Jump to content

Greece

Iwde to Wikipedia
Greece
art style, ancient civilization, historical region, cultural region, culture, historical period
Yemrehistory of Greece Taƴto
DuungalYuroopu Taƴto
Indigenous toYunan Taƴto
Jonde kwa'odineto38°30′0″N 23°0′0″E Taƴto
Cedeancient Greek coinage Taƴto
Shares border withThrace, Illyria, Persian Empire Taƴto
Start time12. century BCE Taƴto
End time600s Taƴto
Studied inancient history, Greek studies, classics Taƴto
Taarikihistory of ancient Greece Taƴto
Ndesaeconomy of ancient Greece Taƴto
Map

Greece[1] Ɗuum woni fuɗɗoode innde Ingelese Hellas, ko ɓuri heewde e nder haala archaic walla poetic hannde.ˈkos]) ɗon e nder heleniki[2] e nder nden laawol nder innde huutorɗe Greek, bana nder innde laamu Greek, Republic Hellenic (Ελληνική Δημοκρατία, [eliniʹci ðimok]nder Latin Graecia e Grikós, diga innde Greeci (Γραικοί, Graikoí; singular Γραικός, Graikós), ɓe ɗon nder ardiiɓe ummaatooje Greek diga ardiiɓe jooɗorde Magna Graecia nder worgo Itali.

fuɗɗiiɗo ɗun liko ɗun waɗi e Graea (koore nden), ko Aristotle wi'i ko ɗun woni ɓurɗo ɓurnde nder Girka, e ko ɗun waɗi nde yimɓe ɓeen ɓeen ɓe ɓeen ɓe'e ɓeen ɓe ɗon jooɗori nder Leysdi Naples.

Taariiha/Tarihi,en

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

ɗon haani hawtaago ɓuwaaɓe ɓurɓe ɓuwaaɗe ɓuwaaɗum ɓuwaaɗi ɓuwaaje ɓuwaaɗam ɓuwaaɗa ɓuwaaɗo ɓuwaaɓam ɓuwaaaɗe Afrik,[3] ɗi ɗon datta duuɓi 210,000.Ammaa, ɗum ɗon hawta dow, bee mawɓe feere ɗon wi'a ɓandu'en ɗon marki yimɓe archaic.Ɗiɗoo g tati fuɗɗiiɗe e nder wakkati kaaƴe (Paleolithic, Mesolithic, e Neolithik) ɗon wondi nder Girka, misaalu nder Cave Franchthi.Neolithik settlements in Greece, dating from the 7th millennium BC, ngoni ɓurɗe ɓurɗe duuɓi e nder Orop, ngam Girka ɗon haade dow laawol ngol lamnduki diga fuɗnaange fuɗnaande to Orop Gresya woni wuro ummatoore fuɗɗiiɗe nder Orop e ɗum laatii nokkuure ɓamtaare ummatoore hirnaange, fuɗɗande e ummatoore Cycladic dow koore nder maayo Eegean haa e hitaande 3200. Entrance_to_the_treasure_of_Atreus 'i ummaatooje mari binndi, Minoans naftiri binndi ɗi'e ɗe anndaa no anndiraa no Linear A, e Mycenaeans winndi ɗemngal Greeci ɓurngal anndiraade nder Linear B. Mycenaean'en ɓeydi ɓeydi e ɓeydi naɓɓi Minoans, ammaa ɓe maaki e sembe e 1200 BC, e ummaatooje goɗɗe, wakkati kuugal Leysdi ndi anndiraa.adii ko defte Linear B ɗe ɓe maɓɓiti ɓurɗe ɓesdaade ngam ɓe mbaɗɓa laaɓtinde leydi politik nden ɓe mbaawaa jaɓugo wonde leydi ɓurɗo mawnude, defte jamanuɓe Hittiit e Misra holli wonde leydi go'o ɗo "Kara'a Mawɗo" ɗo nder Leysdi Girka.

Girka Jamanu

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ɓaɗol ɓesngu Mykena'en waɗi wakkati anndiraaɗum wakkati wakkati fuɗnaaku Girka, diga maajum defte binndi walaa.Fuude wakkati duumiije ɗum taariindi e 776 BC, hitaande juulde Olimpiiki arande.E ɓaawo wakkati duumii, laamiije feere feere e laamuuji gariiri fuɗɗiima nder leydi Girka, ɗi ɓeydi haa maayo Black, nder fombina Itali (ɗum nodda "Magna Graecia") e Asiya Maande.Ɗee leyɗeele e koloniya'en maɓɓe ɓe ɓeydiima e ɓeydaare mawnde, ɗum waɗi ɓe ɓeydaani e ɓeydagol aada, ɗum woni nder Girka, ɗum holli nder geɗe, nder nder nder nder geɗe njayri, nder nder drama hitaande 508 BC, Celiisthenes waɗi laamu demokaraasi arande nder duuniyaaru nder Athens. 07-17-2012_-_Emborio_-_Emporio_-_Santorini_-_Greece_-_27 Ha 500 BC, Laamu Persia ɗon laamo dow lesdi gariiri gariiri nder Asiya Maare e Makedoniya.Caggal go'o nder gariiri-jiilaaji Girka nder Asiya Mali ngam halki laamu Persia'en, ɓe mbaɗi footi, Persia'en ɓe ngaddani leydi leydi Girka nder hitaande 492 BC, ammaa ɓe ɓornii ɓe ƴettanaaki caggal nde ɓe ɓe mballi haa konu Marathon nder hitaande 490 BC.

Tatali Arzikii

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

woni nder worgo e worgo fuunaaŋgo Orop, nden Gresia ɗon woodi Leysdi Naadi'i, Leysdi ndin ɗon ɓadake nder maayo haa fuunaaŋge Balkans, ɗon timmo haa Leysdi Peloponnese (nde woɗɗii diga lesdi lesdi ndii bee laawol Isthmus of Corinth) Greece_rally_against_Troika_20150703 e ɗon ɗon haandi nder Ngam ko'e maayoji mawngo e ko'e saare ɗuuɗɗe, Greec ina woodi ko'e 11 ɓurɗe ɓurɗe mawngo nder duuniyaaru e 13.13,676 km (8.498 mi) ko'e leydi ndii ina woodi koore mawngo 1,160 km.

Lawol nder Greece

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Luttugol leydi ndin ɗon hawta hakkunde latitude 34° e 42° N, e longitude 19° e 30° E, e ɓurɗe ɓurnde:

  • Kaŋde: wuro Ormenio
  • Naadi: saare Gavdos
  • Fuɗnaange: Strongyli (Kastelorizo, Megisti)
  • Wuro: saare Othonoi

Fedde 80 nder ujune lesdi Girka ɗon hawta bee kooseeje, ngam maajum lesdi ndin ɗon nder kooseeje ɓurɗe fuu nder Uropa. A2_Motorway,_Greece_-_Grevenitis_(Greveniotikos)_Bridge_at_Grevena_(city)_-_seen_from_National_Road_15_-_01 Luttugo Olympus, nokkuure mawɗe mawɗe mawɓe Greega, ɗon ɓamta dow ko woni dow dow ko woni ko ɓuri mawngu nder Leysdi, ko woni ko woni dow ko woni e dow ko woni mawngu dow ko woni Maatikas, ko mawngu mawngu haa mawngu 2,918 mita (9,573 ft).

Gereeki woni leydi parlementaare.Sariya jooni nden hawriti e jaɓɓaaki e nder Fuuta Fuuta Fedde Fuuta Fuude Heleniyankooɓe nden fuɗɗiti waɗugo nder hitaande 1975 caggal nde laamu militaaku 1967-1974 maayi.Ɗum haɓɓii laabi nayi diga nde: nder hitaande 1986, 2001, 2008 e 2019.Flag_of_the_Democratic_Party_(Belgium) Hakkiilo rewɓe ɗon tabbitinaa bee waylude to Sariya leydi 1952hooreejo leydi ko hooreejo leydi, mo leydi ndii footiima ngam duuɓi shagali E wiyde leydi, laamu fulɓe ina jogii e hooreejo Leysdi e laamujaɓɓaaki leydi leydi 1986 ɓeydiima golle hooreejo leydi e baawɗe mum, ngam ɗum waɗi laamu ngal ko haani; ko ɗuum waɗi laamu politik ɓurɗo heɓaani hooreejo leydi, hooreejo Leysdi.

07-17-2012_-_Oia_-_Santorini_-_Greece_-_54 The_Acropolis_and_Mount_Hymettus_from_Philopappos_Hill_on_July_18,_2019 +_1987_wurde_die_Akropolis_Athens_Teil_des_UNESCO-Welterbes._23 07-17-2012_-_Oia_-_Santorini_-_Greece_-_55

  1. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Help:IPA/Greek
  2. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Help:IPA/Greek
  3. https://www.mfa.gr/usa/en/about-greece/government-and-politics/