Jump to content

Balghis Badri

Iwde to Wikipedia
Balghis Badri
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuSudan Taƴto
Innde ɓesnguBadri Taƴto
Ɗuubi daygo1948 Taƴto
ƊofordeSudan Taƴto
FatherYousif Badri Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajihuman rights defender, Farfesajo, women's rights activist Taƴto
Field of worksocial anthropology Taƴto
EmployerAhfad University for Women Taƴto
Position heldregional manager Taƴto
Janngi toUniversity of Hull, Ahfad University for Women Taƴto
Academic degreesocial anthropology Taƴto
DiinaDiina Lislaama Taƴto
Award receivedFarfesajo Taƴto

Balghis Badri (Aarabeeɓe:بلقيس بدرى, jibinaa ko 1948) ko daraniiɗo haɓaade rewɓe Sudaan, haa teeŋti noon e fannuuji njulaagu rewɓe (FGM) e ƴellitaare rewɓe teeru, gila 1979,[1] kadi ko porfeseer anthropologie renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahfad ngam rewɓe.

Nguurndam gadano

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

O ummorii ko e galle jannginooɓe.[2] Ko kanko woni ɓiy Yuusuf Badri, sosɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahfad ngam rewɓe (AUW) to Khartoum e hitaande 1966, e taaniiko soldaat Mahdist, Babiker Badri.[3]

Badri heɓi doktoraa mum e anthropologie renndo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hull to leydi Angalteer e hitaande 1978.[4]

Badri ko jannginoowo wakkati seeɗa to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahfad ngam rewɓe tuggi 1974 haa 1997, e wakkati timmuɗo gila ndeen, ɗo o woni hannde jannginoowo anthropologie renndo.[5] E hitaande 2002 o sosi, o woni gardiiɗo gadano duɗal AUW ngam janngude rewɓe, jinnaaɓe e ƴellitaare.[6] Badri ko gardiiɗo[7] duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahfad ngam jaŋde diiwaan rewɓe, keewal, jam e hakkeeji, to Omdurman/Khartoum.[8] E hitaande 1979, o naatini jaŋde rewɓe e jinnaaɓe e nder jaŋdeeji duɗe jaaɓi haaɗtirde.[9]

E lewru feebariyee 2017, deftere Zed Books yaltini deftere wiyeteende « Haɓde e rewɓe e nder Afrik » (Badri e Aili Mari Tripp njiydi ɗum).[10][11] Badri wondi e mum, o winndi walla o winndi heen ɗiɗi e nder tonngooɗe sappo ɗee.[12]

E lewru Yarkomaa 2018, miñiiko Badri biyeteeɗo Gasim Badri, hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Ahfad ngam rewɓe, ƴettaa e wideyoo ina nanngi almuudo debbo gooto, ina seppa, e ɓuuɓri hoore mum, ina fiyra ɗum laabi keewɗi e hoore. Badri daranii golle mum, o wiyi wonde wideyoo oo « ina hollita tan ko bannge gooto e goonga » tee won e seppooɓe ɓee ina ndartini bonnude e bonnude duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal.[13]

  1. "Balghis". UNDP in Sudan. Archived from the original on 9 September 2018. Retrieved 6 November 2017.
  2. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  3. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  4. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  5. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  6. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  7. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  8. "Women as Agents of Change in Sudan". NoradDev. Archived from the original on 28 February 2022. Retrieved 6 November 2017.
  9. "Balghis". UNDP in Sudan. Archived from the original on 9 September 2018. Retrieved 6 November 2017.
  10. "Women's Activism in Africa, Badri, Tripp". press.uchicago.edu. Archived from the original on 10 September 2018. Retrieved 6 November 2017.
  11. Badri, Balghis; Tripp, Aili Mari, eds. (15 February 2017). Women's Activism in Africa. Zed Books. ISBN 978-1783609086.
  12. "Women's Activism in Africa, Badri, Tripp". press.uchicago.edu. Archived from the original on 10 September 2018. Retrieved 6 November 2017.
  13. "Why some Sudanese back the lecturer who beat his students". BBC News. 23 January 2018. Retrieved 15 February 2018.