Jump to content

Duli language

Iwde to Wikipedia
Duli
language, dead language, extinct language
Subclass ofDuru languages Taƴto
LesdiKamerun Taƴto
Indigenous toNorth Taƴto
UNESCO language status6 extinct Taƴto
Ethnologue language status9 Dormant Taƴto

Duli (gewe, geeve, gey) ko ɗemngal Adamawaawal majjungal e nder worgo Kamaruun.

Blench (2004) ina jokkondiri Duli e ɗemngal Gey (Gewe) majjungal; Glottolog hollitii wonde Gey ko ɗemngal ceertungal hollitaaka.[1] Duli e Gewe (Gey) ko mbaydiiji ɗemɗe ɓadtiiɗe, ina gasa tawa ko ɗemɗe ɗemngal gootal e wiyde Kleinewillinghöfer (2015). Ɗe kaaldaa ko e saraaji ɗo maayo Benue e Mayo-Kebbi kawrata, ɗe mbinndaa ko e doggol kelme e nder Strümpell (1922/23).[2]

Hay so tawii Boyd (1989:184)[3] renndiniino Duli e nder ɗemɗe Duru, Kleinewillinghöfer yiytaa heen seedeeji kollitooji wonde ko ɗemngal Duru, o jogori ko wonde fedde ceertunde e nder jokkondire Adamawa–Gur.[4]

Sendol Hannde, Gey en, ɓe ina tolnoo e 1 000 neɗɗo to fuɗnaange Pitoa (komin Pitoa, departemaa Bénoué, Diiwaan Fuɗnaange), e fawaade e kartal yimɓe ORSTOM e hitaande 1964. SIL (1982) ina hiisi wonde leƴƴi ɗii ko 1 900 neɗɗo. Gey en hannde ina nganndi Lamido mo Tchéboa ko laamɗo mum en, hannde kadi ko Fulfulde tan ɓe kaalata.
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Duli ina haalee saraaji Pitoa (komin Pitoa) e Garoua (departemaa Benoué, Diiwaan Fuɗnaange). Eldridge Mohammadou teskiima kadi wonde ko kelme Duli seeɗa tan mooftanoo. Ko ɗum waɗi, ɗemngal ngal ko huunde nde alaa kaayitaaji.[5]

  1. Template:Glotto
  2. Strümpell, F. 1922/23. 'Wörterverzeichnis der Heidensprachen des Mandaragebirges', Zeitschrift für Eingeborenensprachen 13: 47-75, 109-149.
  3. Boyd, Raymond. 1989. Adamawa-Ubangi. - in: Bendor-Samuel, John. (ed.) The Niger-Congo languages. Lanham - New York - London: Summer Institute of Linguistics; 178-215.
  4. Kleinewillinghöfer, Ulrich. 2015. Duli – Gewe (Gueve, Gey). Adamawa Languages Project.
  5. Binam Bikoi, Charles, ed. (2012). Atlas linguistique du Cameroun (ALCAM) [Linguistic Atlas of Cameroon]. Atlas linguistique de l'Afrique centrale (ALAC) (in Farayseere). 1: Inventaire des langues. Yaoundé: CERDOTOLA. ISBN 9789956796069.