Jump to content

Eugénie Le Brun

Iwde to Wikipedia
Eugénie Le Brun
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuMisra Taƴto
InndeEugénie Taƴto
Innde ɓesnguLe Brun Taƴto
PseudonymNiya Salima Taƴto
Ɗuubi daygo1873 Taƴto
ƊofordePari Taƴto
Date of death16 Yarkomaa 1908 Taƴto
Place of deathCairo Taƴto
Dee/goriiwoHusayn Rushdi Taƴto
DiinaDiina Lislaama Taƴto

Eugénie Le Brun, ganndiraaɗo kadi Madame Rushdi (maayi ko ñalnde 16 oktoobar 1908) ko ganndo debbo jibinaaɗo to Farayse, ko o jom suudu salon, ko o sehil Huda Sha'arawi.

Nguurndam puɗɗam e dewgal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Le Brun jibinaa ko Farayse, o mawni ko e galle toowɗo. O janngii no feewi, o tawtoraama no feewi nguurndam hakkillaaji Farayse elite. Ko o ɓiy galle mo alaa ko woni e mum so wonaa kisal kaalis, nokku mo Le Brun jogori arde e nder renndo ngo, maa won ko jogori arde e darnde jom suudu makko garoowo oo.

Le Brun hawri e jom leydi Ejiptnaajo mawɗo biyeteeɗo Huseyn Rushdi Pasha e sahaa nde o woni e Farayse. Rushdi jibinaa ko e galle alɗuɗo iwdi Turki to Kayhayɗi, o neldaa caggal leydi ngam janngude to Geneve, caggal ɗuum to Farayse. Le Brun resi Rushdi mo haa jooni wonti gardiiɗo jaagorɗe leydi Ejipt tuggi 1914-1917. Nde Rushdi timmini jaŋde mum to Farayse, Le Brun arti e makko to Kayhayɗi e hitaande 1892 ngam timminde golle keewɗe e nder laamu koloñaal Misra.

Eugénie Le Brun

Caggal nde o ummii to Kayhayɗi, o ƴetti jaŋde diine nde o haani, Le Brun naati e Lislaam.[1] O hollitii wonde e nder wiɗtooji laaɓtuɗi e Quraan e ko luurdi e ko yimɓe hirnaange ɓee ngoongɗini koo, Lislaam ina waawi wonde doole rimɗinɗe, ina rokka rewɓe hakkeeji keewɗi teeŋtuɗi.[2] Ko noon ne kadi, o ƴetti nafoore e nuunɗal lislaam wonande rewɓe, o heewi tawtoreede ñaawirɗe lislaam. Ko yiytaa e bonanndeeji rewɓe e nder dewgal ɗi Le Brun seedtii e kuule ñaawooɓe, maa won ko ɓuri teeŋtude e deftere makko, Harem et les Musulmanes.[3] O etinooma teeŋtinde ceergal hakkunde lislaam e diine e mbayliigaaji ɗi njuɓɓudi diineeji bonɗi e yimɓe doole mbaɗi e mum.[2]

Le Brun ɓeydi heen wonde golle Misranaaɓe keewɗe ɗe keewi siforaade ko lislaam, ko goonga ko kuule renndo tan.[1] Teeŋti noon, o miijinoo ko (yeru) ɓuuɓnude e seerndude rewɓe, ko ɗum huunde nde lislaam ɗaɓɓi. Nde tawnoo o yiytii nguurndam harem nde o ummii to Kayhayɗi, Le Brun miijii wonde ko ardiiɓe hirnaange ɓee mbaɗata hakkillaaji mum en e joofnude golle ɗee, ko ɗum huunde nde hollirta ko njuɓɓudi renndo ɓurndi mawnude e ittude rewɓe toowɓe e nder renndo. E nder Harem et les Musulmanes, Le Brun hollitii wonde politik hirnaange ina siimta ko woni tan ko feccere galle ɗo rewɓe e sukaaɓe mbaɗata nguurndam mum en ñalnde kala...[rewɓe] ina kaalda e nokkuuji ngam koye mum en e nder cuɓagol ngol ɓe keɓata e laabi ɗi degereeji maɓɓe teskini e heɓde jawdi e martabaaji.[4]

Le Brun ina sikki wonde feere ɓurnde moƴƴude ngam haɓaade seerndude renndo e renndo ko golle hakkilantaagal. Ko noon ne kadi, o jaɓɓorii salon rewɓe mawɗo yontere kala e nder galle makko to Ejipt fuɗɗoraade e cakkital kitaale 1890.[5] So tawii ko adii fof ko haala binndol, toɓɓe salon ɗee ina keewi yeewtude ko fayti e politik tiiɗɗo. Won ɗo Le Brun teskiima wonde toɓɓe ɗee ina njahdi e feminism, sinemaa, naiveté Ameriknaaɓe, murto Boxer, firo koyɗi, haa e Karl Marx.[6]

Atelier de Mme Vigée Lebrun - Eugénie Tripier Le Franc

Gaagaa mooɓondiral salon yontere kala, Le Brun ina daranii kadi jaŋde rewɓe. O hollitii wonde so tawii gollal debbo gadanal ko e galle mum, omo waawi waɗde ngal gollal no moƴƴi so tawii o janngii no feewi.[6] E nder Les Répudiées, Le Brun wiyi ina haani jaŋde rewɓe miskineeɓe kam e eliteeji. Teeŋti noon e Le Brun janngi nguurndam rewɓe gollotooɓe e galleeji ballitooji koye mum en sabu ŋakkeende gorko. Caggal nde ɓe ngonti rewɓe walla ɓe worɓe maɓɓe ngoppi tan, Le Brun tawi ko ɓuri heewde e rewɓe miskineeɓe ngalaa lowre renndo ngam fawde heen, ina poti golloraade e nokkuuji mum en. O hollitii wonde ko huunde nde renndo ngoo foti waɗde ngam rokkude rewɓe fof jaŋde.

Jokkondiral e huuda sha’arawi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Huuda Sha`arawi. hade mum ittude apostolnik mum aada

Le Brun ina joginoo sehilaagal tiiɗngal e hooreejo leydi Ejipt, hono Huda Sha'arawi.[7] Sha’arawi ina yahra e salonuuji ɗi Le Brun yuɓɓini e kitaale 1880 ɗo golle renndo ko wayi no veiluuji yeewtetee. Le Brun hollitii Sha'arawi wonde mbaydi ndii ina darii e laawol yahrude yeeso rewɓe Misra, ɗum addani Sha'arawi feeñde e yeeso yimɓe caggal ɗuum.[8] Sha'arawi kadi yiyri Le Brun ko jannginoowo mo alaa ko nafata, jogiiɗo batte juutɗe e ƴellitaare hakkille makko, kadi ko o baawɗo wonde, caggal maayde Le Brun e hitaande 1908, Sha'arawi winndi e nder deftere makko : « Mi ariino tuugnaade no feewi e makko ». wasiyaaji makko moƴƴi kono hay caggal maayde makko miɗo nana ruuhu makko ina yaaji e yeeso am So miɗo jogori waɗde huunde, miɗo heewi joofnude ngam naamndaade hoore am ko o miijotoo, so mi nanii jaɓgol makko miɗo yahra yeeso". 9]

Le Brun winndii defte e ɓataakeeji keewɗi e nder nguurndam mum. Ko ɗeeɗoo ɗiɗi njaltinaa e innde fenaande "Mme. Rachid-Pacha Niya Salima" to Pari:

Rachid-pacha niyya salima (1902). Harem e juulɓe. F. Yuwen. ISBN 0253313414.

Rachid-pacha niyya salima (1908). Les Rewooɓe. Sosiyetee binndol e binndanɗe. OCLC 492718089.

bannge portal Ejipt

  Portal nguurndam

  Portal rewɓe

Salonuuji e renndooji binndol rewɓe e nder winndere aarabeeɓe

Doggol daraniiɓe hakkeeji rewɓe

Waktuuji suɓngooji rewɓe gadani e nder leyɗeele ɓurɗe heewde juulɓe

Waktu hakkeeji rewɓe (ko wonaa woote)

Waktuuji suɓngooji rewɓe

^ Jump up to: a b Batu hakkunde leyɗeele ko faati e daartol rewɓe (9 oktoobar 2012). Haalaaji jooni e nder daartol rewɓe. Rootledge. ISBN 978-0-415-62386-5.

^ Juppude haa: a b Nupur Chaudhuri; Margaret Strobel (1 lewru Yarkomaa 1992). Rewɓe hirnaange e imperiyaalisma: koolondiral e reentaade. Jaaynde duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana. ISBN 0-253-20705-3.

^ Niya SALIMA (fewre [ɗum woni H. Ruchdi Pacha.]) (1902). Harems e juulɓe Misra. Harfeere. Feliks Yuwen.

^ Amaal Amiire; Lisa Suhair Majaj (2000). Going Global: Jaɓɓungal hakkunde leyɗeele rewɓe winndooɓe aduna tataɓo. Jaaynde ganndal hakkille. ISBN 978-0-8153-3606-8.

^ Margot Badran (1 abriil 1996). Feminist en, Lislaam, e Leñol: Jinnaaɗo e waɗde Ejipt hannde. Jaaynde jaaɓi-haaɗtirde Princeton. ISBN 1-4008-2143-6.

^ Juppude haa: a b Ahdaf Soueif (10 suwee 2012). Kartal Yiɗde. Muulngo Bloomsbury. ISBN 978-1-4088-3829-7.

^ "Rewɓe hakkunde leyɗeele e dille rewɓe e nder Ejipt 1904-1923". Mediteraane.org. 2004-12-02. Arsiif ko gila e asli mum ñalnde 15-03-2018. Keɓtinaa ko ñalnde 11-05-2014.

^ "Huuda Shaarawi: Nguurndam mum ummoraade". Jaabawol.com. Keɓtinaa ko ñalnde 11-05-2014.

↑ Huda Shaarawi (lewru Yarkomaa 1987). Duuɓi Harem: Ciftorɗe debbo Ejiptnaajo (1879-1924). Jaayndeeji rewɓe to CUNY. ISBN 978-0-935312-70-6.

Jokkondire yaajɗe

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Haalaaji jooni e nder daartol rewɓe. Batu hakkunde leyɗeele dow taariiha rewɓe, 2012, p 161–165.

Rewɓe hirnaange e imperiyaalisma: koolondiral e reentaade. Nupur Caudhuri, 1992, hello 37-56.

Yiytere Feminist e nder binndi rewɓe Misranaaɓe tato mbayliigu teeminannde. Margot Badran, hitaande 1988, p. 16-17.

Going Global: Jaɓɓungal hakkunde leyɗeele rewɓe winndooɓe aduna tataɓo. Amal Amireh, hitaande 2000, hello 158-164.

Daartol ɓesngu e nder Fuɗnaange hakkundeejo: Galle, jawdi, e jinnaaɓe. Beshara Dumani, 2003, hello 92-95.

Miijooji gadani ɗi daartoowo gooto e dow rewɓe e nder leydi Ejipt e sahaa mbayliigu. Lusiya Sorbera, hitaande 2013, h 22.

Kartal Yiɗde. Ahdaf Souyef, 2011, hello 236-238.

Duuɓi Harem: Ciftorɗe debbo Ejiptnaajo. Huuda Sha’arawi, firo. Margot Badran, hitaande 1987, hello 87.

Doggol defte e dow Worldcat

Janngugol jokkungol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nupur Chaudhuri, Margaret Strobel (1992). Rewɓe hirnaange e imperiyaalisma: koolondiral e reentaade. Jaaynde duɗal jaaɓi haaɗtirde Indiana. ISBN 0253313414.

Beshara Doumaani (2003). Daartol ɓesngu e nder Fuɗnaange hakkundeejo: Galle, jawdi, e jinnaaɓe. Duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi New York. ISBN 0791456803.

Ruula Kuwaas (2006). "Kapiteen maayo e nder hakke mum: Naatde e miijo rewɓe Huda Shaarawi". Jaaynde ganndal rewɓe hakkunde leyɗeele. Jaaynde ganndal rewɓe hakkunde leyɗeele. ISSN 1539-8706.