Jump to content

Duru languages

Iwde to Wikipedia
Duru languages
language family
Subclass ofLeko-Nimbari Taƴto

Duru ko dental ɗemɗe Savana kaaleteeɗe to worgo Kamerun e fuɗnaange Naajeeriya. Ɓe mbinndiraa ko "G4" e nder eɓɓaande ɗemngal-galle Adamawa mo Joseph Greenberg.

Kleinewillinghöfer (2012) kadi ina teskaa nanndugol morfolooji keewɗi hakkunde ɗemɗe Samba-Duru e ɗemɗe Gur hakkundeeje.[1] Ɗemɗe Duli (mayɗo) Dii: Duupa, Dugun (Panõ), Dii (MambeMamna’a, Goom, Boow, Ngbang, Sagzee, Vaazin, Home, Nyok) Peere (kutin) Longto (Woko) Vere–Dowayo Dowaayo Sewe Koma Vere Kono Guldemann (2018) ina sikkitii e jokkondiral Samba–Duru e nder fedde wootere.[2].

Senngo E nder lowre Eɓɓoore ɗemɗe AdamawaKleinewillinghöfer (2015) renndinii fedde Samba-Duru ndee nii (ƴeew kadi ɗemɗe Leko).[3].Sammba-Duru Vere (Were)[4] Jango (Maama Jango)[5] Vere cluster (Momi, Vere Kaadam) emmu (wongi, wongi) Nisim-Eilim Kobom, karum (vere kari), danum Vɔm... Koma Vomni Koolol Gəulv: Yarəm, Lim, Gbaŋrɨm, Baidəm, ZaẠ, Lələm, ekn. Damtəm (Koma Damti), ekn. Miin (Hokku mi) (Koma)[6] Gəm kaw (Gəmnime, Gimnime): Beiya, Gindoo; Waktu Gəmme (Kompana, Panme): Yəgme, Dehnime; Baanime Doyayo (Dooyaŋaaji)[7] Markɛ; Tɛƴɛrɛ (mo Poli) ; Tɛγάγιιήήήήιήήιήςτττης . Duru Dii ɓuuɓri Dugun (Paape, Sa) Duupa (Paape) P var (Pere, Kutin): Gaziwaːlɛ, Nɔlti), ˀAːlti; Zɔŋ Paarbe (Potopo) Lɔŋto (woko, woko) Samba (samba leeko, leko) Kosam Samba Mubaako (Məbaako, Mumbaako, Nyong) Kolbila[8]. Prjema (Debbo) Inɗe e nokkuuji Les ɗo, doggol inɗe ɗemɗe, yimɓe, e nokkuuji ummoraade e Blench (2019).[8]. Ɗemɗe Cluster Dialects Alternate spellings Innde hoore mum ngam ɗemngal Inɗe goɗɗe (nokkuuji) Inɗe goɗɗe ngam ɗemngal Haalooɓe Nokku(ji) Maama Jango Maama Jango Vere (ƴeew kadi Momĩ, Were, Verre, Kobo (nder Kamerun) 20 000 (ina heen Momĩ, 4 000 e nder Kamerun (1982 SIL) Diiwaan Adamawa, LGA Fufore Momi Ziri Vere (ɗum hawti kadi e Mom Jango, q.v.), Were, Verre, Kobo (to Kamerun) 20 000 e kala (ina heen Mom Jango), 4 000 e nder Kamerun (1982 SIL) Diiwaan Adamawa, LGA Yola e Fufore ; e nder leydi Kameruun Koma cluster Koma Ko nanndi e inɗe Kameruun e Niiseer ina laaɓti Kuma, Koma (helmere fulfulde nde Gomme, Gomnome, Ndera; ALCAM ina jogori waɗde ɗemɗe ceertuɗe hay so tawii ko ɗemɗe ɓadtiiɗe) 3 000 (1982 SIL); ko ɓuri heewde e nder diiwaan Adamawa Kameruun, LGAaji Ganye e Fufore, e nder koye Alantika ; kadi to leydi Kameruun Gomme Koma Gәmme Damti, Koma Kampana, Panbe Gomnome Koma Gọmnọme Mbeya, Gimbe, Koma Kadam, Laame, Youtubo Ndera Koma Vomni, Doome, Doobe Teskorɗe. Koolaaɗo kuuɓal, Ulrich (2012). Korrelaasiyoŋaaji Siistemaaji Kalaas Inɗe Adamawa Cakaare e Gur Cakaari Proto. Guldemaan, Tom (2018). "Ɗemɗe taariiɗe e peccitagol ɗemɗe iwdi e nder Afrik". E nder Guldemann, Tom (moƴƴinoowo). Ɗemɗe e Ɗemɗe Afrik. Sereeji Aduna ɗemɗiyankaagal. Vol. 11. Berlin: De Gruyter Mouton. 58-444. Doi: 10.1515/9783110421668-002. ISBN 978-3-11-042606-9. S2CID 133888593. Koolaaɗo kuuɓal, Ulrich. 2015. Fedde sammba-duru. Eɓɓoore ɗemɗe Adamawa. 100-.pdf [bare URL PDF] Koolaaɗo kuuɓal, Ulrich (2015). Teskorɗe dow Jango (Maama Jango). Koolaaɗo kuuɓal, Ulrich (2015). Gimme-Vere e Doyayo: Doggol konnguɗi nannditiiɗi.

Koolaaɗo kuuɓal, Ulrich (2015). Doyayo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Littig, Sabin (2017). Kolbila Joogaraafi e daartol. Roger (2019). Atlas ɗemɗe Naajeeriya (4e éd.). Kambrij: Fedde jaŋde Kay Williamson.

  1. Kleinewillinghöfer, Ulrich (2012). Correlations of the Noun Class Systems of Central Adamawa and Proto Central Gur.
  2. Güldemann, Tom (2018). "Historical linguistics and genealogical language classification in Africa". In Güldemann, Tom (ed.). The Languages and Linguistics of Africa. The World of Linguistics series. 11. Berlin: De Gruyter Mouton. pp. 58–444. doi:10.1515/9783110421668-002. ISBN 978-3-11-042606-9. S2CID 133888593.
  3. Kleinewillinghöfer, Ulrich. 2015. Samba-Duru group. Adamawa Languages Project.
  4. https://www.blogs.uni-mainz.de/fb07adamawa/files/2015/06/Vere-group-100-.pdf Template:Bare URL PDF
  5. Kleinewillinghöfer, Ulrich (2015). Notes on Jango (Mom Jango).
  6. Kleinewillinghöfer, Ulrich (2015). Gimme-Vere and Doyayo: Comparative Wordlists.
  7. Kleinewillinghöfer, Ulrich (2015). Doyayo.
  8. Littig, Sabine (2017). Kolbila: Geography and history.