Jump to content

Chinedum Babalola

Iwde to Wikipedia
Chinedum Babalola
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
InndeChinedum Taƴto
Innde ɓesnguBabalola Taƴto
Ɗuubi daygo20. century Taƴto
WoldeInngilisjo, Nigerian Pidgin Taƴto
Writing languageInngilisjo Taƴto
Sana'ajiuniversity teacher, vice-chancellor Taƴto
Field of workacademy Taƴto
EmployerUniversity of Ibadan, Chrisland University, University of Ibadan Faculty of Pharmacy, Obafemi Awolowo University Faculty of Pharmacy Taƴto
Janngi toObafemi Awolowo University, University of British Columbia Taƴto
Academic degreeBachelor of Pharmacy, master's degree, Doctor of Philosophy Taƴto
ResidenceIbadaan Taƴto
Start of work period1980 Taƴto
Memba enNigerian Academy of Science Taƴto
Award receivedFellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Nigerian Academy of Science, scholarship Taƴto
Personal pronounL594102, L484 Taƴto

Chinedum Peace Babalola (Anyabuike) (nee Anyabuike) FAS, FAAS ko jannginoowo to leydi Naajeeriya to bannge kemikal e farmakokinetik. O jannginii farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, FAS, e FAAS[1] o woniino cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Chrisland tuggi 2017 haa 2024.[2]

Babalola heɓi dipolom mum ko fayti e farmasi (B.Pharm.) e hitaande 1983, Master ganndal e kemikal farmasi e hitaande 1987 e Doktoraa filosofi e kemikal farmasi (option farmakokinetik) e hitaande 1997 to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ife, jooni ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Awolowo Obafemi. O heɓi bursi Banke Adunaajo/NUC ngam janngingo gollotooɓe, o timmini bursi makko ko adii doktoraa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde British Columbia hakkunde 1994 e 1995.[3][4]

E hitaande 2012, Babalola heɓi Dipolomaaji caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Farmasi (IPAT) ngal Duɗal Farmasi Kilimanjaro, Tansani e Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Purdue, Amerik, kawri.[5]

Babalola fuɗɗii golle mum jaŋde ko e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo e hitaande 1985.[6] E hitaande 1994, o yahi to duɗal jaaɓi haaɗtirde British Columbia ngam timminde jaŋde makko hade makko heɓde doktoraa. O ummii o woni jannginoowo I to duɗal jaaɓi haaɗtirde Obafemi Awolowo ko adii nde o naatata e duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan, o woni jannginoowo mawɗo e hitaande 1998. Babalola wonti debbo gadano jannginoowo farmasi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan e lewru Oktooba 2006.[7]

Gila 2002,[8] o wonii wiɗtoowo ballo to Duɗal wiɗtooji e heblooji safaara toowɗi[9] (IAMRAT) e les njiimaandi wiɗtooji Genetik & Bioetik; Koolaaɗo kuuɓal safaara, duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Yunit mo o ardii kadi gila 2010 haa 2012.[10]

Ko adii nde o toɗɗaa cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Chrisland, o woniino debbo gadano Deenoowo duɗal jaaɓi haaɗtirde farmasi to Ibadan (2013–2017),[4] e wonde kadi porfeseer gardiiɗo duɗal jaaɓi haaɗtirde farmasi, duɗal jaaɓi haaɗtirde Olabisi Onabanjo.[6] O woniino gardiiɗo jaŋde kuuɓtodinnde duuɓi ɗiɗi (2005–2010)[11] Duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan. Ko kanko woni farmasiyanke gadano toɗɗaaɗo ngam wonde wasiyaaji keertiiɗi e balloowo e nder opitaal leydi Najeriya—Opitaal jaaɓi haaɗtirde (UCH), Ibadan.[12] Tuggi 2018 haa 2019, o waɗii lebbi sappo e tati e nder duɗal jaaɓi haaɗtirde Benin, o woni Doktoor Farmasi.[13] E hitaande 2024 o timminii golle makko e wonde wiɗtoowo mawɗo, e eɓɓaande USP PQM+ nde USAID walli ngam ƴellitde kalite leɗɗe e nder LMIC e nder CDDDP, UI core-flex (nanondiral gollondiral - $160M Global).[13]

Tuggi 2017 haa 2024, Babalola wonnoo ko cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde Chrisland, Abeokuta to diiwaan Ogun.[12][14]

Gila o wonti porfeseer, o ardii teemedde almudɓe janngooɓe leslese e ko ina tolnoo e 30 almudɓe janngooɓe caggal duɗal (PGD, MSc, M.Phil. & PhD). O woodi ko ɓuri 150 binndanɗe ganndal e nder jaayndeeji janngirɗe kam e defte, tonngooɗe defte, binndanɗe batuuji e binndanɗe binndaaɗe.[15]

E hitaande 2024, h-index makko ko 22.[16]

Darnde jaŋde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Wiɗtooji Babalola ɗii ɓuri teeŋtude ko e etikaaji wiɗtooji aadee, farmakogenetik, jarribooji safaara, jokkondiral leɗɗe PK/PD, e ñawuuji ɗi njiyataa (Sickle cell disease e kanseer). O ƴettii feere « chromatographie liquide » toownde ngam yuurnitaade kiniin e nder biometrik. Ndee feere ngam yuurnitaade kiniin addani en laaɓtinde farmakokinetik kiniin. Janngirɗe makko ko faati e jokkondire leɗɗe e mbayliigu nguura ina kollita ustaare bio-availability e golle bakteriiji won e antibiotik so hawraama e won e leɗɗe kaɓtorɗe faɓɓoore.[17]

Ciimtol makko ko faati e kuutoragol proguanil hollitii wonde won e Naajeeriyankooɓe ina njogii taƴe CYP2C19 ɗe mbaylaaka, kadi ina njogii mborosaaji baawɗi waylude leɗɗe.[18]

Njeenaaje e teddungal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Njeenaari Dental Afrik Kwame Nkrumah ngam ƴellitaare ganndal (diiwaan) to Dental Afrik Addis Abeba, Ecoppiya (20,000 dolaa), 2019.[19]

E hitaande 2011, o dañii dokkal MacArthur Foundation Grant fotde 950 000 dolaar (2012) ngam jaŋde toownde Jaŋde toownde, nde o sosi e mum nokku ɗo ƴellitaare e peewnugol yiytugol leɗɗe (CDDDP), to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibadan.[20][17]

E hitaande 2022, o suɓaama cukko hooreejo leydi Ogun ɓurɗo moƴƴude e hitaande 2022 e jaaynde Gateway News.[21]

  1. "Babalola Peace Chinedum | The AAS". www.aasciences.africa. Archived from the original on 2021-05-20. Retrieved 2020-05-25.
  2. Onyegbula, Esther (2024-11-12). "Academic icon, Prof Babalola leaves lasting impact on Chrisland University". Vanguard News (in Engeleere). Retrieved 2025-01-21.
  3. admin (2017-11-27). "Professor Chinedum Peace Babalola is our Personality of the Month". Pharmanewsonline (in Engeleere). Retrieved 2020-05-25.
  4. 1 2 Nigerian Universities Commission (2017). "Directory of Full Professors in the Nigerian University System 2017" (PDF). NUC. p. 275.
  5. Admin (27 November 2017). "Professor Chinedum Peace Babalola is our Personality of the Month 2003 while in 2006 she was confirmed full professor". Pharmacy Heath cast. Retrieved 15 June 2018.
  6. 1 2 "Long Profile of Prof Mrs Chinedum 2024 (2) (1).pdf". Nigerian Female Vice Chancellors. Retrieved 2025-03-19.
  7. "'Drugs are poisons' ~ Prof. Babalola, Dean Faculty Of Pharmacy UI". swankpharm.com. Archived from the original on 4 May 2016. Retrieved 12 October 2015.
  8. "Chinedum Babalola". ORCID. Retrieved 12 December 2024.
  9. "Chinedum Babalola". College Of Medicine, University Of Ibadan. 2020-10-30. Archived from the original on 2020-10-30. Retrieved 12 December 2024.
  10. "Adebola Babatunde Ekanola".
  11. "UI pharmacy faculty marks White Coat Ceremony". Pharmanews. July 2015. Retrieved 12 October 2015.
  12. 1 2 Obayendo, Temitope (30 April 2023). "Chinedum Babalola: First Nigerian Lady Pharmacist to Emerge Vice-Chancellor". Pharma News Online. Retrieved 12 December 2024.
  13. 1 2 "Chinedum Babalola". ORCID. Retrieved 12 December 2024.
  14. Oboh (2024-11-11). "Academic icon, Prof Babalola leaves lasting impact on Chrisland University". Vanguard News (in Engeleere). Retrieved 2025-01-19.
  15. "Breaking the Yoke of Patriarchy: Nigerian Women in Governance (1914-2014)". Bioreport.com. Archived from the original on 25 August 2015. Retrieved 12 October 2015.
  16. "Chinedum Babalola". Google Scholar. Retrieved 12 December 2024.
  17. 1 2 "Professor Babalola Chinedum Peace". African Academy of Science. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved 12 October 2015.
  18. "Pharmacist tasks colleagues on professionalism". Vanguard News. 22 August 2011. Retrieved 12 October 2015.
  19. "Africa's Top Scientists Awarded the Prestigious African Union Kwame Nkrumah Awards for Scientific Excellence (AUKNASE) 2019 Edition | African Union". au.int. Retrieved 2020-05-03.
  20. "Centres of Excellence(Chinedum Peace BABALOLA )". macarthur.ui.edu.ng. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved 12 October 2015.
  21. "Chrisland University". chrislanduniversity.edu.ng. Retrieved 2025-03-19.