Jump to content

Ayodele Awojobi

Iwde to Wikipedia

 

Ayodele Oluwatumininu Awojobi ( dayeeki e nder yanlde sappo e ɗiɗi 12 lewru mars hiitande ndunngu alif 1937 - 23 setemburu 1984), anndiraa e innde "Dead Easy", "The Akoka Giant", e "Macbeth", o wonnoo jannginoowo, winndiyaaɗo, foonduɗo, jokkondirɗo e gollal yimɓe e nder lesdi Naijeriya.    O laatii anndude dow anndal dow jannginooɓe makko e jannginoowo mum.[1][2]

Kuugal maako, musamman nder fannuuji ɓesda, haa jooni ɓe ɗon wi'a dow ɓe ɗon wiɗugo dow ɓe ɗon ɗaɓɓa dow ɓe ɗon anndingo dow ɓe ɗon ɓesda nder hitaande 2020, ɓe ɗon arkifaama bee yimɓe ɓe ɗon wiɗa dow ɓe ɗon wooda dow Royal Society.[3][4]

Ɓoodi e Oshodi, Lagos State, baaba Awojobi, Chief Daniel Adekoya Awojobi o wonnoo mawɗo karallaagal nder nder Nigeria Railway Corporation mo wari Ikorodu nder Lagos State. Maama maako, Comfort Bamidele Awojobi (woowo Adetunji), o wonnoo jaaynoowo moolum mo o ƴiwoyi diga Modakeke, Ile-Ife, Osun State.Hakkunde 1942 e 1947, o yahdi Jaŋde Fedde Sankt Piyer, Faji, Lagos.[5]

Ko e nder nder nder nder suudu maako nder nder nder, CMS Grammar School, Lagos, ɗi ɗi ɗi ɗi o mari nder nder janngirde fuɗɗiima hollaago. Ɗon maa o yi'ii o mari limgal e anndal, o wondi boo e nder kuuɗe, o warti ardiiɗo nder ummaatoore ɗemngal e dow haala. Nder wakkati maajum o heɓii innde "Macbeth": fijirde William Shakespeare, Macbeth, ɗum waɗata nder suudu. Yimɓe ɓooyɓe ɗon ɗon ɗon nyawta wiiki go'o yeeso, ngam maajum Ayodele ɗon nodda ngam huuwugo kuugal mawɗo nder nokkuure maako. Ɗum wi'i Ayodele ɗon anndina ko'e maako tan bana mawɗo mawɗo, ammaa boo ko'e nder kuugal fuu, ngam o waawi waɗugo yimɓe ɓe ɗon anndina ɓe to ɓe njii ɓe ɗon wi'a ko'e maɓɓe.[6]

Ko'e jaŋde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ayodele Oluwatumininu Awojobi o jeyaa e nder jaangirde jaangirde aranndeere, wakkati o jeyaa nder jaangorde CMS Grammar, o jeyaa ha nder jaangorgal jaangirde nder Afrik hirnaange e jaangorɗe jeyeere e nder hitaande 1955.O yahi to College Nigeria of Arts, Science and Technology, Ibadan, ngam jaɓugo jaɓɓaande maako dow jaɓɓaade, GCE (Advanced Level), to nder 1958 o jooɗii, o heɓii jaɓɓaaku nder defte maako fuu: Fisiiki, Fuuta Fuuta Fuuɗuki e Fuuta Futu.E hitaande 1962 Awojobi heɓii digirii makko arande nder jaaynde masin - BSc (Eng) London, e nder nder nder nder arandeere arandeere, e nder jaayndi ndi Nigeria, nder jaayndaare jaaynde, e nder Jaayndeere, e Zaria (ko jooni Ahmadu Bello University, Zaria).O janngini ton dow dowla federe nde o heɓii dow ko o waɗi nder GCE (Graded-Level) nder hitaande 1958.[7]

O wi'i Akintola Ajai (mo hoore maako mo jaangirde injinirgal to London), nde Awojobi wari to College Nigeria of Arts, Science and Technology, Zaria, o haani ha haalude o wi'i ɗum woni anniya maako ngam timmina laawol fuu nder wakkati duuɓi tati tan; huunde naa' ndenji ngam daliila daliila daliilu dow walaa nokkuure ɗe BSc Mechanical Engineering nder suudu r nder duuɓi nayi. Ayodele waɗi ɗum nder duuɓi tati bana o annabi.[8]

Dowla federe hokki Awojobi feere dowla nder 1962 ngam janngugo dow darnde jaaynde nder fannuuji Masiniyya nder Imperial College of University of London (ko jooni Imperial College London). O timmini laawol ngol, o walliima e golle makko, o heɓii doktoor nder fannu makinanko nder hitaande 1966.[9]

Jaɓɓorgo Daartol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Caggal nde o jannginoo e nder University of Lagos, o hooti to Imperial College London ngam janngude e nder fannuuji Vibration, o heɓii darnde Doctor of Science, DSc. O wonnoo Afriknaajo arandeejo mo heɓii darnde Doctor of Science nder jaŋde masin, to Imperial College London.

Jaŋde arandeere jaŋdeere nde jaɓɓi neɗɗo to jaŋde nde'e woni jaŋde London nder 1860.

Jannginoowo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nde o wurtini lesdi Ingiltere nder hitaande 1966 Awojobi jaɓi hooreejo jaango nder Fedde Fedde Fanduki, Jaangoore Lagos, Akoka. Feddeeji ekkitinol maako ɓeydani mo jannginooɓe njannginirɗe mum, ɓe ɗon nani yimbe maɓɓe: "Moowo e laaɓɗum... Maama e laaɓɗi"..., ɓe ɗon nana ɓe ɗon mbi'a dow maako nde o ɗon yaha nder campus. O ɓeydi ɓeydi nder nder nder nder ardiiɓe maako, nden o laatoto hooreejo jaango, Masiniyya, Jaangoore Lagos.

Awojobi wartii London ngam janngude ngam jaango maako. O wartii nder 1974 o waɗi mo jannginoowo mo'o nder jannginooɓe masin haa jaŋde Lagos. Ammaa, balɗe go'o caggal nde o laɓɓinaama jannginoowo, Jaangoore Lagos Senate, caggal nde ɓe keɓii habaruuji dow Awojobi ɓaawo o heɓii darnde Doctor of Science (DSc), ɗon e ɗon ɓe laɓɓina mo jannginooɗo jannginoojo jannginooɓe masin, ɓe laɓɓini mo janngoowo jannginoowu jannginooje jannginooji, jaangoore Lagos e arandeejo jannginoowal jannginoowa jannginoowe nder nder balɗe gootol nder balɗe.

Nder nature, Ayodele Awojobi laati mo jannginoowo. O hokki anndal dow laabi feere feere, haa e o hawti e golle maako bana jannginoowo e jannginooɗo jaŋde. O holliti leydi maako fuu ɓeydi ɓeydi yeeso, e dow teknoloji - ɗum holliti nde o jaɓaayi jaayɗe jaayɗe ngam heɓugo Autonov 1, o yiɗi ngam o hisna ɗum ngam ɓeydaago lesdi maako.

O hawti e jannginooɓe mawɓe maako, e ɓooyi maɓɓe, bana mawɗo lesdi e ardiiɗo Yoruba, Obafemi Awolowo (mo jaɓɓini defte jannginooje Ayodele), mawɗo hujja, marɗo haaluuji e janngoowo, Tai Solarin, e gomnaaku Lagos State, Lateef Kayode Jakande, mo heɓii jannginooji jaɓɓorɗi haa fuu nder nder nder lesdi Lagos, Nigeria.Jakande ɗon hoola dow miijooji Awolowo dow laawol yeeso ngam lesdi, ɓurna fuu dow haala Awolowo ha nder lesdi fuu, dow jannguki ɗi e ɗuuɗal, walaa ko ɓuri ɗum nder jaaynde.

Ayodele Awojobi laati, ha wakkati feere, hooreejo, Jaangoore Jaangoore Lagos State, ngam hawti e laawol ngam ɓeyda ɓeydaago caɗeele ɗe jaangoore nder jaangoore jaangoore Lagos, Nigeria.O yiɗi ɓiɓɓe maako fuu njanngina nder jaangirde ummaatoore. Ɓurɓe mawnugo fuu ɓe mbaɗi. Ɗon woni miijo maako e tammunde maako dow lesdi ɗon heɓay habaru ha nder njannguki njanngugo nder nder nder nder ummaatooje feere feere.O winndi defte keewɗe ngam darnde jaŋde e jaŋde nder lesdi Naajeeriya.

Ɓaɗol maako ngam anndingo, ngam anndingo yimɓe, waɗi o warugo, haa fuɗɗoode 1970s, mawɗo quiz-master nder tele national. Firo-ngirgal, Mastermind, hawti e jokkondirɓe heblaare ɓe ɗon jokkondira nder "gooto-gooto", nde ɓe ɗon ƴamda ɓe dow ko'e feere feere. Otunba Gbenga Daniel, gomnaako lesdi Ogun, lesdi Naijeriya, o wondi marɗo e jaajinoowo dow Mastermind ngam episodeji ɗuuɗɗi; o ɗon haa duuɓi maako nder jaajorgal nder wakkati maajum.

Foonditorɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
Autonov 1 nder hollaago nder Faculty of Engineering, University of Lagos.

Nde o ɗon haani ha jaŋde Lagos, Awojobi waɗi masin masin maako, Opel Olympia Rekord, diga dow dow dow dow haa dow dow dow.

O ɓeydi waɗugo fijirde bee masinji masin nde o heɓii jeepaji konu e o waɗi foondu ɗiɗaɓu dow laawol dowlaaku ɗon haade bee fijirde ɗon ɗon haa ɓaawo ngam masin ɗon waawi yahugo yeeso e ɓaawo bee fijirɗe nayi ɗon ɗon ɗon.Ɗuum hokki karallaagal hibrid, ngal o noddi Autonov 1, baawɗe heɓugo saffugo ɓurɗum nder wakkati, nder laawol fuɗɗam. O holli ko ɗum heɓata dow karallaagal konu, misaalu, ngam ɓe mbaawaa ɓeydaade bee saffugo, nder haala kalluɗum walla ɓooyma.

Goomu gollaaku

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ayodele Awojobi, nder ɓaawo asluɓe suɓaaji hooreejo leydi ɗiɗmuki Shehu Shagari hooreejo leydi lesdi ɗiɗmi lesdi Naajeeriya, o ɓeydi ɓeydi haandi nder bolle e bolle leydi ndii, o ɓaditi haa o jaɓɓi laamu lesdi Naajeeri ngam ko o ɗon nuɗɗina ɗum je'aama suɓaaje je'aare.E dow dowla maako fuu dowla lesdi Naajeeriya, o ɗon maɓɓita nder defte lawol, o ɗon wondi tan mo masinjo, o ɗon wi'a o heɓan limgal lawol maako nder wakkati maɓɓuki, ngam o hokkake mo wayloore bee haɓugo bee kiita nder kiita lesdi. O huutori jaŋdeeji bana balti, o yahdi diga campus haa campus ngam waɗugo wolde haa kawral jannginooɓe, ngam o yiɗi waɗugo ɓe ɓe anndi ko o anndi bana nyauɓe laamu je jeyaaɗo.Ayodele Awojobi waɗi defte siyasa feere nder nder nder haɓre maako e dow laamu federal je je je je ɗon haani. Ɗe defte ɗe ɗon waɗaa haa yimɓe ɓe ɗon haani ɓe haani ɓe ɓe haani.[7]

Fedde politik

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ko Ayodele Awojobi yiɗi fu yaaki nder siyasa partizan, neɗɗo boo o holli nde o wolwani nder teleediisiyon lesdi, o wi'i: "To mi woodi duuɓi 65, mi waɗan nder nder nder nder lesdi Naajeeriya. Ammaa ko'e maɓɓe ɓe maayi, ɓe maayi nder duuɓi 47 e hitaande 1984.[10]

Ayodele Awojobi taƴo.

Ayodele Awojobi maayi nder subaka Nyalnde, 23 Septemba 1984, e duuɓi 47. Mayde maako waɗi habaru ha nder nder nder nder wardi nder lesdi nder balɗe ɓaawo nden, nden o haɓɓii nder Ikorodu Cemetery, Lagos. O ɗon haani debbo maako, Mrs Iyabode Mabel Awojobi (woowo Odetunde), e ɓiɓɓe.

Fedde mawnde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ko adii hitaande kala haa hannde, ko hommage walla ɗiɗo nder teddungal Ayodele ɗum wurtinaama nder laawol artiikiila nder nder nder nder wardi leydi, bana nde The Nation wurtini ha 5 Noofambar 2009, nde wi'etee "Hommage to Ayodele Awojobi".E lewru oktoobar 2009, laamɗo leydi Lagos Babatunde Fashola hokki awojobi dow onike roundabout, Yaba, Lagos, nder jarnama biyeteeɗo maako. E 23 lewru Sember 2010, Birrel Street - ko laawol mawɗo nder Yaba Local Government Council Area - ina fuɗɗii innde "Prof. Ayodele Awojobi Avenue", ko ɗum ɓeydi hokki hokki Awojobi hakkiilo.

  • Fuuɗugo ɓanduji ɓaŋaaɗi dow laaɓtugol laaɓtuɗum ɗi walaa keerol - A. O. Awojobi, P. Grootenhuis, 1965
  • Fedde fuɗɗam e caɗeele simmetric axially of a linearly non-homogeneous elastic half-space - A. O. Awojobi, R. E. Gibson, 1973
  • Fuuɗugo ɓanduji ɓaŋaaɗi dow laaɓɗum ɓaŋaaɗum ɓaŋgaaɗum ɗi walaa ko'e maɓɓe - A. O. Awojobi, 1973
  • Torsion vibration of a rigid circular body on an infinite elastic stratum - A. O. Awojobi, 1969
  • Torsion vibration of a rigid circular body on a non-homogeneous elastic stratum - A. O. Awojobi, 1973
  • Fuuɗugo ɓanduji ɓaŋaaɗi e dow dow dow dow leɗɗe - A. O. Awojobi, P. H. Tabiowo
  • Factor's in the design of ultrasonic probes - W. M. R. Smith, A. O. Awojobi, 1979
  • Faki modolol je'e je'e e ɓernde ɓandu je'e nder dunngal je'e - A. O. Awojobi, 1970
  • Luttugol leydi ngam ɓeydaaki leydi nder naftoraaki - A. O. Awojobi, O. A. Sobayo, 1974
  • Fedde ɓalli ɓalli ɓoli dow fuɗnaaki fuɗnaaku fuɗnaako, fuɗnaaka bee fuɗnaake fuɗnaango - A. O. Awojobi

Fedde janngirde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
  • Technical Drawing for Secondary Schools. A. O. Awojobi
  • 325 Misaalu huutore nder Intermediate Mechanics. A. O. Awojobi
  • Notes e misaaluji nder physics. A. O. Awojobi
  • Firooji masin. A. O. Awojobi
  • Ayodele Awojobi (1976). Nigeria in search of a social order. Nigerian Institute of International Affairs. OL 13795568M. Retrieved 20 June 2012.
  • Ayodele Awojobi (1980). Nigeria today. J. West Publications. ISBN 978-978-163-008-8.
  • Ayodele Awojobi (1981). Nigeria in search of a political order. J. West Publications. ISBN 978-978-163-013-2.
  • Ayodele Awojobi (1982). Where our oil money has gone. OL 3210331M.
  1. Kayode Aboyeji (27 October 2009). "25 years after, Lagos dedicates park to Prof. 'Dead Easy' Awojobi". Nigerian Compass Newspaper. Retrieved 23 December 2009.Template:Dead link
  2. Sylvester Asoya (14 July 2008). "A Genius Remembered". The News Magazine. Archived from the original on 3 May 2009. Retrieved 23 December 2009.
  3. "Google Scholar list of papers by AO Awojobi". Retrieved 17 February 2010.
  4. A. O. Awojobi and P. Grootenhuis (1965). "Vibration of Rigid Bodies on Semi-Infinite Elastic Media". Proceedings of the Royal Society of London. Series A. Mathematical and Physical Sciences. Royal Society. 287 (1408): 27–63. Bibcode:1965RSPSA.287...27A. doi:10.1098/rspa.1965.0168. S2CID 122217591. Retrieved 23 December 2009.
  5. Sylvester Asoya (14 July 2008). "A Genius Remembered". The News Magazine. Archived from the original on 3 May 2009. Retrieved 23 December 2009.
  6. Sylvester Asoya (14 July 2008). "A Genius Remembered". The News Magazine. Archived from the original on 3 May 2009. Retrieved 23 December 2009.
  7. 7.0 7.1 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named newsbio
  8. Ambassador Dapo Fafowora (5 November 2009). "Tribute to Ayodele Awojobi (1937–84)". The Nation. Archived from the original on 26 July 2011. Retrieved 23 December 2009.
  9. Tunde Olaopa (9 June 2013). "The Nigerian Technological Context and the Ayodele Awojobi Legacy". ThisDay Live. Archived from the original on 25 October 2014. Retrieved 23 October 2014.
  10. https://web.archive.org/web/20090503225352/http://www.cyberschuulnews.com/CYBERSCHUULSHOUT2008-3.html