Shamim Hashimi
Shamim Hashimi (Urdu/Farsi/Aarabe: شمیمشمی; Hindi: شमीم हाशिमी; jibinaa ko Syed Muhammadu Shamimuddiin ñalnde 14 lewru bowte hitaande 1947) ko yimiyaŋke Urdu e Perse.[4][3][5][6]. Ko o jimoowo Ghazal. O winndi kadi jimɗi sifaaji jimɗi goɗɗi e meeteeruuji ceertuɗi.[2]
Nguurndam neɗɗo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Hashimi jibinaa ko Sasaram, Bihar, leydi Indiya.[1][7] O heɓi jaŋde makko leslesre ko to Madrasa Khanqaah kabeeriya. O heɓi "Aalim" (Diplôme) ko omo yahra e duuɓi 15.[1] O rewi Faazil (Perse e Urdu) ummoraade e Madrasa Shams-ul-Huda, to Patna. Caggal nde o timmini jaŋde makko to madrasa o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Patna o heɓi master e ɗemngal Urdu & binndol e Dip. e nder Ed.[2] O heɓi dipolomaaji Doktoraa Filosofi ngam wiɗto makko e nguurndam yimoowo biyeteeɗo Mahjoor Shamsi.[4][8] O jeyaa ko e duɗal Daagh Dehlvi to bannge jimɗi Urdu, omo jeyaa e almuɓɓe Abr Ahsani Gunnauri.[9][10] Innde binndol makko ko Shamim Hashimi.[1]
Kugal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Hashimi fuɗɗii winndude jimɗi ko ina yahra e duuɓi 9.[11] Yimre makko e binndanɗe makko njaltinaama e nder jaayndeeji ngenndiiji binndol Urdu hono Funoon, Shair, Aaj kal e subh-e-naw-patna ekn. O winndii defte keewɗe e ɗemngal Urdu, Perse e Engele, ina jeyaa heen defte makko ɗemngal Urdu e Perse Ghazals.[14][15] Golle makko binndol mawɗe njalti ko e kitaale 1970.[10] Ina jeyaa e defte makko ɓurɗe moƴƴude wiyeteende Toot tay patton ka dukh yaltunde e hitaande 2005 nde weltaare mawnde.[16][17][18] O heɓi kadi njeenaari Sahitya Bhushan e njeenaari akademi Urdu Bihar.
Batte binndol makko ina jeyaa heen Meer Taqi Meer e Amir Khusrow.[7]
Yiyngooji yontaaji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Shabab Lalit: "...Shamim Hashimi woni haaloowo weltaare mette. Ko o yeewtanoowo mette makko wondude e mette winndere ndee e mette hannde ɗee. E dow canvas yaajɗo nguurndam aadee Shamim Hashimi ina luggiɗi." e nder ruuhu, o yi’i mette jooni, ŋakkeende wakkati e bonanndeeji..."[2]
Nadim Balkhi : «...ko ɓuri teeŋtude e jimɗi Shamim Hashimi ko Nostalji (Nostalgie) woni maande aduna aadee timmuɗo nder e yaasi...[2]
Shamsur Rahman Faruqi: "...Aɗa jogii aadaaji hakkille gila e galle yumma maa e galle baaba maa kadi ɗeen sifaaji ɗiɗi ina peeña e yimre maa e nokkuuji keewɗi..."[2]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- "Nguurndam Doktoor Shamim Hashimi". Binndi Urdu.org. Ƴeewtaa ko ñalnde 12 sulyee 2013.
- "Nguurndam Shamim Hashimi". fedde daraniiɓe renndo. 1972. Ƴeewtaa ko ñalnde 12 sulyee 2013.
- Gazipuri, Zaheer (2009). Yimɓe teskinɓe to Jharkhand e Bihar). Laamu. ko Tamil Nadu, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Anna Chennai, Direkteer defte renndo e nder internet: Nirali Dunya Bayyinoowo. 184-192. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 4 mars 2016. Ƴeewtaa ko ñalnde 13 sulyee 2013.
- HUSEEN, IQBAL (2012). Sukanwaran-e-Jharkand. Vol. 1. Direkteer defte renndo, Govt. ko Tamil Nadu, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Anna Chennai: Jaayɗe Rang. 443-444. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 4 marse 2016. Ƴeewtaa ko ñalnde 11 sulyee 2013.
- Gazipuri, Zaheer (2009). Worldcat.org, Jhārkhanḍ aur Bihār ke ham ahl-i qalam. Nirali Dunya Muulooɓe. 184-192. OCLC 664261279.
- Gazipuri, Zaheer (2009). openlibrary.org, Jharkhand e Bihar ko huunde nde alaa ɗo haaɗi. Nirali Dunya Muulooɓe. 184-192. OCLC 664261279. Ƴeewtaa ko ñalnde 13 sulyee 2013.
- "Binndanɗe yimɓe lolluɓe". Hamariweb, to leydi Karachi Pakistaan. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2013.
- Harganvi, Doktoor Manazir Ashiq (1974). Urdu ki kahani Sho'raa ki zubaani. Leydi Indiya. Ƴeewtaa ko ñalnde 13 sulyee 2013.
- 1972, Nazar-e-Abr, Ludhiana: Jaaynde Urdu Ludhiana.
- Nadwi, Prof. Hakeem Syed Ahmadullaah (1970). Tazkira-e-juulɓe sho'raa-e-bihar. Vol. 6. Pakistaan (Karaasi).
- Akram, Seraj, binndol. (28 ut 2013). "Bakabar". Jaaynde lewru (Jaaynde). Vol. 6, alaa. 8. Patna: Biharanjuman. p. 5. ISSN 2319-4049. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 27 lewru bowte 2013. Ƴeewtaa ko ñalnde 28 lewru bowte 2013.
- Rahmaani, Abrar, binndol. (lewru suwee 2013). "Ajkal urdu lewru kala". Ajkal (Urdu) (Jaaynde) (e ɗemngal Urdu). 71 (11). : AGD, fedde jaayndeeji, ministeer humpito e jaayndeeji, Govt. ko leydi Indiya: 26. ISSN 0971-846X. RNI 948/57. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 27 sulyee 2013. Ƴeewtaa ko ñalnde 5 ut 2013.
- Kanwar, Rakesh, binndol. (Abriil–Juin 2012), Jadeed fikr-o-fan (Sappoɓal) (Jaaynde sappoɓal) (e ɗemngal Urdu), vol. 25, Gardiiɗo, Deptt. 171009.: Departemaa ɗemɗe e pinal, laamu. ko Himachal, p. 38, OCLC 26479831, RN limngal 46606/87
- "Nguurndam Doktoor Shamim Hashimi". Yimre.com. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2013.
- Jaaɓi-haaɗtirde Magadh (1973), Jaaɓi-haaɗtirde Magadh, Jaaɓi-haaɗtirde Magadh, Defterdu Mannulal, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Magadh, Bodh Gaya, Bihar: Govt. ko Bihar
- Hind, Anjuman Taraqqi Urdu (22–28 Abriil 2006). "Hamari Zaban (yontere kala)". (Yontere kala) Hamari Zaban (e ɗemngal Urdu). Urdu Ghar 212, Deen Dayal Upadhyay Marg, Delhi-110002: Anjuman Taraqqi Urdu, Hind: 6.
- Taneem, Qaumi (6 feebariyee 2006). "Ardiiɗo ñalngu Urdu, Qaumi Tanzeem". Qaumi tanzeem patna (e ɗemngal Urdu). Laawol Qaumi Tanzeem Sabzibagh, Patna -800004 Bihar. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 28 lewru feebariyee 2016. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2013.
- Duggar, Nawai (9 feebariyee 2007). "Duggar ñalnde kala". Ñalnde kala (e ɗemngal Urdu) (38). Mubharak Mandi, Jammu – 180001, Jammu e Kashmir, Indiya: 5.
- Nizaami, Hasan (2007). Jharkhand ke jadeed Ghazal-go Sho'raa ka tanqiidi-o-tajziyaati Mutaala'a. Jhariya, Dhanbad, leydi Indiya: Nirali Dunya.
- 2006, Kohsaar, Bhikanpur-3, Bihar.p. 16.
- Harganvi, Manazir Ashiq (2006). Geet Doha, Ghazal Doha. Bhopal, leydi Indiya: Jaaynde Nirali Dunya.