Teresa Kufuor
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Gana |
| Innde | Theresa |
| Ɗuubi daygo | 25 Yarkomaa 1935 |
| Ɗoforde | Wenchi |
| Date of death | 1 Yarkomaa 2023 |
| Sibling | Joseph Henry Mensah |
| Dee/goriiwo | John Kufuor |
| Marude | John Addo Kufuor |
| Wolde | Inngilisjo |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje, midwife, nurse |
| Position held | First Lady of Ghana |
| Janngi to | University of London, Paddington General Hospital, Radcliffe Infirmary |
| Academic degree | certificate |
| Academic major | nursing |
| Work period (start) | 2001 |
| Work period (end) | 2009 |
| Member of political party | New Patriotic Party |
Theresa Aba Kufuor (jibinaa ko Mensah ; 25 oktoobar 1935 – 1 oktoobar 2023) ko debbo John Kufuor, hooreejo ɗiɗaɓo leydi Ganaa, e debbo gadano leydi Ganaa tuggi 2001 haa 2009. Ko o infirmiyee e jibinannde.
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Kufuor, ɓiɗɗo tokooso e nder galle makko, jibinaa ko Theresa Mensah jibinaa ko ñalnde 25 oktoobar 1935. Mawniiko gorko ko ganndo faggudu e politik lannda Patriotik keso, hono Joseph Henry Mensah .
O fuɗɗii jaŋde makko ko e duɗal katolik, OLA, to Keta e nder diiwaan Volta to leydi Gana. O yahi caggal ɗuum to Londres, ɗo o janngi toon, o woni infirmiyee mawɗo binnditiiɗo, e nder fedde infirmiyeeji opitaal Sud. Edinburgh, leydi Ecoppi.
Caggal nde o ɓeydi jaŋde makko to suudu safrirdu Radcliffe, to Oxford e Paddington, to Londres, o heɓi seedantaagal wonde debbo jibinannde laamu, jogiiɗo seedantaagal ko fayti e safaara sukaaɓe.[1]
Nguurndam neɗɗo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Theresa resi John Kufuor nde o yahrata e duuɓi 23 caggal nde ɓe kawri e ñalngu mawningol ñalngu Republique to Londres e hitaande 1961. Ɓe resndi ɗum e hitaande 1962. O dañii ɓiɓɓe njoyo e John Kufuor, gonnooɗo hooreejo leydi Gana ; J. Addo Kufuor, Nana Ama Gyamfi, Saah Kufuor, Agyekum Kufuor e Owusu Afriyie Kufuor. Ko o yumma sukaaɓe njoyo, neene sukaaɓe njeetato. O woniino katolik Romanaajo dewondirɗo .
Hay so tawii ko kanko woni debbo gadano leydi Ganaa fotde duuɓi jeetati hakkunde 2001 e 2009, o dañii jogaade darnde leslesre e nder dingiral politik. E hitaande 2007 o ƴaañii ngam waylude politik e nder deftere laamu nguu, ko fayti e mbayliigu jaŋde, feewde e ƴellitgol porogaraam UNESCO mo jaŋde leslesre (FCUBE) wonande sukaaɓe janngooɓe e duɗe leslese.
Kufuor sosi Fedde ƴellitaare renndo yumma e cukalel (MCCDF), fedde nde wonaa laamuyankoore gollotoonde to Ganaa e Kanadaa, ballitoore golle ngam haɗde ñawu nguu heɓtaade yumma e cukalel.
Wade
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Teresa Kufuor sankii ko to galle mum to Peduase ñalnde 1 ut 2023, tawi ina yahra e duuɓi 87.
Rite janaaza
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 16 noowammbar, wirwirnde Theresa Aba Kufuor, gonnooɗo debbo gadano leydi ndii, waɗii to galle laamu Accra. Kewu nguu waɗii jimɗi e teddungal, rewi heen ko nawde heddiiɓe e makko to Kumasi ngam waɗde daawal gadanal e nder balɗe tati to Heroes Park, haa arti noon e wirwirnde makko to laamorgo diiwaan Ashanti .
Teddungal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 25 oktoobar 2010, Pape Benoît XVI rokki jom suudu mum hooreejo leydi ndii, hono John Kufuor, njeenaari Paap « Chevalier Commandant de Saint-Grégoire le Grand » sabu golle makko tiiɗɗe ɗe o golli e aadee e Egliis katolik e kuuɓal. Theresa Kufuor, to bannge mum, rokkaama njeenaari Papal Dame of St Gregory mawɗo ngam darnde mum e caɗeele sukaaɓe miskineeɓe e yummiraaɓe mum en.[2]
Ƴeew kadi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- Nana Konadu Agyeman Rawlings
- Debbo gadano leydi Ganaa