Women Trafficking and Child Labour Eradication Foundation
| Golle imaaɗe | 1999 |
|---|---|
| Founder | Amina Titi Atiku-Abubakar |
| Headquarters location | FCT |
| Laawol ngol laamu anndani | https://wotclef.org.ng/history.aspx |
| Interested in | advocacy, reproductive health, sexual health |
Foundation ngam haɓaade njulaagu rewɓe e golle sukaaɓe (WOTCLEF) ko fedde haɓantoonde njulaagu aadee, nde yiɗi haɓaade njulaagu aadee e golle sukaaɓe e nder leydi Najeriya. Fannuuji ɗi WOTCLEF ɓuri waawde huutoraade ko njulaagu aadee, golle sukaaɓe, bonnugol hakkeeji rewɓe e sukaaɓe e VIH/SIDA. Fedde ndee waɗii darnde e sosde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Haɓaade Njulaagu Yimɓe (NAPTIP) e Reso Fedde Siwil ngam Haɓaade Njulaagu Sukaaɓe, Ñaawooje e Golle (NACTAL).
WOTCLEF sosaa ko e hitaande 1999, ko Amina Titi Atiku-Abubakar, debbo Atiku Abubakar, gonnooɗo cukko hooreejo leydi Nijeer. WOTCLEF winnditaama nder hitaande 2000 bana hukuumaaji rento lesdi Naajeeriya. Gila ndeen nde woni ko e kampaañ ngam haɓaade njulaagu aadee e nder leydi Najeriya e ustude mbayliigu e nder leyɗeele Afrik goɗɗe.
Tariya
Ndee feccere ina sokli ciimtol ɓeydaango ngam hoolkisaade. Tiiɗno, mballu ngam moƴƴinde ndee winndannde e ɓeydude ciimtol e lowre koolkisaande e nder ndee feccere. Kaɓirɗe ɗe ngalaa iwdi ina mbaawi luulndaade e ittude. Yiytu iwdi: "Fondation ngam haɓaade njulaagu rewɓe e golle sukaaɓe" – kabaruuji · jaayɗe · defte · ganndo · JSTOR (Febariyee 2021) (Anndu no e hol nde ittata ndeeɗoo mesaas) E hitaande 1986, nde o woni jannginoowo caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde, Titi Atiku teskiima njulaagu aadee e nder laabi leydi Itali. Ɗum addani mo haɓaade njulaagu aadee. Nde o arti Naajeeriya, o etinooma haɓaade njulaagu aadee, kono o waawaano waɗde ko heewi e neɗɗo gooto. O yiɗiino sosde fedde haɓantoonde njulaagu aadee.E hitaande 1999, gorko makko huniima wonde cukko hooreejo leydi Najeriya, o ƴetti fartaŋŋe sosde WOTCLEF. E oon sahaa, VIH/SIDA ko huunde mawnde nde gollodiiɓe ƴellitaare e nder leydi Nijeer ina kaɓa, ko ɗum waɗi WOTCLEF fuɗɗii kampaañ ngam humpitaade njulaagu aadee e politikaaji. Ɗuum humpitii Naajeeriya'en dow njulaagu yimɓe e batte mum.[citation needed]
Kala diiwal lesdi Naajeeriya woodi branch WOTCLEF bee huwooɓe hukuumaaji rento ngam haɓugo bee njulaagu ɓiɓɓe aadama. [fotde ɓurnde moƴƴude ina haani].
Sembe
WOTCLEF janngii wonde laamu ina foti tawtoreede ngam haɗde njulaagu aadee. Sosnoo ɗum yiɗi ko lelnude sariya kaɓoowo e njeeygu aadee. WOTCLEF ina waɗi nafoore mawnde e sosde Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam haɗde njulaagu yimɓe. E hitaande 2001, caggal golle annduɓe sariya e politik e gardagol Ñaawirde Mary Odili, debbo gadano dowla Rivers, WOTCLEF hollitii kuulal ngal Asaambele ngenndi ƴetti, ngal hooreejo leydi ndii e oon sahaa, hono Olusegun Obasanjo, siifondiri e sariya. Siynude ndee addani NAPTIP sosde, nde gollotoo ko gila 2003. NAPTIP ina jeyaa e ko addani wallitde wonɓe e caɗeele e rokkude njuɓɓudi e ballal yimɓe yeeyooɓe ɓee e ñaawde yeeyooɓe ɓee.Golle hakkunde leyɗeele e gollodiiɓe
Gaa gaa porogaraamuuji mum ngenndiiji, WOTCLEF waɗii golle kampaañ e nder leyɗeele Orop ceertuɗe e Amerik.Fedde ndee ina gollondiri e pelle goɗɗe ngam moƴƴinde yimɓe wonɓe e njulaagu aadee.
WOTCLEF ina gollodii e ɗeeɗoo pelle ngenndiije e winndereyankooje:[6]
Yuɓɓo toppitagol e ballal ministeer fedde toppitiinde golle e ƴellitaare
Fedde gollooɓe e laawol leydi Naajeeriya, fedde gollooɓe hakkunde leyɗeele (ILO)/Programme hakkunde leyɗeele ngam haɓaade golle sukaaɓe (IPEC). Fedde Ngenndiije Dentuɗe ngam Sukaaɓe[7] (UNICEF)
Fedde winndereyankoore toppitiinde ko fayti e egguɓe (IOM)
Fedde ngenndiire ngam haɗde njulaagu yimɓe e geɗe goɗɗe jowitiiɗe heen (NAPTIP)
Kawtal ngenndiwal renndooji rewɓe
Dental Orop
Reentaade
Fedde nde safrii ko ina tolnoo e 500 ñawɗo njulaagu aadee e golle sukaaɓe e rokkude ɗum en geɗe baɗɗe nguura, hoɗorde, e safaara. E hitaande 2015, WOTCLEF feewnitii 20 neɗɗo njulaagu, tawi ina yahra e duuɓi 18 haa 22.[1].[2].[3][4][5].[6][7].[8]
- Care and Support Unit of the Federal Ministry of Labour and Productivity
- Nigerian Union of Road Transport Workers, International Labour Organization (ILO)/International Program on the Elimination of Child Labour (IPEC). United Nations Children's Fund[9]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "Women Trafficking and Child Labour Eradication Foundation". PeaceWomen (in Engeleere). 2015-02-03. Retrieved 2021-05-31.
- ↑ "Women Trafficking and Child Labour Eradication Foundation (WOTCLEF) | Corporate NGO partnerships". Global Hand (in Engeleere). Retrieved 23 May 2017.
- ↑ Mustapha, Bunmi (2019-02-12). "ATIKU's First Wife, TITI ABUBAKAR, Intensifies Campaign". City People Magazine (in Engeleere). Retrieved 2021-05-31.
- ↑ "WHY I ESTABLISHED WOTCLEF, BY TITI". www.nigerianbestforum.com. 11 June 2009. Retrieved 23 May 2017.
- ↑ "naptip". naptip.gov.ng (in Engeleere). NAPTIP. Retrieved 24 May 2017.
- ↑ "Internal trafficking now prevalent in Nigeria – WOTCLEF". Daily Trust. 10 May 2016. Retrieved 25 May 2017.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs namedglobalhand2 - ↑ Leo, Ruby (10 March 2016). "Internal trafficking now prevalent in Nigeria". Daily Trust. Daily Trust. Retrieved 25 May 2017.
- ↑ "UNICEF Nigeria - Partners - Non-Governmental Programme Partners". www.unicef.org. Retrieved 25 May 2017.