Sasabonsam
Sasabonsam, walla sahaa e sahaa fof Asanbosam,walla asasabonsam, ko tagoore nanndunde e vampire ummoriinde e leñol Akan. Nde jeyaa ko e daartol Akan en to bannge worgo Gana, kam e Kodduwaar, Togo e Jamayka teeminannde 18ɓiire ummoriinde e Akan en maccuɓe. Ina wiyee ina jogii dente njamndi, ɓalndu roosa, gaasa boɗeewa juutɗa e ŋoral njamndi ngam koyɗe, ina wuuri e leɗɗe, ina ƴatta gila dow. E nder laddeeji Afrik hirnaange, ina woodi kuule kesɗitingol, ko Sasabonsam doolnirta ɗeen kuule. Eɗe ƴetta leydi e nder leɗɗe e nder laddeeji, ɗo ɗe nguuri, ɗe nguura e yimɓe njirlotooɗe e nder galleeji mum en. Ina wonta fannu leydi wonande ɓe.Nde wonnoo ko aadee, ɗeen tagooje ina njogii sifaaji nannduɗi e batte, ina heen baagal baawngal fotde 20 meeteer njaajeendi. Wakiilo moƴƴo ina yiyee e The British Museum e limre Sasabonsam nde ɓe njogii e nder deftere maɓɓe. Nde seŋaama e leɗɗe, ina sikkaa nde waɗiraa ko e hitaande 1935.[1][2][3][4][5]
E nder miijooji, ina heewi hollireede ko ogre arketipik ; e fawaade e Saggitorde Mitoloji Aduna:
...Sasabonsam ɓuuɓɗo oo ina jogii gite mawɗe ƴiiƴam, koyɗe juutɗe, koyɗe ina toɗɗii laabi ɗiɗi ɗii fof. Feere maggal ɓurnde welde ko jooɗaade e dow caalli toowɗi lekki, ɓuuɓna koyɗe maggal ngam ɓuuɓnude dognoowo mo reenaaki.
Ogre e vampire fof ina njogii dente njamndi.
Inɗe e sifaaji tagoore ndee ina ceerti seeɗa e nder leƴƴi ceertuɗi e nder diiwaan hee.Asante Ganaa ina noddira jooɗiiɗo leɗɗe njamndi oo asasabonsam.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Bunson, Matthew (1993). The Vampire Encyclopedia. London: Thames & Hudson. p. 11. ISBN 0-500-27748-6.
- ↑ Long, Edward (1774). The History of Jamaica Or, A General Survey of the Ancient and Modern State of that Island: With Reflexions on Its Situation, Settlements, Inhabitants, Climate, Products, Commerce, Laws, and Government. 2. pp. 445–475.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedKon - ↑ Holiday (2010-01-12). "Asanbosam and Sasabonsam". Vampires (in Engeleere). Retrieved 2021-11-09.
- ↑ "figure | British Museum". The British Museum (in Engeleere). Retrieved 2021-11-09.