Jamila Afghani
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Afganistan |
| Inditirde | جمیله افغانی |
| Innde | Jamila |
| Innde ɓesngu | Afghani |
| Ɗuubi daygo | 1976 |
| Ɗoforde | Kabul |
| Ɗemngal | Persian |
| Wolde | Persian, Arabic, Inngilisjo, Urdu |
| Sana'aji | activist |
| Janngi to | University of Peshawar |
| Diina | Diina Lislaama |
| Described at URL | https://books.google.com/books?id=stb4DAAAQBAJ&pg=PA250&lpg=PA250 |
Jamila Afghani (Perse: جمیله افغانی; jibinaa ko hitaande dubi alif 1976 to Kabul)[1] ko debbo daraniiɗo hakkeeji rewɓe e jaŋde mum en to Afganistaan. Ko kanko woni sosɗo e gardiiɗo fedde toppitiinde jaŋde e mbaawkaaji Noor (NECDO). O wonii kadi tergal kuuɓtodinngal fedde wiyeteende Reso Rewɓe Afganistaan (AWN). E hitaande 2022, Jamila Afghani rokkaama njeenaari Aurora jeeɗiɗaɓiri hitaande kala ngam ƴellitde neɗɗaagu.
Nguurndam
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Nde o woni cukalel, Afghani ina wondi e polio, sabu caɗeele ɗe ñawu nguu heɓata, ina foti fawaade e ɓuuɓri ngam yahde.[2] Nde o heɓi duuɓi sappo e nay, o fiyi mo e hoore makko e nder wolde Sowiyet.[2]

Afganistaan dogi Kabul e kitaale 1990 e nder wolde hakkunde leyɗeele Afganistaan, hoɗi Peshawar.[3] Afghani heɓi dipolomaaji mum e duɗal jaaɓi haaɗtirde Peshawar.[4] Golle Afghani gadane ɗee ko golloowo renndo e nder nokkuuji mooliiɓe Afganistaan en to Pakistaan.[5] O walli kadi rewɓe wonɓe e kampaañuuji ɗii haa ɓe mbaawa janngude e nder jaŋde Qur’aana.[5]
Afghani hollitii wonde ina jeyaa e ko ɓuri haɗude rewɓe heɓde jaŋde, ŋakkeende jannginooɓe rewɓe.[6] E hitaande 2001, Afganistan sosi NECDO, ngam wallitde jaŋde rewɓe e sukaaɓe.[4] NECDO ina janngina kadi ɗemngal maande, ina jogii kadi janngirɗe ko fayti e ƴellitgol luural e geɗe jinnaaɓe.[2] NECDO ina anndaa e sosde laabi kesi ngam yettaade rewɓe e sukaaɓe rewɓe. Yeru, nde sosi defterdu sukaaɓe rewɓe, kono ɓe ƴetti sukaaɓe worɓe ngam addude sukaaɓe rewɓe ɓee njillu defterdu nduu, ɓe ndokka sukaaɓe worɓe ɓee njeenaaje e kala sukaaɓe rewɓe joy ɓe ngaddata.[3] Fedde makko ina gollina fotde 50 000 debbo e nder diiwanuuji 22.[7]
Golle Afghani ina luulndii no feewi miijo ngo Lislaam ina wallita e bonanndeeji baɗeteeɗi e rewɓe.[8] O sosi "janngugol gadanol ko fayti e jinnaaɓe e nder leydi Afganistaan wonande Imaam en."[9] O fuɗɗii eɓɓoore ndee ko e yiytude Imaam en yiɗɓe ƴeewde humpitooji ɗi kanko e woɗɓe peewni. Imaam en puɗɗii waajaade geɗe kese, jowitiiɗe e hakkeeji rewɓe to bannge lislaam, ɗoon e ɗoon.[8] E hitaande 2015, o joginoo fotde 6 000 Imaam golloowo e porogaraam oo.[7] To Kabul, taskaram maako "waɗii limngal khutbas (waajuuji aljumaa) nder juulirɗe capanɗe ɗiɗi mawɗe nder wuro man.[9] Afghani yi'i nder kuugal maako dow "hunduko rewɓe ɗon udda to ɓe ngalaa hujjaaji lislaam" ngam Pinal Afganistaan ko diine no feewi, ko reentaade.[10] Jaŋde makko e jinnaaɓe ina waɗi batte tiiɗɗe e worɓe ɓe nganndaa wonde Lislaam ina jaɓi hakkeeji rewɓe, kadi ina wallita e waylude worɓe wonta daraniiɓe rewɓe.[7] sifaa mum waylo-waylo sabu ardiiɓe diineeji anndaaɓe e tooñanngeeji rewɓe hannde ina kuutoroo konnguɗi Qur’aana ngam ƴellitde nuunɗal wonande ɓe."[11]
O golliima kadi ngam luulndaade laamu leƴƴi baabiraaɓe e nder leydi Afganistaan.[8] O sikki ina jeyaa e caɗeele Afganistaan, wonde ɓiɓɓe leydi ndii ina mbaawi seerndude ko seerndi "Islaam, pinal e politik"[6] O hollitii wonde o hulɓiniima won e Afganistaannaaɓe, luulndiiɓe jannginde makko e ƴellitde jam firo lislaam.[9]
Afganistan heɓi njeenaari Tanenbaum ngam jam e golle e hitaande 2008.[11] E hitaande 2017, o jeyaa ko e ƴamooɓe njeenaari Aurora ngam ƴellitde neɗɗaagal.[12] E hitaande 2021, Jamila Afghani suɓaama ngam heɓde njeenaari Aurora laabi ɗiɗi, o yahi haa o wonti njeenaari Aurora 2022.
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Dubensky, Joyce S. (2007). Peacemakers in action : profiles in religious peacebuilding. II. New York: Tanenbaum Center for Interreligious Understanding. p. 250. ISBN 978-1-107-15296-0.
- 1 2 3 "Jamila Afghani". N-Peace Awards. N-Peace Network. Archived from the original on 5 September 2013. Retrieved 8 September 2015.CS1 maint: unfit url (link)
- 1 2 Oates, Lauryn (2005). "Catalyst For Change: Jamila Afghani". Herizons. 18: 9. Retrieved 8 September 2015.
- 1 2 Mills, Margaret; Kitch, Sally (November 2005). "Afghan Women Leaders Speak" (PDF). Mershon Center for International Security Studies. Ohio State University. hdl:1811/30223. Retrieved 8 September 2015.
- 1 2 "Jamila Afghani". Tanenbaum's Peacemakers in Action. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved 7 September 2015.
- 1 2 Kitch, Sally L. (2014). Contested Terrain: Reflections with Afghan Women Leaders. University of Illinois Press. p. 26. ISBN 978-0252038709.
- 1 2 3 Weingarten, Elizabeth (3 June 2015). "How to Promote Women's Rights, in Afghanistan and Around the World". Foreign Policy. Retrieved 8 September 2015.
- 1 2 3 Nalli, Hajer (12 June 2015). "In Afghanistan, Danger Stalks Gender Imam Training". Women's eNews. Retrieved 7 September 2015.
- 1 2 "Jamila Afghani". Women's Islamic Initiative in Spirituality and Equality. Archived from the original on 28 September 2015. Retrieved 8 September 2015.
- ↑ Taplin-Chinoy, Shahnaz (5 January 2014). "Muslim Women: Movers and Shakers Fight for Women's Rights". Huffington Post. Retrieved 7 September 2015.
- 1 2 Taplin-Chinoy, Shahnaz (5 January 2014). "Muslim Women: Movers and Shakers Fight for Women's Rights". Huffington Post. Retrieved 7 September 2015.
- ↑ Aurora Prize. 2017 finalists.