Hanna Abu-Hanna
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Palestine, Israa’iila |
| Inditirde | حنَّا أبو حنَّا |
| Innde | Hanna |
| Innde ɓesngu | Abu Hanna |
| Ɗuubi daygo | 16 Yarkomaa 1928 |
| Ɗoforde | Reineh |
| Date of death | 2 Colte 2022 |
| Place of death | חֵיפָה |
| Marude | Umayya Abu-Hanna, Anan Abu Hanna |
| Ɗemngal | Arabic |
| Wolde | Arabic, Inngilisjo |
| Sana'aji | poet, writer, teacher |
| Janngi to | Q6735459, Arab College, University of Haifa |
| Magnum opus | Ṭalāʾiʿ al-nahḍaẗ fī Filasṭīn: ẖirrīǧū al-madāris al-rūsiyyaẗ, 1862-1914 |
| Memba en | General Union for Palestinian Writers |
Hanna Abu-Hanna (daygo e ƴanlde sappande e jeewenyi didi 16 lewru Oktooba hiitaande 1928 – 2 Febraayru 2022) ko winndiyanke, yimoowo, wiɗtoowo palestiinnaajo. O jibinaa ko to Reineh, to leydi Palestiin ñalnde 16 Oktooba 1928.[1] O jeyaa ko e yontaaji gadani yimooɓe reentaare aarabeeɓe to Israayiil. Hanna golliima e gardagol duɗal jaaɓi haaɗtirde aarabeeɓe to Haifa haa hitaande 1987. O woniino kadi jannginoowo to duɗal jaaɓi haaɗtirde Haifa e to duɗal jaaɓi haaɗtirde jaŋde jannginooɓe e hitaande 1973. Abu-Hanna heɓi dipolom Master e binndol. O yuɓɓini e o feewni porogaraamuuji janngooɓe e nder rajooji Yerusalaam e Fuɗnaange ɓadiiɗo. O tawtoraama bayyingol jaaynde Al-Jadeed e hitaande 1951, jaaynde Al-Ghad e hitaande 1953, Al-Mawakib e hitaande 1984, Al-Mawqaf e hitaande 1993.[2]
Nguurndam adanɗam
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Abu-Hanna jibinaa ko hitaande 1928 to Reineh, wuro ngo kilooji 3 to worgo Naasaret. Sabu golle baaba makko, o ummiima hakkunde Urusaliima, Ramallah, Yafa, Asdod, Najd, Hayfa, Naasaret, caggal ɗuum o arti Reineh. O adii janngude ko to Ashdod, caggal ɗuum o naati duɗal sukaaɓe worɓe biyeteengal Al Maaref to Hayfa. Ndeen o ummiima Naasaret, ɗo o tawtoraa murto aarabeeɓe 1936. Caggal mum o naati duɗal Latin to Reineh ko juuti, hade makko timminde jaŋde makko hakkundeere to duɗal Ma'arif to Naasaret.[3]
Caggal duɗal jaaɓi haaɗtirde, Abu-Hanna janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde aarabeeɓe to Yerusalaam, ɗo janngooɓe ɓurɓe waawde ummoraade e duɗe laamu Palestiin. O suɓaama ngam jokkude jaŋde to Angalteer. Miijo laamu halfinaa mo e hitaande 1947, kono ngonka galle e Nakba ittii ngal fartaŋŋe. O heɓi BA e binndol Engele to duɗal jaaɓi haaɗtirde Haifa.
Kugal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Caggal Nakba, Abu-Hanna artii Hayfa e hitaande 1950, toon o golliima e fedde toppitiinde jaaynde Al-Ittihad, kanko e Tawfik Toubi, Emil Habibi, Emiil Touma, Saliba Khamis, Muhammadu Khas, Ali Ashour, Jabra Nicola.[4] O walli e sosde jaayndeeji Al-Ghad e Al-Jadeed, ɗi njaltinaa e hitaande 1951 ngam ɓeydude Al-Ittihad, caggal ɗuum o fuɗɗii yaltinde e hitaande 1953 caggal nde o heɓi yamiroore.[5] Laamu Israayiil udditi mo e kasoo Ramle e hitaande 1958.[6]
Nguurndam e maayde neɗɗo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Abuu-Hanna resii Samiya Faraa, jeyaaɗo to Sefa-Amri. Ɓeeɗoo ɗiɗo ina njogii ɓiɓɓe rewɓe ɗiɗo, Rabab Abu-Hanna e jaayndiyanke Umayya Abu-Hanna, e ɓiɓɓe gorko, porfeseer Amin Abu-Hanna.[7][8][9] O sankii ko ñalnde 2 Febraayru 2022, omo yahra e duuɓi 93.[10]
Golle teskaaɗe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- he Call of the Surgeon (Amman Library, 1969).
- Poems from the Garden of Patience (Akko, 1988).
- I swallowed your poison until reaching immunity (Haifa, 1990).[11]
Hanna ina jannga
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- The World of the Short Story (Carmel Press, Haifa, 1979)
- My Soul on My Comfort: The Divan of Abd al-Rahim Mahmoud (Center for the Revival of Arab Heritage, Taybeh, 1985 AD)
- The Russian Teachers' House (in Nazareth, 1994)
- A journey in search of heritage (Haifa, 1994)
- Epic Literature
- Palestinian Poetry divan
| Tiitoonde | Winndiyanke | Darnde | Notes | Hitaande |
|---|---|---|---|---|
| Red Green | Hanna Abu-Hanna | Drawings: Sawsan Al Majidi | 2001 | |
| Epic literature | Hanna Abu-Hanna | 1983 | ||
| Arnoub and Farfour | Hanna Abu-Hanna | Drawing Sawsan Al Majidi. | 2001 | |
| Dima’s fingers | Hanna Abu-Hanna | Drawings: Sawsan Al Majidi | 2001 | |
| Green Leaves | Hanna Abu-Hanna | 2004 | ||
| I drank your poison until reaching immunity: Poetry | Hanna Abu-Hanna | 1990 | ||
| Three poets: Ibrahim Tuqan, Abdul Rahim Mahmoud, Abu Salma | Hanna Abu-Hanna | 1995 | ||
| Juha and the Moon | Hanna Abu-Hanna | Drawings: Louay Dokhi | 2003 | |
| Ash Yeast: A Biography | Hanna Abu-Hanna | 2004 | ||
| Palestinian Poetry divan | Hanna Abu-Hanna | 1991 | ||
| A journey in search of heritage | Hanna Abu-Hanna | 1994 | ||
| Secret of King Kessar | Hanna Abu-Hanna | Drawings: Sawsan Al Majidi. | 2002 | |
| Shadow of the Cloud: A Biography | Hanna Abu-Hanna | 2001 | ||
| The world of the short story | prepared and presented Hanna Abu-Hanna | 1979 | ||
| The Fortune teller of Carmel: Poetry | Hanna Abu-Hanna | 2005 | ||
| Literary pistachio | Hanna Abu-Hanna | 2004 | ||
| Poems from the Garden of Patience | Hanna Abu-Hanna | 1988 | ||
| My cat is Princess | Hanna Abu-Hanna | Drawings: Sawsan Al Majidi | 2001 | |
| King of the Jungle | Hanna Abu-Hanna | Drawings: Raad Abdul Wahid | 2016 | |
| Among the problems of education in the Arab sector | Hanna Abu-Hanna [and] Sami Geraisy | 1977 | ||
| The Owl's Pony: A Biography | Hanna Abu-Hanna | 2004 |
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "Hanna Abu-Hanna - Writers and Novelists (1928 - )". Archived from the original on 3 February 2022. Retrieved 2 February 2022.
- ↑ الأسطى, سليمان رمضان علي (2018). "دروس القوافي في معجم كتاب العين". مجلة أبحاث: 35. doi:10.37375/1573-000-011-002.
- ↑ "Hanna Abu-Hanna - Writers and Novelists (1928 - 2022)". Interactive Encyclopedia of the Palestine Question – palquest (in Engeleere). Retrieved 2022-06-18.
- ↑ الفرس, مقدمة العدد يناير الجزء الثانى (1 January 2021). "مقدمة العدد 231 الجزء الثانى يناير". مجلة القراءة والمعرفة. 21 (2): 1–14. doi:10.21608/mrk.2021.141312. ISSN 2735-3273.
- ↑ الورفلى, رانية محفوظ عثمان (2019). "مرويات الأزهري من الحديث النبوي الشريف في معجمه تهذيب اللغة". مجلة أبحاث: 175. doi:10.37375/1573-000-014-007. S2CID 239351044 Check
|s2cid=value (help). - ↑ الفرس, مقدمة العدد يناير الجزء الثانى (1 January 2021). "مقدمة العدد 231 الجزء الثانى يناير". مجلة القراءة والمعرفة. 21 (2): 1–14. doi:10.21608/mrk.2021.141312. ISSN 2735-3273.
- ↑ "من فقه قوله ( صلى الله عليه وسلم ) (فأحسن تعليمها ….) دراسة فقهية لموقف الاسلام من تعليم المرأة في مواجهة التحديات المعاصرة". Proceedings of ILIC 2020. Tishk International University. 2020. doi:10.23918/ilic2020.53.
- ↑ أبو سالم, محمد مسعود محمد (2016). "تبادل الهدايا بين الحكام والمسؤولين العمانيين من جهة والبريطانيين والفرنسيين من جهة أخرى في ضوء الوثائق في الفترة مايو 1807 - يونيه 1837 و 3 فبراير 1958 م. مع دراسة أرشيفية دبلوماتية لإحدى هذه الوثائق". مجلة الآداب: 47. doi:10.33948/1300-028-001-002.
- ↑ "Archived copy". kik.amc.nl. Archived from the original on 28 January 2021. Retrieved 13 March 2021.CS1 maint: archived copy as title (link)
- ↑ الموت يغيّب المربّي والأديب المناضل حنّا أبو حنّا Template:In lang
- ↑ "كتب عربية الكترونية بصيغة epub". 2 September 2020. Archived from the original on 2 September 2020. Retrieved 13 March 2021.