Chinwe Obaji
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Innde | Chinwe |
| Ɗemngal | Igbo |
| Wolde | Inngilisjo, Igbo, Nigerian Pidgin |
| Sana'aji | ngaɗoowo siyaasaje, minister |
| Field of work | lecturer, official |
| Position held | Minister of Education of Nigeria |
| Janngi to | University of Nigeria |
| Member of political party | Peoples Democratic Party |
Chinwe Obaji ko jannginoowo jaŋde toownde, jannginoowo e gardiiɗo jaŋde, toɗɗaaɗo ngam ardaade ministaa jaŋde leydi Naajeeriya e lewru Yuuni 2005, ko o jaagorgal mawngal, caggal ɗuum ko Obiageli Ezekwesili lomtii mo hitaande wootere.[1]
Ɓawo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Chinwe Obaji jibinaa ko to Ezinihitte-Mbaise e nder diiwaan Imo. O heɓi bakkaa makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde Naajeeriya, Nsukka e hitaande 1975. Gila hitaande 1980 o wonii jannginoowo e njuɓɓudi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Michael Okpara to duɗal jaaɓi haaɗtirde ndema, Umuagwo, to diiwaan Imo to leydi Naajeeriya.[2]
Darnde jaagorɗe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Chinwe Obaji woni jaagorgal jaŋde debbo gadano e nder leydi Naajeeriya.[3] Ko o jaagorgal jaŋde, o waɗii golle ngam wuurtinde Division Inspectorate ministaa jaŋde fedde nde.[4] O fuɗɗii eɓɓoore nde ñalnde kala ñaamde wootere e nder yoga e duɗe leslese pilotaas e nder leydi ndii kala.[1]
O yamiri yo duɗe jaaɓi-haaɗtirde ɗee mbaɗtu jaŋde toownde (Exame de matricule) caggal duɗe jaaɓi-haaɗtirde ngam wallitde almudɓe janngooɓe ɓee e nder eɓɓoore nde ɓe mbaawata huutoraade ngam haɓaade ŋakkeende golle e nder njuɓɓudi jaŋde toownde (JAMB). Teskaama, ngam wallitde yamiroore makko.[5][6]
Kono tan, luural ina woodi e njoɓdi ndi duɗe jaaɓi haaɗtirde njoɓata ngam waɗde jarribo ngoo.[7] E nder batu lewru Oktooba 2005 hakkunde ministaa Jaŋde Fedde nde, Komiseer Jaaɓi-haaɗtirde Ngenndiijo (NUC) e Yiilirde Jaŋde Jaaɓi-haaɗtirde, ɓe nanondirii e dow nanondiral ngam yoɓde njoɓdi jarribo ngoo e N1,000.[8] Jaabtaade naamne e nder suudu sarɗiiji e lewru Noowammbar 2005, Chinwe Obaji wiyi wonde kala duɗal jaaɓi haaɗtirde moofti ko ɓuri N1,000 e kanndidaaji ɗaɓɓooɓe naatde caggal nde ƴeewndo posto JAMB waɗi ɗum ko e ƴattaade yamiroore makko.[9] Suudu sarɗiiji caggal ɗuum woppi yamiroore ndee.[10]
E lewru abriil 2006, Chinwe Obaji hollitii peeje moƴƴe ngam ƴellitde jaŋde leslesre ngam kala cukalel Naajeeriya ko famɗi fof ina heɓa jaŋde leslesre. Laamu nguu sosi feere ngam reentaade jibnaaɓe ɓe mbinnditaaki sukaaɓe mum en e duɗe, fuɗɗii ƴettude 40 000 jannginoowo ngam renndooji teeru.[11] O hollitii wonde porogaraam Universal Basic Education (UBE) ina fadi ɓeydude "heɓde jaŋde leslesre moƴƴere wonande sukaaɓe, haa teeŋti noon e suka debbo".[12]
Darnde caggal ɗuum
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Dr Chinwe Obaji toɗɗaama jannginoowo jaŋde hakkunde leyɗeele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Voorhees to Amerik fuɗɗoraade hitaande 2007.[13]
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- 1 2 Rotimi Lawrence Oyekanmi (May 28, 2009). "Education: 10 ministers, 10 years of democracy". The Guardian. Archived from the original on November 24, 2009. Retrieved 2009-10-12.
- ↑ Vanguard (April 15, 2005). "Nigeria: School Erupts in Celebration At Nomination of Lecturer As Minister". Retrieved May 27, 2020.
- ↑ Team, N. N. L. "Interview With Prof Chinwe Obaji: WHY SOME NIGERIANS ARE HOSTILE TO BUHARI.....Prof Obaji". nigeriannewsleader.com (in Engeleere). Retrieved 2020-11-08.
- ↑ "Policymakers and implementa-tion killing education sector — Obaji, Nwaobiala". Vanguard News (in Engeleere). 2017-11-22. Retrieved 2020-05-30.
- ↑ "Confusion prevails over post-matric exam announcement". University World News. Retrieved 2020-02-03.
- ↑ III, Editorial (2019-07-09). "Proliferation of universities reduces quality – Prof Obaji" (in Engeleere). Retrieved 2020-05-26.
- ↑ Odimegwu Onwumere (June 27, 2009). "Amaechi & The Open Fraud Called "Post-UME" Test". Modern Ghana News. Retrieved 2009-10-12.
- ↑ Emmanuel Edukugho (October 27, 2005). "As varsities win screening battle, Education minister says it's a unanimous decision". Vanguard. Archived from the original on February 9, 2013. Retrieved 2009-10-13.
- ↑ Donald Andoor (November 15, 2005). "Post Jamb Test: Fees Beyond N1,000 Illegal - Minister". This Day. Archived from the original on January 22, 2013. Retrieved 2009-10-12.
- ↑ Atâyi-Babs Ezekiel Opaluwah (February 3, 2006). "CHINWE OBAJI'S LEGACY". NigeriaWorld. Retrieved 2009-10-12.
- ↑ "Universal Basic Education System Altered". Vanguard. April 27, 2006. Retrieved 2009-10-12.
- ↑ Sr. Patricia EBEGBULEM (August 2006). "People on the Move: MIGRATION AND PROSTITUTION AMONG WOMEN FROM COUNTRIES OF ISLAMIC MAJORITY". Pontifical Council for the Pastoral Care of Migrants and Itinerant People. Archived from the original on 2012-10-20. Retrieved 2009-10-12.
- ↑ Efem Nkanga (2007). "Obaji Preaches IT Education in Nigerian Universities". This Day. Archived from the original on 2009-06-07. Retrieved 2009-10-12.