Ulysses Grant
Ulysses Grant Weatherly (21 abriil 1865 – 18 sulyee 1940) porfeseer ganndal renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana e tergal sosngal fedde renndo Amerik, e nder goomu toppitiingu golle mum tuggi 1907 haa 1910. O toɗɗaa cukko hooreejo e hitaande 1919 e hitaande 1929 .
Nguurndam e jaŋde puɗɗagol Ulysses Grant Wetherly jibinaa ko ñalnde 21 saawiyee 1865 to wuro wiyeteengo Newton, to leydi Indiana, to wuro wiyeteengo Wiliyam e Lidiya Weterli. O heɓi njeenaari makko A.B. ummoraade e duɗal jaaɓi haaɗtirde Colgate e hitaande 1890. Tuggi 1893 haa 1894, Weatherly naati duɗal jaaɓi haaɗtirde Leipzig. O heɓi doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Cornell e hitaande 1894. Weatherly heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Pillsbury e hitaande 1896, o naati to duɗal jaaɓi haaɗtirde Columbia tuggi 1899 haa 1900. E hitaande 1910, o heɓi Litt.D to duɗal jaaɓi haaɗtirde Colgate.[1]
Kugal Caggal nde o timmini doktoraa makko, Weatherly jannginii hitaande wootere to duɗal jaaɓi haaɗtirde hakkundeewal to Philadelphia, Pennsylvania.[2] E hitaande 1895, Weatherly naati e duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana, o woni balloowo porfeseer to bannge daartol Orop. O artiraa e porfeseer gardiiɗo e hitaande 1896. E hitaande 1899, Weatherly toɗɗaa porfeseer timmuɗo to duɗal jaaɓi haaɗtirde faggudu e renndo. E hitaande 1900, o toɗɗaa hooreejo departemaa oo, ko ɗum woni darnde makko haa o arti e golle makko e lewru suwee 1935. Caggal nde o woppi golle, Weatherly innitiraa ko Professeur Emeritus to bannge faggudu e renndo.[1] E nder golle makko to IU, o woniino jannginoowo njillu to duɗal jaaɓi haaɗtirde Colorado to Columbia, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Illinois, to duɗal jaaɓi haaɗtirde Oregon, e to duɗal jaaɓi haaɗtirde Southern California.[3]
Weatherly ina gollinoo no feewi e pelle renndo e pelle karallaagal keewɗe e nder golle makko.[1] O woniino tergal sosngal fedde sosiyoloji Amerik nde nde yuɓɓinaa e hitaande 1905.[2] Weatherly wonnoo ko e goomu toppitiingu fedde sosiyoloji Amerik tuggi 1907 haa 1910. O wonii cukko hooreejo fedde sosiyoloji Amerik tuggi 1920 haa 1923 e hooreejo tuggi 1923 haa 1924. Weatherly wonnoo ko hooreejo fedde Indiana Conference of Indiana Conference of Indiana haa 1912 e hooreejo Komisiyoŋ golle sukaaɓe Indiana tuggi 1909 haa 1915. O woniino kadi tergal tiiɗngal e Fedde wiɗtooji Eugenics e fedde Indiana fedde Phi Beta Kappa.[1]
Dewgal e ɓesngu Weatherly resi Alice May Burgess e hitaande 1890. Ɓe ndañi ɓiɗɗo debbo gooto, Ruth Burgess.[1]
Wade Weatherly maayi ko ñalnde 18 lewru juko hitaande 1940 to Kortland, to New York.[3]
Defte Yahrugol yeeso renndo: Janngirɗe e nder mbayliigu renndo (1926)[4][5] Binndanɗe "Line kalaace winndere" . Lewru ganndal lollungal. Vol. 79. Noowammbar 1911. ISSN 0161-7370 – e laawol Wiki.
Tuugnorgal
"Ulysses G. Binndol yahrude yeeso renndo, ko ina wona hitaande 1926". Arsiif en internet to duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana. "Ulises G. Weeyo". Fedde Sosiyoloji Amerik. Keɓtinaama ñalnde 21 lewru Mbooy 2020. "Ulysses hokkata weeyo". Yiytu Yanaande. Keɓtinaama ñalnde 21 lewru Mbooy 2020. Suudu, Floyd N. (1927). "Ƴeewtaade yahrude yeeso renndo". Jaaynde Ameriknaare ko faati e renndo. 32 (4): 669-669. ISSN 0002-9602. Sayre, Paul (1927-05-01). "Nafoore renndo, nde Ulysses G. Weatherly winndi". 2 Jaaynde sariya leydi Indiya 641 (1926). 2 (8). ISSN 0019-6665.
vte Hooreejo fedde sosiyoloji Amerik 1906-1925 Lester Frank Ward (1906-1907) William Graham Sumner (1908-1909) Franklin Henry Giddings (1910-1911) Albion Woodbury Small (1912-1913) 1917)Charles Cooley (1918)Frank W. Blackmar (1919)James Q. Dealey (1920)Edward C. Hayes (1921)James P. Lichtenberger (1922)Ulisses G E. Park (1925) 1926-1950 John Luwis Gillin (1926)W. I. Tomas (1927) John M. Gillette (1928)Wiliyam Fielding Ogburn (1929) 1934)F. Stuart Chapin (1935)Henry Pratt Fairchild (1936)Ellsworth Faris (1937)Frank H. Hankins (1938)Edwin Sutherland (1939)Robert Morrison MacIver (1940)Stuart A. Queen (1941)Dwight A.G.29 (1943)Ruper Bayless Van