Sripada Yellampalli Project
Eɓɓoore Sripada Yellampalli ko eɓɓoore ndiyam tawaande e wuro Yellampalli e nder ladde Ramagundam Mandal, hakkunde diiwaan Peddapalli - diiwaan Mancherial e nder diiwaan Telangana, leydi Indiya. Innde nde inniraa ko depitee maayɗo, D. Sripada Rao.[2]
Kabaaru eɓɓoore ndee
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ko gonnooɗo hooreejo leydi Andhra Pradesh, Y. S. Rajasekhara Reddy, sosi eɓɓaande ndiyam Sripada Yellampalli ñalnde 28 sulyee 2004.
Eɓɓaande ndee ina foti huutoraade fotde 63 tmc ndiyam e njoɓdi Rs. 900 miliyaar e nder daawal gadanal ngal. E daawal ɗiɗmal ngal, fotde 49,5 tmc maa ƴette e diiwanuuji toowɗi ɗii, hono Karimnagar, Adilabad, Nizamabad, Warangal e Medak tawa ndiyam 6 TMC ina rokka eɓɓaande NTPC Ramagundam.[3] Caggal nde dame ilam ɗee ndarnaa, eɓɓaande ndee ina waawi mooftude fotde 20 Tmcft ndiyam.[4]
Haajuuji golle eɓɓaande ndee ko 163 MW e 469 miliyoŋ KWh semmbe kuuraa hitaande kala ngam pompirde ndiyam ɗam. Eɓɓoore ndee maa rokku ndiyam ngam restoraaji eɓɓoore doole NTPC to Ramagundam Mandal e nder diiwaan ɓooyɗo Karimnagar (diiwaan Peddapalli).[5] Nde fuɗɗii golle mayre ko e hitaande 2005 saraaji gure Mamnoor e Yellampalli to Ramagundam, nde ɓuri rokkude ndiyam njareteeɗam to Ramagundam, gure Godavarikhani e laamorgo Hyderabad.
Ƴeew kadi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Eɓɓoore Sriram Sagar
Baraaji Medigadda
Baraaji Annaram
Baraaji Sundilla
Dam Manair les
Baraas hakkunde Manair
Eɓɓoore Kaddam
Dam Manair toowɗo
SRSP Kanaal ilam
Nizam Sagar
Pranahita Cevela
Alisagar ƴetta peeje ndiyam
Maulana Abul Kalam Haydarabad Sujala Saravanthi skema
Eɓɓoore Sri Komaram Bheem
Devadula ƴetta peeje ndiyam
Eɓɓoore Iccampaali
[1]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]"Ndiyam eɓɓoore Sripada Yellampalli ngam NTPC". Hinndu en. 28 suwee 2008. Arsiif mum ko e asli ñalnde 1 oktoobar 2008. Keɓtinaa ko ñalnde 15 suwee 2014.
"Eɓɓoore Sripada Yellampalli haa lewru Mee 2008". Hinndu en. 12 oktoobar 2007. Arsiif mum ko e asli ñalnde 13 oktoobar 2007. Keɓtinaa ko ñalnde 15 suwee 2014.
"YSR lelni kaaƴe ngam eɓɓaande Yellampalli". Hinndu en. 29 sulyee 2004. Arsiif e asli ñalnde 9 ut 2004. Heɓtinaama ñalnde 15 suwee 2014.
"Kaayitaaji daneeji ɗaɓɓiraaɗi e dow Yellampalli". Hinndu en. 23 Oktoobar 2010. Arsiif mum ko e asli ñalnde 10 noowammbar 2012. Heɓtinaama ñalnde 15 suwee 2014.
"Doggol jarribo ngam rokkude ndiyam NTPC e lewru Nov". Hinndu en. 16 lewru bowte 2010. Arsiif mum ko e asli ñalnde 3 feebariyee 2011. Heɓtinaama ñalnde 15 suwee 2014.
