Ayesha Harruna Attah

Iwde to Wikipedia
Ayesha Harruna Attah
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuGana Taƴto
InditirdeAyesha Harruna Attah Taƴto
InndeAyşe Taƴto
Family nameAttah Taƴto
Ɗuubi daygo1983 Taƴto
ƊofordeAkra Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajinovelist, writer Taƴto
Educated atMount Holyoke College, Columbia University School of the Arts, New York University Taƴto
Personal pronounL484 Taƴto

Ayesha Harruna Attah jibinaa e Accra, Ghana, nder o daayaama hiitande ndunngu alif 1980, nder laamu konu, to inna mo wonnooɗo habaruɗo e baaba mo wonnoo mo wonnoo mawɗo taƴe. Attah wi'i: "Baaba'en am ɓe laati ardiiɓe am mawɓe. Ɓe ɗonno nder defte mawɗe ɗe mbi'eteeɗe Imagine, ɗe ɗon mari haala dow Accra; kuuje dow ceni, anndal, film, defte; cartoons - ɗi mi yiɗi masin. Ɓe laati (e ɓe ɗonno haa jooni) ɓe'e mawɓe am. Mi heɓii Toni Morrison nde mi woodi duuɓi sappo e tati, mi ɗonno. Mi ɗonni fuu ko o winndi. Mi ɗon seeda ko o winnda. Mi ɗon nanngi jannata, mi ɗon


seeda ma ma'ako, nden kam ma'ana maajum ɗonni yam, mi ɗonni mi ɗonni bana non woni defte ɓurɗe mawnugo ɗum winda, nden nde nyalnde go'oto mi yiɗi winndugo duuniyaaru heewi ɗi'e rewɓe mawɓe, bana no Misi Morrison waɗi"..yesha Harruna Attah (dimaa Desemba 1983) ko winndiyanke mawɗo nder lesdi Gana. O jooɗii nder Senegal.

Ɓeynguure e janngirde[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ayesha Harruna Attah jibinaa e Accra, Ghana, nder duuɓi 1980, nder laamu konu, to inna mo wonnooɗo habaruɗo e baaba mo wonnoo mo wonnoo taƴowo. Attah wi'i: "Baaba'en am ɓe laati ardiiɓe am mawɓe. Ɓe ɗon mari bolle ɗemngal ɗemngal ngal ɓe mbi'i 'Imagine', ɗon mari haala dow Akra; artiiki dow art, science, film, defte; cartoons - ɗi mi yiɗi masin. Ɓe laati (e ɓe ɗonno boo) ɓe'e am. Mi heɓii Toni Morrison nde mi woodi duuɓi sappo e tati, mi ɗon maaro. Mi ɗon maaro fuu ko o Cenndi. Mi ɗon moodi fuu ko o windani. Mi ɗon seeda mi ɗon nanki jannata, nden kam ma'ana ma'ana maajum ɗon ɓeyda am, mi ɗon moodi bana non bo defte ɓurɗe mawnugo ɗum windaama, nden mi yiɗi winda duuniyaaru heewuɗo yimɓe rewɓe mawɓe, bana no Misi Morrison waɗi".Caggal nde o mawnini e Accra, o yahri Massachusetts o janngini biyokimiya e Mount Holyoke College, nden o heɓii jaagorgal makko nder journalism nder Columbia University, o heɓii MFA nder binndi jaagorɗe nder Jami,are New York.

Wonduki[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Attah wurtini defte joy. Deftere maako arande Harmattan Rain (2008) winndi bana ko'e jaaynde Per Ankh Publishers - nder jaaynde mawɗo defte Ghana Ayi Kwei Armah - e TrustAfrica, nden o wondi nder nder nder nder limtinol ngam jaaynde Commonwealth Writers' Prize 2010 (Africa Region). Wolof maako ɗiɗaɓo Saturday's Shadows, wurtinaama e World Editions e hitaande 2015, o daraniiɗo for Kwani? Manuscript Project, nden haɓɓii nder holandinaajo (De Geus). "Wawre tati" maako woni "Wawri ɗari Salaga" (2019), ɗon holla "laɓɓol, yiɗol e haɓre nder yonki rewɓe nder Gana nder wakkati karnijum 19 nder nder nder nder ɓaawo Afrik". O winndi The Deep Blue Between, roman ngam mawɓe mawɓe. Wano romanji makko jowitiiɗo, romansi Zainab Takes New York, wurtini nder lewru abriil 2022. Bana jaɓɗo AIR Award 2014 , Attah laati marɗo nder suudu sacatar nder Bahia, Brazil. O heɓii kadi jaaynde nde Miles Morland Foundation Writing Scholarship nder hitaande 2016 ngam deftere non-fiction dow taariika kola nut. Attah suɓi e Bernardine Evaristo ngam o laato hooreejo, ngam Rolex Mentor and Protégé Arts Initiative nder 2023-2024.

Harmattan Rain duubi (2008)[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Harmattan Rain, wurtinaama nder 2008, ɗon tokki haala ɓaawo ɓaawo ɓiyɗe tati nder saare Ghana, hawti bee Lizzie-Achiaa, Akua Afriyie e Sugri.

Lizzie-Achiaa woni mawɗo wuro maɓɓe, mo ɗon ɗaɓɓita mo o yiɗi, nden e ɗon e ɗon o ɗon ɗaɓɓito kuuɗe mo'o. Ɓiɗɗo maako mo'o, mawɗoɗo, Akua Afriye, ɗon maaro hoore maako nder lesdi mo'o ɗon maaro ngam kolliɗe, ɓikko maako tan Sugri, o ɓiyɗo boo, o ɓeydi boo, o ɗon maaro boo, o yaaki haa saare haa o yahda haa jaŋde nder New York, to o anndini booɗɗum.

Saturday's Shadows duubi (2015)[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

"Saturday's Shadows" haani ha nder Afrik hirnaange nder duuɓi 1990s, haani haalaaji "golde saare ɗon ɗon ɗaɓɓa ngam haɓɓuki ɓamtude mum nder nokkuure politik ɓurɗe laaɓde", ɗum wi'ii: "Attah holli haa jooni anndal maako bana mawɗo. O holli anndal maako bo mawɗo bee hakkilantaaku e laaɓɗum ɓamtaare ɓernde maako".[1]

Ɗuumɗe ɗawɗe Salaga duubi (2019)[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Aminah ɗon njooɗata yonki ɓernde haa o yaasi wuro maako bana ka'e e nder laawol ngol wayliti mo diga o ɗon yi'a ko'e maako haa o warti debbo mo ɗon maaro. Wurche, ɓiɗɗo debbo mawɗo, ɗon yiɗi waɗugo ko ɓuri haani nder suudu baaba maako. Ɓiido ɗiɗo rewɓe ɗi ɗi'i ɗon hawta bee haɓre nder yimɓe Wurche ɗon haɗana leydi ndi, wakkati ɓurgol jaaynde maccuɓe haa sakkinki karnijum sappo e jeego.

Nder haala Aminah e Wurche, The Hundred Well of Salaga ɗon holla haala ɓurɗum haandi dow maccuɓe e no haɓugo ngam Afirka huwti nder nguurndam yimɓe fuu.

Deep Blue duubi (2020)[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Duule ɓikkoy ɗiɗo Hassana e Husseina ɗon jeyaa nder ladde caggal nde ɓe waɗi kuugal. Ammaa ɗum woni fuɗɗam haala maɓɓe, ammaa ɗum woni fuɗugo haala maɓɓe, ɗum yahuɓe nder gure e aadaji ɗi ɓe anndaa, to ɓe taƴan ɓiɓɓe, ɓe ƴetta haɗiiji, ɓe fuɗɗaa anndugo hoore maɓɓe. Nde ɗiɗo ɗiɗo ɗon ɗaɓɓa laawol feere nder Brazil e Gold Coast nder West Africa, ɓe ɗon ɓeyda hawtaade ngam ɓe ɗon mari tagdi ndiyam. Ammaa ko'e maɓɓe ɗon warana ɓe?Woni ko haani haani haɗi e taariika, The Deep Blue Between ko haala ɓurndi dow ko haani ɓurndi e waylaade.

Nolde hoore[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ayesha woni ɓiɗɗo Alhaji Abdul Rahman Harruna Attah e Nana Yaa Agyeman. O woodi boo debbo biyeteeɗo Rahma.

Kuugal[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

  • Harmattan Rain. Popenguine, Senegal, Afrik hirnaange: Per Ankh, 2008. to dowla  
  • Ko Saturday's Shadows. London: Fedde duuniyaaru, 2015.   ISBN 9789462380431, OCLC to dowla  
  • Ɗiɓre ɗemɗe Salaga. New York: Ɗeɗol feere, 2019.   ISBN 9781590519950, OCLC to dow lesdi lesdi lesdi  
  • Deep Blue hakkunde. London: Pushkin Press, 2020.   ISBN 9781782692669

Ɗuumɗinal

  • "Skinny Mini", Ugly Duckling Diaries, July 2015
  • "The Intruder", The New York Times Magazine, Sillaama 2015
  • "Cheikh Anta Diop - An Awakening", Chimurenga, 9 abriil 2018
  • "Fedde: Tariha kokkugo ɗon ɗon ɗon ɗon", The New York Times, 10 Noofambar 2018
  • "Hoto nder lesdi Ghana: A Tale of Love, Loss and Slavery", Newsweek, 21 Feebari 2019

Ɗeɗe goɗɗe

  • "Duuɗun wuro, Plus Yacht", Yachting Magazine, Oktoobar 2007
  • "Walla e laawol to Baɗde Bakoy", Asymptote Magazine, 2013
  • "Ɓe Ɓiɓɓe Ɓiɓɓe", nder Margaret Busby, New Daughters of Africa, 2019.

Himobe[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

  1. "Saturday's Shadows by Ayesha Harruna Attah", Conscientization 101, 3 June 2015.