875–81 o wallittaama e Ofis Koloñaal ngam jokkude politik doolnuɗo ngam naatde e nder leydi Koloñaal. [1] O ardii njilluuji ɗiɗi baɗɗi faayiida ngam haɓde e leñol Sherbro . [1] Ñalnde 29 abriil 1887 Rowe arti Gammbi e gardagol gardiiɗo, o lomtii gardiiɗo gardiiɗo gollordu Gilbert T. Carter. E nder dumunna makko juutɗo, laamɓe nokkuuji keewɗi njaɓii jaɓde ndeenka Angalteer. [1] Ñalnde 12 lewru juko hitaande 1887 Rowe toɗɗaa e gardagol guwerneer mawɗo koɗki Afrik hirnaange . Ñalnde 27 noowammbar 1887 o ummii Gammbi, o lomtii T. Risely Griffith gardiiɗo jaagorɗe. [1] Nde o woni guwerneer mawɗo koɗki Afrik hirnaange Angalteer o jokki e wonde guwerneer Siyeraa Leyoon. [1]

Ko o guwerneer mawɗo o salii ceergal Gammbi, o salii no feewi polis Biro Koloñaal ngam rokkude ɗaɓɓaande Faraysenaaɓe. [5] O yuɓɓini yah-ngartaa gardiiɗo VS Gouldsbury feewde maayo Gammbi toowngo e hitaande 1881. [5] Ñalnde 20 abriil 1880 Rowe waɗtaa KCMG (Komandaajo konu Ordre St Michael e St George). [1] O lomtinaa to Siyeraa Leyoon ko A. E. Havelock e hitaande 1881. [6] Guwerneer gardinooɗo leydi ndii heɓi kabaaru toɗɗagol Havelock e juuɗe konsul janano won e yontereeji ko adii nde ɗum tabitinaa e Biro Koloñaal. [7]

  1. 1 2 3 4 5 Harris 1897.
  2. Killingray 2012.
  3. Gold Coast 1887.
  4. Colonial System of Administration in Gambia.
  5. 1 2 3 4 5 6 Perfect 2016.
  6. Imperial Institute 1893.
  7. Banbury 1888.