Jump to content

Ufot Ekaette

Iwde to Wikipedia
Ufot Ekaette
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
Ɗuubi daygo1939 Taƴto
ƊofordeOnna Taƴto
Sana'ajingaɗoowo siyaasaje, minister Taƴto
Position heldSecretary to the Government of the Federation, Minister of Niger Delta Taƴto
Janngi toUniversity of Ibadan, Sa'aré djanguirdé tchoudi tchakaadi kings Taƴto
Member of political partyPeoples Democratic Party Taƴto

Ufot Ekaette listenR (jibinaa ko hitaande 1939) toɗɗaama jaagorgal leydi Najeriya gadano e nder leydi Nijeer ñalnde 17 lewru Duujal hitaande 2008, tawi ko hooreejo leydi ndii hono Umaru Yar'Adua..[1]

Ekaette jibinaa ko e hitaande 1939 to Ikot Edor, nokku laamu Onna, diiwaan Akwa Ibom, o maayi ko ñalnde 25 lewru Seeɗto hitaande 2019. O naati duɗal jaaɓi haaɗtirde King’s College, Lagos, o heɓi bakkaa makko e hitaande 1960, caggal ɗuum o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde, Ibadan ɗo o heɓi BSc. e faggudu e hitaande 1964. O naati e sarwiis laamu fedde ndee ñalnde 28 sulyee 1964. Ekaette ko hooreejo leydi Seneraal Yakubu Gowon (1968–1975).[2]

Caggal ɗuum Ekaette golliima e Ministeeruuji Fedde Ngenndiije Dentuɗe (1975), Kabaaruuji (1977-1979), Jaŋde (1979) e Pewnugol Leydi (1979-1983). Ko o binndoowo, departemaa golle laamu e hooreejo golle (1984). Ko o gardiiɗo, kaalis caggal leydi to Ministeer kaalis fedde nde (1985–86). Ekaette toɗɗaa ko hooreejo duumotooɗo, Ministeer Fedde Ngenndiije Dentuɗe e lewru Yarkomaa 1986, caggal ɗuum hooreejo duumotooɗo, Ministeer Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Golle e Koɗki e hitaande 1988. O woniino gardiiɗo mawɗo, Direkteer Nguura, Laabi e Infrastructures Rurales (Juin 1988 – Mars 1989), Direkteer Fedde Ngenndiije Dentuɗe, Youlop Pijirlooji (1989) e gardiiɗo mawɗo (peewnugol), Ministeer Bidsee e Peewnugol Fedde Ngenndiije Dentuɗe (1990). E hitaande 1990, o toɗɗaa cukko guwerneer diiwaan Akwa Ibom e les njiimaandi komodor Idongesit Nkanga. E hitaande 1996, o wonti hooreejo mo wonaa hooreejo Banke First of Nigeria, o wonii golle ɗee haa lewru mee 1999.

Golle politik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ekaette toɗɗaama binndoowo laamu fedde (SGF) ñalnde 29 mee 1999 e juuɗe hooreejo leydi ndii, hono Olusegun Obasanjo, o jokki golle ɗee haa o joofni manndaa ɗiɗaɓo Obasanjo e lewru mee 2007. E lewru abriil 2007, debbo makko Eme Ufot Ekaette suɓaama senaateer Party IPDbo SouthP' daaldal.[3]

Ñalnde 24 desaambar 2008 o huniima wonde jaagorgal geɗe Delta Niger.Toɗɗagol makko ngol ina ñiŋaa e fedde wiyeteende « Conseil révolutionnaire conjoint militant » , nde wiyi o ŋakkiraa doole e ardorde nde o naamndii, nde naamndii laaɓal e darnde Yar'Adua e waɗde ndee suɓngo.Haaldude e sosiyetee petroŋ e2019 e ƴellitaare e nder diiwaan Niiseer e kiris e nder diiwaan Niiseer ina mbaawnoo daɗde so tawii yimɓe nokku oo keɓiino nafooje e ƴellitaare petroŋ e gaas. O hollitii wonde e nder geɗe keewɗe, gollotooɓe ngaddaama e nokkuuji goɗɗi e nder leydi ndii, tawi ko yimɓe nokku oo ina ngondi e caɗeele teeŋtuɗe e ŋakkeende kaɓirɗe.[4]

E lewru marse 2010, Diiso doosɗe noddii yo Ekaette woppe sabu mum wiyde ina duppitoo eɓɓaaɗe ƴellitaare e nder diiwaan Niiseer. Bayyinaango hollitii e nder geɗe goɗɗe wonde "Mawɗo Ufot Ekaette ina jogii baawɗe, ina waawi ardaade ministeer mo sensible no ministeer Delta Niger nii."

  1. "Ufot Ekaette and Niger Delta ministerial politics". Nigerian Compass. 6 January 2009. Missing or empty |url= (help)
  2. "Ufot Ekaette and Niger Delta ministerial politics". Nigerian Compass. 6 January 2009. Missing or empty |url= (help)
  3. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named compass73943
  4. JOE EFFIONG (May 1, 2007). "WAR OF WORDS: SGF, Ufot Ekaette and kinsmen trade blames over each other's usefulness". Daily Sun. Archived from the original on October 9, 2007. Retrieved 2010-04-16.