Yemisi Ransome-Kuti
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Innde | Yemisi |
| Relative | Funmilayo Ransome-Kuti, Josiah Ransome-Kuti |
| Ɗemngal | Yarbankoore |
| Wolde | Inngilisjo, Yarbankoore, Nigerian Pidgin |
| Sana'aji | activist, founder |
| Personal pronoun | L484 |
Yemisi Ransome-Kuti ko ɓiɗɗo gooto tan Azariah Olusegun Ransome-Kuti MBE (mo toɗɗaa hooreejo farmasiijo ngam Fedde Naajeeriya e hitaande 1956, o golli haa o woppi golle e nder Sarwiis Cafrirɗe Fedde nde. E hitaande 1951, o toɗɗaa tergal e fedde ɓurnde moƴƴude e laamɗo Angalteer George VI Empire Order.[1] Ko kanko kadi woni taaniiko debbo Rev. Neene makko Chief Funmilayo Ransome-Kuti ko debbo ɓurɗo mawnude e nder leydi Naajeeriya, o jeyaa ko e delegaasiyoŋ yahɗo ngam yeewtidde e sarɗiiji ndimaagu leydi maɓɓe e juuɗe Biritaan en.
Ransome-Kuti ko ɓiy-yumma Fela Kuti, Olikoye Kuti, Beko Ransome-Kuti e Wole Soyinka, keɓɗo njeenaari Nobel gadano e Afrik ngam binndol, yumma mum ko Ransome-Kuti. O woodi ɓiɓɓe nayo: Segun Bucknor e jom suudu makko gadano, maayɗo Kapiteen Naval Frederick Oluwole Bucknor, e tato e jom suudu makko ɗiɗaɓo, Dr Kunle Soyemi - Bola Soyemi, Seun Soyemi e Eniola Soyemi. Nde Fela Kuti, Beko Kuti e Koye Kuti fof maayi, Yemisi woni hooreejo galle Ransome-Kuti hannde.[2]
O woppi golle hooreejo fedde nde o sosi, The Nigerian Reso of Non-Governmental Organisations (NNNGO).Fedde adannde e sifaa mum e nder leydi Naajeeriyangam hawrude e fedde renndo siwil, nde golliima gila nde sosaa e hitaande 1992 ngam waɗde ajendaaji harmonised actors e nder tataɓal imework.[3]
E fuɗɗoode kitaale 1990, o sosi "Girl Watch"; fedde nde faandaare mum ko jannginde sukaaɓe rewɓe Naajeeriya ummoriiɓe e baasal. E hitaande 2006, o toɗɗaa jaagorgal Sosiyetee Siwil to Banke Adunaajo. Yemisi Ransome-Kuti jeyaa ko e ardiiɓe charge ngam gollanaade Naajeeriya ngam heɓugo kuuɗe ɗen ngam heɓugo ko laarani ɓamtaare duuɓi ujunere nden e ittuki baasal.[4]

Njeenaaje e njeenaari
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ñalnde 28 mee 2022, Ransome-Kuti toɗɗaama e nder waɗooɓe batte ngam heɓde ganndo ɓurɗo teeŋtude e hitaande ndee. Ɗum ko fedde rewɓe jogiiɓe nafooje ɗe limtaaka, to wuro Lagos, leydi Nijeer.
Himobe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Sansom, Ian (11 December 2010). "Great Dynasties: The Ransome-Kutis". Theguardian.com. Retrieved 14 February 2019.
- ↑ Sansom, Ian (11 December 2010). "Great Dynasties: The Ransome-Kutis". Theguardian.com. Retrieved 14 February 2019.
- ↑ Carlos Moore (1 August 2011). Fela: This Bitch of A Life. Omnibus Press. p. 18. ISBN 978-0-85712-589-7.
- ↑ Sansom, Ian (11 December 2010). "Great Dynasties: The Ransome-Kutis". Theguardian.com. Retrieved 14 February 2019.