Samuel Rowe (gardiiɗo koloñaal)
Sir Samuel Rowe KCMG (23 mars 1835 – 28 ut 1888) ko doktoor Angalteer e gardiiɗo koloñaal, wonnooɗo laabi ɗiɗi guwerneer Siyeraa Leyoon, kadi o wonnoo kadi gardiiɗo Gammbi, guwerneer Gold Coast e guwerneer jeneraal koɗkiiji Afrik hirnaange . O anndiranoo ko waawde jokkondirde e yimɓe nokku oo e jokkondiral hakkunde Angalteer. O woniino e yiɗde eɓɓaande tiiɗnde yaajnude gila e daande maayo haa e nder leydi ngam jaabaade golle Farayse e nder diiwaan Sahel, sahaa e sahaa fof ina luulndii politik Biro Koloñaal .
Samuel Rowe jibinaa ko ñalnde 23 marse 1835 to wuro Macclesfield, to leydi Cheshire. Ko kanko woni ɓiy gadano George Hambly Rowe, jaagorgal diine Wesley, e Lidiya Ramshall mo Londres. O janngi ko e duɗe keeriɗe, caggal ɗuum o janngi safaara e les njiimaandi Joseph Denton mo Leicester e woɗɓe. O heɓi seedantaagal safroowo e hitaande 1856. O toɗɗaa e gollordu safrooɓe konu e hitaande 1862, o toɗɗaa to Lagos to Afrik hirnaange. Rowe resi Susannah, ɓiy Wiliyam Gatliff mo Hawker Hall, to wuro Witby, to Yorkshire. Ɓe ndañi ɓiɗɗo gorko gooto, maayi ko cukalel. [1]
Opereeji koloñaal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Rowe ari Lagos e lewru sulyee 1862, ɓooyaani ko o toɗɗaa ñaawoowo e nder ñaawirde mawnde e komisariyaajo jiyaaɓe, ko golle caɗtuɗe. O woni caggal ɗuum cirridiiɗo koloñaal. Rowe ina nanndi e yimɓe nokku oo, ɓe mbiyata mo caggal ɗuum "Old Red Breeches", o waɗtaa komannda diiwanuuji fuɗnaange. O toɗɗaa komisariyaajo keeriiɗo ngam waɗde nanondiral e wuro Epe e nder Laamu Ijebu . O arti galle makko e lewru sulyee 1864, o jokki jaŋde makko to Aberdeen, o heɓi bak makko e safaara e seppo e hitaande 1865. [1]
Rowe arti Afrik hirnaange e hitaande 1866, o jooɗii to galle laamorɗo Cape Coast . O waɗtaa kadi surgeon koloñaal e gardiiɗo Hausa en to Lagos e hitaande 1867. E hitaande 1869 kadi o woniino magistrat e binndoowo diiso Lagos. O artiraa e staff surgeon e nder konu ñalnde 4 sulyee 1870. O arti ngam jooɗaade to Angalteer, caggal ɗuum o neldaa to Gold Coast e lewru Yarkomaa 1872. Ñalnde 1 marse 1973 o toɗɗaa surgeon-major. [1] Ina gasa tawa o wasiyiima Nathaniel King e Sylvester Cole, terɗe fedde mawnde Siyeraa Leyoon, yo njanngu safaara to Aberdeen. King heɓi bakkaa mum e hitaande 1876, o arti e golle makko to Lagos, Cole heɓi bakkaa mum ko e hitaande 1883, o naati e golle laamu to Gold Coast. [2]
E hitaande 1873 Rowe naati e golle feewde e Ashanti en, laabi ɗiɗi o yiyi golle sara Elmina, ko ɗum waɗi o fawaade e medal e clasp. O toɗɗaa ko e konu diwooje Ashanti e gardagol Kapiteen John Hawley Glover . E nder humpito makko e gollodaade e yimɓe nokku oo o walli ngam winnditaade Yoruba en. O toɗɗaa CMG e hitaande 1874 sabu golle makko e nder hareeji Angalteer-Ashanti . E hitaande 1875, o wonti seppo koloñaal koloñaal Gold Coast. Rowe woppi konu ñalnde 4 desaambar 1876 e darnde teddunde brigade-surgeon. [1]
Njuɓɓudi koloñaal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Leydi Gammbi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Nde o woni e konu ndee, Rowe wonnoo ko hooreejo laamuuji Gammbi e Siyeraa Leyoon . [3] Gammbi laaminoo ko Siyeraa Leyoon e oon sahaa. [4] Surgeon Major Rowe toɗɗaama gardiiɗo Gammbi e lewru suwee 1875. [5] Gonnooɗo gardiiɗo leydi ndii, hono C. H. Kortright, yaltiino Gammbi ñalnde 12 feebariyee 1875, Kapiteen Henry TM Cooper woni gardiiɗo leydi ndii. Samuel Rowe ari ñalnde 2 sulyee 1875, kono o artiraa Siyeraa Leyoon ñalnde heen, o woppi Cooper jokkude golle gardiiɗo jaagorɗe. [5] Rowe ummii Bathurst ngam ƴettude laamu to Freetown, to leydi Siyeraa Leyoon, hono guwerneer gardiiɗo jaagorɗe. [5] Cooper sankii ñalnde 9 lewru bowte hitaande 1877, ñalnde 30 lewru marse hitaande 1877, seppo mawngo Valesius S. Gouldsbury ari ngam ƴettude golle gardiiɗo. [5]
Siyeraa Leyoon
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E nder njillu Rowe gadano e golle mum e nder guwerneer leydi Siyeraa Leyoon e hitaande 1875–81 o wallittaama e Ofis Koloñaal ngam jokkude politik doolnuɗo ngam naatde e nder leydi Koloñaal. [1] O ardii njilluuji ɗiɗi baɗɗi faayiida ngam haɓde e leñol Sherbro . [1] Ñalnde 29 abriil 1887 Rowe arti Gammbi e gardagol gardiiɗo, o lomtii gardiiɗo gardiiɗo gollordu Gilbert T. Carter. E nder dumunna makko juutɗo, laamɓe nokkuuji keewɗi njaɓii jaɓde ndeenka Angalteer. [1] Ñalnde 12 lewru juko hitaande 1887 Rowe toɗɗaa e gardagol guwerneer mawɗo koɗki Afrik hirnaange . Ñalnde 27 noowammbar 1887 o ummii Gammbi, o lomtii T. Risely Griffith gardiiɗo jaagorɗe. [1] Nde o woni guwerneer mawɗo koɗki Afrik hirnaange Angalteer o jokki e wonde guwerneer Siyeraa Leyoon. [1]
Ko o guwerneer mawɗo o salii ceergal Gammbi, o salii no feewi polis Biro Koloñaal ngam rokkude ɗaɓɓaande Faraysenaaɓe. [5] O yuɓɓini yah-ngartaa gardiiɗo VS Gouldsbury feewde maayo Gammbi toowngo e hitaande 1881. [5] Ñalnde 20 abriil 1880 Rowe waɗtaa KCMG (Komandaajo konu Ordre St Michael e St George). [1] O lomtinaa to Siyeraa Leyoon ko A. E. Havelock e hitaande 1881. [6] Guwerneer gardinooɗo leydi ndii heɓi kabaaru toɗɗagol Havelock e juuɗe konsul janano won e yontereeji ko adii nde ɗum tabitinaa e Biro Koloñaal. [7]