Tracks in the Snow
Laabi nder nees ko deftere 1906 nde binndoowo e politik Angalteer biyeteeɗo Godfrey Benson winndi.[1] Ko deftere makko tan woni deftere bonannde, caggal ɗuum o ɓuri anndeede ko e golle makko ɗe ngonaa firo, ko wayi no nguurndam Abraham Lincoln (1916) e Theodore Roosevelt (1923). Nafoore nde yimɓe fof njiɗi, nde yaltinaa kadi e hitaande 1928,[2] kono caggal ɗuum nde yani e niɓɓere. Martin Edwards nastini ɗum nder limngal maako teemedere deftere warhoore ɓooymaare nden o teskii "Benson ɗon miija, ɗon mari bawɗe, anndal maako dow gikkuuji ɓii aadama, bee no taariiha man memi dow kuuje bana yiɗugo bee semmbe laamu Biritaniya ko yawti hawrude ngam waɗde golle makko juutɗe e nder fannu bonanndeeji teskaaɗi".[3]
Ko Robert Driver, gardiiɗo jaagorɗe leydi Angalteer, haali daartol ngol e hitaande 1896, ina siftina kadi ñalngu nguu, ngu gonnooɗo dipolomaat biyeteeɗo Eustace Peters yuɓɓini e nder leydi mum. Subaka janngo mum, Peters tawaama e leeso mum, ina fiyi haa o maayi. Koyɗe e nder nees tiiɗɗo to yaasi ina nanndi e gardiiɗo jarde oo, hono Reuben Trethewy, warngo. Ñaawoore ndee ina ƴetta Driver ko ɓuri hitaande ngam safrude ɗum, haa jooni ina jokkondiri e nguurndam Peters caggal leydi.
Tuugnorgal
Herbert p.180 Kestner hello 136 Eduards p.17
Bibliyogaraafi Tracks e nder Snow e hoore mum Eduards, Martin. Daartol bonanndeeji kiiɗɗi e nder defte 100. Jaaynde pen tooke, 2017. Herbert, Roosmari. Whodunit?: A Mo woni Mo nder Binndol Bonannde & Sirri. Duɗal Jaami’aare Oxford, hitaande 2003. Kestner, Joseph A. Detektor Edwardian: 1901-15. Rutledge, hitaande 2017.