Jump to content

Shamim Hashimi

Iwde to Wikipedia

Shamim Hashimi (Urdu/Farsi/Aarabe: شمیمشمی; Hindi: شमीم हाशिमी; jibinaa ko Syed Muhammadu Shamimuddiin ñalnde 14 lewru bowte hitaande 1947) ko yimiyaŋke Urdu e Perse.[4][3][5][6]. Ko o jimoowo Ghazal. O winndi kadi jimɗi sifaaji jimɗi goɗɗi e meeteeruuji ceertuɗi.[2]

Nguurndam neɗɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Hashimi jibinaa ko Sasaram, Bihar, leydi Indiya.[1][7] O heɓi jaŋde makko leslesre ko to Madrasa Khanqaah kabeeriya. O heɓi "Aalim" (Diplôme) ko omo yahra e duuɓi 15.[1] O rewi Faazil (Perse e Urdu) ummoraade e Madrasa Shams-ul-Huda, to Patna. Caggal nde o timmini jaŋde makko to madrasa o naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Patna o heɓi master e ɗemngal Urdu & binndol e Dip. e nder Ed.[2] O heɓi dipolomaaji Doktoraa Filosofi ngam wiɗto makko e nguurndam yimoowo biyeteeɗo Mahjoor Shamsi.[4][8] O jeyaa ko e duɗal Daagh Dehlvi to bannge jimɗi Urdu, omo jeyaa e almuɓɓe Abr Ahsani Gunnauri.[9][10] Innde binndol makko ko Shamim Hashimi.[1]

Hashimi fuɗɗii winndude jimɗi ko ina yahra e duuɓi 9.[11] Yimre makko e binndanɗe makko njaltinaama e nder jaayndeeji ngenndiiji binndol Urdu hono Funoon, Shair, Aaj kal e subh-e-naw-patna ekn. O winndii defte keewɗe e ɗemngal Urdu, Perse e Engele, ina jeyaa heen defte makko ɗemngal Urdu e Perse Ghazals.[14][15] Golle makko binndol mawɗe njalti ko e kitaale 1970.[10] Ina jeyaa e defte makko ɓurɗe moƴƴude wiyeteende Toot tay patton ka dukh yaltunde e hitaande 2005 nde weltaare mawnde.[16][17][18] O heɓi kadi njeenaari Sahitya Bhushan e njeenaari akademi Urdu Bihar.

Batte binndol makko ina jeyaa heen Meer Taqi Meer e Amir Khusrow.[7]

Yiyngooji yontaaji

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Shabab Lalit: "...Shamim Hashimi woni haaloowo weltaare mette. Ko o yeewtanoowo mette makko wondude e mette winndere ndee e mette hannde ɗee. E dow canvas yaajɗo nguurndam aadee Shamim Hashimi ina luggiɗi." e nder ruuhu, o yi’i mette jooni, ŋakkeende wakkati e bonanndeeji..."[2]

Nadim Balkhi : «...ko ɓuri teeŋtude e jimɗi Shamim Hashimi ko Nostalji (Nostalgie) woni maande aduna aadee timmuɗo nder e yaasi...[2]

Shamsur Rahman Faruqi: "...Aɗa jogii aadaaji hakkille gila e galle yumma maa e galle baaba maa kadi ɗeen sifaaji ɗiɗi ina peeña e yimre maa e nokkuuji keewɗi..."[2]

  1. "Nguurndam Doktoor Shamim Hashimi". Binndi Urdu.org. Ƴeewtaa ko ñalnde 12 sulyee 2013.
  2. "Nguurndam Shamim Hashimi". fedde daraniiɓe renndo. 1972. Ƴeewtaa ko ñalnde 12 sulyee 2013.
  3. Gazipuri, Zaheer (2009). Yimɓe teskinɓe to Jharkhand e Bihar). Laamu. ko Tamil Nadu, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Anna Chennai, Direkteer defte renndo e nder internet: Nirali Dunya Bayyinoowo. 184-192. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 4 mars 2016. Ƴeewtaa ko ñalnde 13 sulyee 2013.
  4. HUSEEN, IQBAL (2012). Sukanwaran-e-Jharkand. Vol. 1. Direkteer defte renndo, Govt. ko Tamil Nadu, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Anna Chennai: Jaayɗe Rang. 443-444. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 4 marse 2016. Ƴeewtaa ko ñalnde 11 sulyee 2013.
  5. Gazipuri, Zaheer (2009). Worldcat.org, Jhārkhanḍ aur Bihār ke ham ahl-i qalam. Nirali Dunya Muulooɓe. 184-192. OCLC 664261279.
  6. Gazipuri, Zaheer (2009). openlibrary.org, Jharkhand e Bihar ko huunde nde alaa ɗo haaɗi. Nirali Dunya Muulooɓe. 184-192. OCLC 664261279. Ƴeewtaa ko ñalnde 13 sulyee 2013.
  7. "Binndanɗe yimɓe lolluɓe". Hamariweb, to leydi Karachi Pakistaan. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2013.
  8. Harganvi, Doktoor Manazir Ashiq (1974). Urdu ki kahani Sho'raa ki zubaani. Leydi Indiya. Ƴeewtaa ko ñalnde 13 sulyee 2013.
  9. 1972, Nazar-e-Abr, Ludhiana: Jaaynde Urdu Ludhiana.
  10. Nadwi, Prof. Hakeem Syed Ahmadullaah (1970). Tazkira-e-juulɓe sho'raa-e-bihar. Vol. 6. Pakistaan ​​(Karaasi).
  11. Akram, Seraj, binndol. (28 ut 2013). "Bakabar". Jaaynde lewru (Jaaynde). Vol. 6, alaa. 8. Patna: Biharanjuman. p. 5. ISSN 2319-4049. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 27 lewru bowte 2013. Ƴeewtaa ko ñalnde 28 lewru bowte 2013.
  12. Rahmaani, Abrar, binndol. (lewru suwee 2013). "Ajkal urdu lewru kala". Ajkal (Urdu) (Jaaynde) (e ɗemngal Urdu). 71 (11). : AGD, fedde jaayndeeji, ministeer humpito e jaayndeeji, Govt. ko leydi Indiya: 26. ISSN 0971-846X. RNI 948/57. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 27 sulyee 2013. Ƴeewtaa ko ñalnde 5 ut 2013.
  13. Kanwar, Rakesh, binndol. (Abriil–Juin 2012), Jadeed fikr-o-fan (Sappoɓal) (Jaaynde sappoɓal) (e ɗemngal Urdu), vol. 25, Gardiiɗo, Deptt. 171009.: Departemaa ɗemɗe e pinal, laamu. ko Himachal, p. 38, OCLC 26479831, RN limngal 46606/87
  14. "Nguurndam Doktoor Shamim Hashimi". Yimre.com. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2013.
  15. Jaaɓi-haaɗtirde Magadh (1973), Jaaɓi-haaɗtirde Magadh, Jaaɓi-haaɗtirde Magadh, Defterdu Mannulal, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Magadh, Bodh Gaya, Bihar: Govt. ko Bihar
  16. Hind, Anjuman Taraqqi Urdu (22–28 Abriil 2006). "Hamari Zaban (yontere kala)". (Yontere kala) Hamari Zaban (e ɗemngal Urdu). Urdu Ghar 212, Deen Dayal Upadhyay Marg, Delhi-110002: Anjuman Taraqqi Urdu, Hind: 6.
  17. Taneem, Qaumi (6 feebariyee 2006). "Ardiiɗo ñalngu Urdu, Qaumi Tanzeem". Qaumi tanzeem patna (e ɗemngal Urdu). Laawol Qaumi Tanzeem Sabzibagh, Patna -800004 Bihar. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 28 lewru feebariyee 2016. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 sulyee 2013.
  18. Duggar, Nawai (9 feebariyee 2007). "Duggar ñalnde kala". Ñalnde kala (e ɗemngal Urdu) (38). Mubharak Mandi, Jammu – 180001, Jammu e Kashmir, Indiya: 5.
  19. Nizaami, Hasan (2007). Jharkhand ke jadeed Ghazal-go Sho'raa ka tanqiidi-o-tajziyaati Mutaala'a. Jhariya, Dhanbad, leydi Indiya: Nirali Dunya.
  20. 2006, Kohsaar, Bhikanpur-3, Bihar.p. 16.
  21. Harganvi, Manazir Ashiq (2006). Geet Doha, Ghazal Doha. Bhopal, leydi Indiya: Jaaynde Nirali Dunya.