Victor Omololu Olunloyo
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Inditirde | Victor Omololu Olunloyo |
| Sooma | Victor Omololu Olunloyo |
| Innde | Victor, Vincent |
| Ɗuubi daygo | 14 Seeɗto 1935 |
| Ɗoforde | Ibadaan |
| Date of death | 6 Seeɗto 2025 |
| Marude | Kemi Omololu-Olunloyo |
| Ɗemngal | Yarbankoore |
| Wolde | Inngilisjo, Yarbankoore, Nigerian Pidgin |
| Writing language | Inngilisjo |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje, mathematician |
| Position held | Governor of Oyo State |
| Janngi to | University of St Andrews, Cornell University |
| Doctoral advisor | Geoffrey S. S. Ludford |
| Member of political party | Peoples Democratic Party |
| Lenyol | Yimɓe Yarbanko'en |
| Hair color | black hair |
| Eye color | brown |
| Memba en | Nigerian Academy of Science |
| Award received | Fellow of the Nigerian Academy of Science |
| Personal pronoun | L485 |
Victor Omololu Sowemimo Olunloyo (14 abriil 1935 – 6 abriil 2025) ko hiisawal e politik Najeriya, gonnooɗo guwerneer diiwaan Oyo tuggi 1 oktoobar 1983 haa 31 desaambar 1983, nde laamu konu Seneraal Muhammadu Buhari to laamu. Caggal ɗuum o wonti laamu e nder lannda Demokaraasi Leƴƴi (PDP) to diiwaan Oyo.
Ɓawo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Victor Omololu Sowemimo Olunloyo jibinaa ko to Ibadan ñalnde 14 abriil 1935. Baaba makko, Horatio Olunloyo ko Kerecee'en, yumma makko maayɗo Alhaja Bintu Tejumola Abebi Olunloyo mo maayi e lewru Oktoobar 2013 e duuɓi 102 ko juulɗo. Baaba makko sankii ko e lewru desaambar 1948 nde Victor Olunloyo yahrata e duuɓi 13.Olunloyo heɓi doktoraa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde St. O yaltinii binndanɗe goɗɗe keewɗe ko faati e miijo limle e hiisaaji kuutorteeɗi.
Olunloyo toɗɗaama Komiseer ƴellitaare faggudu e nder diiwaan hirnaange e hitaande 1962 tawi omo yahra e duuɓi 27, e nder kabine Doktoor Moses Majekodunmi. O toɗɗaama kadi nde Kolonel Adeyinka Adebayo toɗɗaa guwerneer konu leydi Hirnaange. Darnde woɗnde ina jeyaa heen Komiseriyaa ngam ƴellitaare renndo, jaŋde (laabi ɗiɗi), golle teeŋtuɗe, laamu nokkuyankeewo e geɗe laamu nguu ina jeyaa heen laamɓe ɗiɗo Naajeeriya hono Alaafin mo Oyo, Oba Lamidi Adeyemi III e Soun laamɗo Ogbomiwunmosho Oye. O waɗaama hooreejo fedde ɓamtaare hirnaange leydi Najeriya.
Olunloyo sankii ko ñalnde 6 abriil 2025, tawi ina yahra e duuɓi 89.
Gomnaa lesdi Oyo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E hitaande 1983, Olunloyo dañii laamu ngam suɓaade guwerneer diiwaan Oyo ɓooyɗo oo e dow laylaytol lannda ngenndiijo leydi Nijeer (NPN), o fooli jooɗaniiɗo laamu nguu, hono Bola Ige mo lannda ngootaagu leydi Nijeer (UPN), o heɓi laamu e lewru oktoobar 1983. Manndaa makko joofi ko lebbi tati caggal ɗuum nde Seneraal Muhammadu Bu3 woppi laamu nguu e lewru Desammbar 1983.
Caggal golle
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]E lewru Noowammbar 2002, Olunloyo wiyi maa o won kanndidaa guwerneer diiwaan Oyo e wooteeji lewru Abriil 2003. Kono Rasheed Ladoja suɓaama haa jooni kanndidaa PDP. E hitaande 2009, o woniino hooreejo goomu ngam wiɗtude ko feewti e ustaare feccere e taƴre Farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde karallaagal Ladoke Akintola. Panel man ɗon aybina kontiraat man bee laamu lesdi ndi'i, ɗon mari aybe dow guwerneer lesdi Oyo Adebayo Alao-Akala. O suɓaama hooreejo komitiiru taskaramji e dabareeji PDP ngam Ibadanland ngam heɓuki suɓol 2011, nden o laati hooreejo komitiiru PDP ngam taskaramji e jaayndeeji ngam jiha kan.E hitaande 2012, Olunloyo acci lanyol PDP, o nasti ACN.