Aisha Musa Ahmad (muusikatuɗo)

Iwde to Wikipedia

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Aisha Musa Ahmad (Template:Lang-ar, b. 1905 – 24 February 1974), better known as Aisha al-Falatiya (also transliterated as Aisha El Falatia (Template:Lang-ar), was a Sudanese singer. Her early career was hindered by prejudice against female performers, but in 1942 she became the first woman to sing on Sudanese radio. Her career continued into the 1960s, and she recorded over 150 songs in total, achieving popularity in both Sudan and Egypt.

Aisha al-Falatiya jibini nder Kassala, ɓadi hirsirde hannde e Eritrea. Mawɓe maako ɗiɗo fuu ɓe njaara nder Sudan diga Sokoto, Nigeria, ɓe ɓaawo ɓe njaara nokkuure nden ɓe ɓaawo ɗon ɓe njottini ɓe njooɗoto ton. Maami maako, Hujra, wari to yimɓe Hausa, nden baaba maako, Musa Ahmad Yahiyya, o faqīh (mo anndini diina) diga Fulani. Aisha ɓurɗo ɓiyum nder ɓiɓɓe njoweeɗiɗo, o jannginaama e khalwa baaba mum (diɗal diina) nder Omdurman, to o janngini haani e wi'ugo Qur'aan. Fuuji maako ɓaawo ɗon nder werugo ɗon daliila nder janngugoƁiɗɗo[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Kuugal yimbe e nguurndam mum[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Aisha al-Falatiya fuɗɗi yimbeego haa duuɓi sappo e nayi, nden ɓaawo maajum o heɓii anndal bana mawɗo yimbeego. Baaba maako ɗon tokka kuuɗe maako, ngam rewɓe mawɓe mawɓe ɗon ɓe ɗon ɓeya nder ummaatoore Sudan wakkati ɗon. O ɗaɓɓiti timmude golle maako ngam o haɓɓii fude maako, ammaa o dilli e gorko maako o tokki huuwugo nder suudu mawndu. Aisha'en golle ɓeydiima tan nder ɓaawo 1930s, nde o heɓii o tawaaɗo nder firtiigo Misra. O waɗi werlaaji feere ngam bandira nder Cairo, nden muusike maako ɓaawo ɗon waɗi anndude nder cuuɗi kofi Sudan. Woni ɗi o wurtini nder nder inde "Aisha al-Falatiya", ko hollitii dow ɓaawo mum Fulani. al-Falatiya fuɗɗi yimbeego haa o daɓi duuɓi sappo e nayi, nden o heɓii anndal bana mawɗo mawɗo mawɓe. Baaba maako ɗon tokka kuuɗe maako, ngam rewɓe mawɓe mawɓe ɗon ɓe ɗon ɓeya nder ummaatoore Sudan wakkati ɗon. O ɗaɓɓiti timmugo golle maako ngam o haɓɓii fuɗugo maako, ammaa o dilli gorko maako ngam o tokki kuugal maako bana mawɗo. Aisha'en golle ɓeydiima tan nder ɓaawo 1930s, nde o heɓii o wakkilɗo jaaynde nde Misra. O waɗi yimbe feere ngam bandira nder Cairo, nden muuski maako ɓaawo ɗon o waɗi anndal nder cuuɗi kofi Sudan. Woni'en maako ɗon ɗon ɗon ɗon wurtina nder inde "Aisha al-Falatiya", ko ɗon wi'a dow ɓaawo maako Fulani.[lower-alpha 1]

Aisha'en ɓeydaaki anndugo yimɓe ɓaawo ɗon waɗi rewɓe ɗon haandi e radio ummaatoore, e nder duuɓi mum ɓaawo ɗon o waɗi duet e mawɓe mawɓe. Ha nder fuu, o wurtini yimbe 150 nder nder nder golle mum, ɓurna fuu ngam Omdurman Radio, o jooɗii nder duuɓi 1960. O anndiraa ko ɓuri heewde ngam yimbe maako (ngam yimbe maako boo, nden nden bo yimɓe ma'aɓe mawɓe ɓe ɗon bindana), ammaa feere nder yimbe maako ɗon haandi siyasa, nden o anndiraa bo mo ɗon haɓɓa ngam hakkeeji rewɓe, hakkeeji mawɓe, haɓugo bee koloniyaalis, e hooreejo Sudan. Aisha jooɗii nder Omdurman haa maayde maako nder 1974, ammaa o ɗon yaha Misra boo. O waree ɗiɗo nder nguurndam maako: O dilli e gorko maako arande, Ibrahim Adbarawi, caggal duuɓi ɗiɗi o walaa ɓiɗɗo. Ɓaawo ɗun o waree Jiddu Kabli, o waɗi ɓiɓɓe maako fuu.Nder konu duuniyaaru ɗiɗaɓo, Aisha huuwi bana moftoreejo gardiiɓe, o ɗon werna ngam sooji'en Sudanɓe ɗon ɗon ɗon ɗon huuwugo nder nder lesdi Afrik fuunaaŋge e lesdi Afrika fuun. E hitaande 1942, o laati debbo sudankoore arandeejo waɗugo nder radio, o ɗon ɗon ɗon ɗon seeda feere nder yimbe maako ngam Omdurman Radio (ko laamu Biritaniya waɗi nder hitaande ɓaawoye). O waɗi e ɓikkoy maako, Jidawwiya, mo o ɗon jooɗa e oud e o woodi bandol maako. Yimɓe nanondiral ɗi'en sisters'en njaɓii ɗum'en e nder yimɓe nanondiral, ammaa ɓe njokki ɗum'en, ɓe njokkii ɗum'en ngam ɓe ɗonno ɓe ɗonno boo, ɓe ɗonno yimɓe ɓe ɗonno wooda ɓe ɗonno boykoto dow suudu.[1] Haa wakkati feere, haɓre nde o hawti bee maako ngam maako bee maako boo ngam maako boo waɗi o ɗon ɗaɓɓita darnde haa lesdi Naajeeriya.[1]

Aisha'en ɓeydaaki anndude yimɓe waɗi habaru rewɓe nder radio ummaatoore, e nder duuɓi mum ɓaawo, o waɗii duet e mawɓe mawɓe mawɗo. Ha nder fuu, o wurtini yimbe 150 nder nder golle mum, ɓurna fuu ngam Omdurman Radio, o jooɗii nder duuɓi 1960. O anndiraa ɓurɗo anndude e yimbe maako (o noddiraa ngam yimbe maako, nden nden boo ɗum windaa e mawɓe mawɓe),[2] ammaa feere nder yimbe maako ɗon haandi siyasa, nden o anndiraa bana mo ɗon haɓɓa ngam hakkeeji rewɓe, hakkeeji huuwooɓe, haɓugo bee koloniyaalis, e hooreejo leydi Sudan. Aisha jooɗii nder Omdurman haa maayde maako nder 1974, amma o ɗon yaha Misra boo. O waree ɗiɗi nder nguurndam maako: O dilli e gorko maako arande, Ibrahim Adbarawi, caggal duuɓi ɗiɗi o walaa ɓiɗɗo. Ɓaawo ɗun o waree Jiddu Kabli, o waɗi ɓiɓɓe maako fuu.

Oh my beloved
I am crazy for you
From the day I fell in love with your beauty
The armies of your love have worn me out
The more you dally with me
The more wiles I use against you
Oh green one, the colour of lemon
You have taken away from me my sight
And blinded my eyes.

Ndaare kadi[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

  • Yimɓe Sudan
  • Liisɗe mawɓe mawɓe Sudan
  • Sukaaɓe nder Sudan

Ɗeɗe[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Firooji[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Wurooji wurooji[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

  • Aisha al-Falatiyadiscography toDiscogs
  • "Balaal" ("بلال تزورني مرة") by Aisha al-Falatiya e fassara Farayse dow YouTube
  • 46 yimbe Aisha al-Falatiya
  • Yimɓe Radio Station (من دار الاذاعة) e subtitles English dow YouTube
  1. Malik, p. 55.
  2. Malik, p. 140.