Hanna Louisa Bissiw

Iwde to Wikipedia

 

r.Hanna Louisa Bisiw jibinaa e Techimantia nder Brong Ahafo nder lesdi Ghana. O heɓii janngirde maako nder suudu jaŋde mum dow Kumasi Girls Secondary School, nden o heɓii jaŋde ngam janngugo nder Kuba, to o jaŋgi bana doktowo doktowo.Hanna Louisa Bissiw (woowo 23 Julaay 1972) woni politikkoore Ghana" id="mwDQ" rel="mw:WikiLink" title="Ghana">Ghanaan mo o wonnoo jaagorɗo Ministaaru Nyaamude e Ngenndi e wonnooɗo ardiiɗo jaagorgal leydi Ghana ngam Tano South, Brong Ahafo.

O wondi goomu e jaɓoowo rewɓe leydi ndii to Kongre Jamiroore Demokrate e Gana.

Ɓiɗɗo e jaŋde[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Dr.Hanna Louisa Bisiw was born in Techimantia in the Brong Ahafo Region of Ghana. She received her senior high-school education at Kumasi Girls Secondary School, and later acquired a scholarship to study in Cuba, where she graduated as a Veterinary Doctor (1999).

Kuugal[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nde o wurtini Ghana, Bissiw huwtini e Dawooji Dentuɗi e kadi o jokkondiri e kuugal hakkunde Ghana e Kuba.Nder hitaande 2008 o fuɗɗii hawtaade e siyasa. O ɓooydi diga o wondi goomu NDC Manifesto Committee (2008) haa o wardi Hooreejo leydi (Ministry of Water Resources, Works and Housing (MWRWH) (2009), hooreejo leydi leydi leydi leydi to leydi to leydi e nder leydi to leydi Tano South (2012 - 2017).

Ko'e dow corruption[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

E hitaande 2010, Daily Searchlight hollitii kuutorgol ɓernde holli ko o woni jeyɗo wuro wuro ɓaawo ɓaawo ɓooyi ɗiɗo nder Techimantia, wuro maako nder diiwaan Brong Ahafo nder Gana.

Nder 2014 Daily Guide haɓɓiri bataaki dow juulde maako nde o hokki mo Toyota Land Cruiser Prado keso ngam $120,000. Wuro warngo boo wi'i ɗum "kawral mawngal". O jaabi masin on ko dokkal jibinol ngol gorko maako mo marɗo jawdi.

Yiilooji 2016[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Hanna Bissiw maayi jooɗol mum nder pallaama Tano South nder leydi Brong Ahafo dow tikkere National Democratic Congress nder pallaameere 2016. Ɗum haani diga woɓɓe nder suɓooɓe maako ngam ɓaawo o maayi jooɗol maako o waɗi kuugal ngam o heɓugo kuuje suudu ndun o hokki haa suudu ndun nder suɓaaji maako. O jaɓaaki haala ngol o wi'i dow ko o yiɗi waɗugo ɗum, o wi'aama ɗum haani.

Nolde hoore[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Firooji[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}