Jump to content

Ho Chi Minh City

Iwde to Wikipedia
Ho Chi Minh City
centrally-controlled city of Vietnam, city, big city, megacity, largest city, planned community
YemreVietnam Taƴto
Golle imaaɗe1976 Taƴto
Laamu inndeThành phố Hồ Chí Minh Taƴto
Lesdinkeejumក្រុងព្រៃនគរ Taƴto
SoomoorePéarla an Chianoirthir, La perle de l'Extrême-Orient Taƴto
Named afterHo Chi Minh Taƴto
DemonymSaïgonaise, Saïgonais Taƴto
Founded byNguyen Huu Chanh Taƴto
DuungalAasiya Taƴto
LesdiVietnam Taƴto
LaamordeSài Gòn Taƴto
Nder laamooreVietnam Taƴto
Hiiri-weeti pelleIndochina Time Taƴto
Located in or next to body of waterSaigon River, Bến Nghé Channel Taƴto
Jonde kwa'odineto10°46′32″N 106°42′7″E Taƴto
Hooreejo leydiNguyễn Văn Được Taƴto
Shares border withTây Ninh, Đồng Nai, Đồng Tháp Taƴto
ReplacesSaigon, Gia Định, Bà Rịa-Vũng Tàu, Bình Dương Taƴto
Ɗemngal ngal sarwisiji leydi fu njoni haaludeEastern Cham, Western Cham, Nung, Ho Chi Minh City Sign Language, Khmer Taƴto
Significant eventSiege of Saigon Taƴto
Postal code70000–70999, 71000–71999, 72000–72999, 73000–73999, 74000–74999 Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttp://www.hochiminhcity.gov.vn/ Taƴto
HashtagSaigon Taƴto
Taarikiadministrative history of Ho Chi Minh City Taƴto
Köppen climate classificationtropical savanna climate Taƴto
NdesaEconomy of Ho Chi Minh City Taƴto
Category for the view of the itemCategory:Views of Ho Chi Minh City Taƴto
Category for maps or plansCategory:Maps of Ho Chi Minh City Taƴto
Map

Ho Chi Minh (HCMC) woni wuro ɓurngo heewde yimɓe e nder leydi Wiyetnam e yimɓe mum ko hedde miliyoŋaaji 10 neɗɗo e hitaande 2023.[1]

Geɗe wuro ngoo ina cifaa e maayooji e kanaaluuji, ɓurɗi mawnude e maayooji ɗii ko maayo Saigon. Ko ɗum minisipaal, wuro Ho Chi Minh ina waɗi diiwanuuji 16 wuro, diiwanuuji joy ladde, e wuro wooto minisipaal (sub-ville). Ko ɗum nokku ɓurɗo mawnude e kaalis e nder leydi Wiyetnam, Ho Chi Minh City ɓuri mawnude e ngalu leydi ndii e nder denndaangal diiwanuuji e municipaaliteeji Wiyetnam,[2] ina addana ɗum fotde feccere e PIB leydi ndii fof.[3] Ho Chi Minh City woni wuro 5ɓo ɓurngo mawnude e faggudu ASEAN, kadi ko ngo ɓuri mawnude caggal laamorgo leydi ASEAN.

Nokku oo fuɗɗii ko e dowlaaji Kammbodje haa nde wonti jeyaaɗo e laamɓe Nguyễn Wiyetnam e hitaande 1698, sabu politik Đại Việt yaajnude Nam tiến. Ko laamorgo laamɓe Nguyễn e joofnirde nguurndam mum en hade laamu Nguyễn soseede. Caggal nde Citadel Saigon yani, nde wonti laamorgo Kochinchina Farayse tuggi 1862 haa 1949.

Ko kañum kadi woni laamorgo leydi Farayse Indosiin gila 1887 haa 1902, kadi ko kañum woni laamorgo leydi Farayse Indosiin gila 1887 haa 1902, kadi ko kañum woni laamorgo leydi Wiyetnam gila 1945 haa 1954. Caggal nde Farayse anndi jeytaare mum e ngootaagu mum, ko kañum woni laamorgo Dowla Wiyetnam gila 1949 haa 1955 nanngaa ko Wiyetnam worgo, sosɗo dowla kominist gooto e hitaande 1976, inniri wuro ngoo innde hooreejo maɓɓe ɓooyɗo Hồ Chí Minh, hay so tawii innde ɓooynde ndee ina huutoree haa hannde no feewi e kuutorɗe ɗe ngonaa laamuyankooje. Puɗɗagol kitaale 1990, wuro ngoo waɗii yaajde e ƴellitde no feewi, ɗum addani Wiyetnam ƴellitaade caggal wolde, kadi wallitii wuurtinde ngonka mum nokku njulaagu hakkunde leyɗeele.

Ho Chi Minh City ina jogii aadaaji juutɗi wonde gooto e nokkuuji faggudu, wellitaare e jaŋde e nder Wiyetnam worgo haa teeŋti e Wiyetnam e kuuɓal. Ko kañum kadi woni nokku ɓurɗo heewde yah-ngartaa hakkunde leyɗeele e nder leydi Wiyetnam, tawi ko Aeroport hakkunde leyɗeele Tân Sơn Nhất woni fotde feccere e denndaangal arooɓe hakkunde leyɗeele to Wiyetnam e Port Saigon e nder portooji konte ɓurɗe heewde yimɓe e nder Aasi fuɗnaange-rewo.[4][5]

Wuro ngoo kadi ko nokku turism ; yoga e nokkuuji mum daartol e nokkuuji jamaanu, ina jeyaa heen Galle Jeytaare, Tower Financier Bitexco, Tower 81, Musium heddiiɓe e wolde, Lugge Bến Thành, ekn. Wuro ngo ina anndaa kadi e laabi mum ɓutti ɗi neɗɗo waawi yahde e nguurndam jammaaji, teskini ko Phạm Ngũ Lão Ward e laawol Bùi Viện e nder ward oo. Hannde, wuro Ho Chi Minh ina wondi e ɓeydagol kulhuli e ɓeydagol nguleeki weeyo e ilam kam e caɗeele teeŋtuɗe e nder gollorɗe renndo.

  1. "Báo cáo sơ bộ Tổng điều tra Dân số và nhà ở 2019" [General statistics for Population and households investigation 2019] (in Wiyetnameere). General Statistics Office of Vietnam. Archived from the original on 13 November 2019. Retrieved 20 March 2020.
  2. Trang, Huyền (2023-03-20). "Đóng góp của các tỉnh, thành phố về một số chỉ tiêu chủ yếu". kinhtetrunguong.vn (in Wiyetnameere). Retrieved 2024-01-07.
  3. Onishi, Tomoya. "Vietnam to boost Ho Chi Minh budget for first time in 18 years". Nikkei Asia. Retrieved 30 August 2022. Template:Subscription required
  4. "Military land approved for new Tan Son Nhat airport terminal". VnExpress. Retrieved 30 August 2022.
  5. "Three Vietnamese seaports among top 100 largest container ports worldwide". General Statistics Office of Vietnam. Retrieved 27 December 2023.