Jane Aceng

Iwde to Wikipedia

 

Jane Ruth Aceng (dugumi 11 mee 1968) ko dawoowo ɓiyɗe e politikkoore Uganda. O woni Minista Fedde Ɓamtaare nder Cabinet Uganda. O tawaa haa o waɗata ko e 6 lewru Juun 2016. Gaɗa ɗum, diga lewru junngo 2011 haa lewru junnu 2016, o waɗi darnde darnde darinoowo jaayndeeji jaayndeeje nder jaayndeejo jaayndeere Uganda.

Aceng jibini ko ñalnde 11 mee 1968. O yahi Sannde Sannde Shimoni nder Kampala, laamorgo Uganda. O janngini nder Nabisunsa Girls Secondary School ngam jannginki maako dow darnde ordinary e Advanced Level. O jogii jaŋde Medicine e Bachelor of Surgery, jaŋde medicine nder Pediatrics, e jaŋde Public Health, fuu diga Makerere University College of Health Sciences. O woodi kadi Diploma nder jaangooji ngam jaangooji nder suudu jaangoji nder lesdi Isra'iilaƁaawo e janngirde[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Aceng jibini 11 lewru Mee 1968. O yahi Shimoni Elementary School nder Kampala, laamorgo Uganda. O janngini e nder Nabisunsa Girls Secondary School ngam jannginki maako dow darnde fuɗnaange e dow darnde ɓeydiingo. O mari jaŋde Medicine e jaŋde Surgery, jaŋde medicine nder Pediatrics, e jaŋnde health of public, fuu diga Makerere University College of Health Sciences. O jogii kadi Diploma nder jaɓɓorgo jaɓɓorgal ɗemɗe jaɓɓorɗe jaɓɓore ɗe Galilee International Management Institute, nder Isra'iila. [1]

Aceng woni ardiiɗo darnde darnde darnugo nyauɓe. O waɗi boo nder darnde darnde dardaangal Uganda National Medical Stores, darnde jaaynde ngam jaaynde jawdi e jaaynde, diga 2005 haa 2016.Kuugal[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Aceng fuɗɗi gollaade bana laamiiɗo suudu ndun nder suudu ndun. Wakkati o laɓɓinaama darnde mawɗo jaayndeeji, o ɗon huuwa bana darnde mawɓe jaayndeejo jaayndeere Lira.

Nder lewru Julaay 2020, Dr Jane Ruth Aceng holli anniya mum ngam mo hawta ngam darnde darnde darinoowo rewɓe ngam Lira District, nder 11th Parliament (2021 - 2026). O yiɗi jeyaago dow tagdi partiya politik ngal laamu nguu0Ɗe dowji feere[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Aceng woni ardiiɗo jaaynde jaayndeeji jaayndeeje. O waɗi boo nder darnde darnde dardaangal nder Uganda National Medical Stores, darnde jaɓugo e jaɓɓugo lekki nder jaŋde jawdi, diga 2005 haa 2016.

Firo siyasa[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Nder lewru Julaay 2020, Dr Jane Ruth Aceng holli anniya mum ngam mo haani ngam darnde darnde darinoowo rewɓe ngam Lira District, nder 11th Parliament (2021 - 2026). O yiɗi mo'o dow jaɓde partiiji politik ngal laamu nguu woni National Resistance Movement.

Firootirol[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ha fuɗɗam 2014, fuɗɗii fuɗɗugo haaki e fuɗɗiiji tati nder sistemal sendal leydi ndii haa haaki haaki.

  • Uganda ina woodi ko ɓuri 8 jaangooje jaangooje e jaangooje, ko ɓuri 500 jaangooje yahuɓe hitaande kala. Kaŋko ɓe keɓii lisensuuji maɓɓe, kala doktoor ina haani waɗugo lebbi 12 e hakkille mawnde e jaɓɓaade doktoor walla doktoor.[1][1]
  • Ngam hakkiilo bonngal, kuuje je ɗon ɓilla, kuuje ɗe ɗon mari bana lekki e nokkuure kuugal bonngal, marɓe kuugal e kuugal Uganda ɗuuɗi ɗon njahi ngam kuugal nder nokkuure ɓurɗe laaɓugo nder lesdi feere.
  • Jaɓɓorgo Fedde Ɓamtaare Fedde Ɓooyre Ɓamtaare Ɓamtaare Wuro Fedde Ɓaɗde Ɓamtaare Haɓɓde Ɓamtaire Ɓamtaare Ɗaɓde Fedde Ɓamɓe Ɓamtaare (SHO) Ɓamtaare Dentuɗe (SHOs) Ɓamtaire Fedde Ɓataare Ɓamtaire (SHO), Ɓamtaare Kuɓde Ɓamtaere Ɓamtaare Woɗde Fedde Fedde Ɓattaare Ɓamtaere Fedde Ɓaŋge Ɓamtaare Waɗde Fede Fedde Ɓamtare Ɓamtare Ɓamtaire Wuro Fede Ɓamtaare.

Ngam maajum, jaango jaango ɗon ɗon haɓa SHO'en ɓe ɓe ɓe ɓe ɗon heɓanaay ceede boo ɓe ɗon ɓe ɗon ɓeɗanaay ceedaaki. Nder ɗaɓɓitaaki kisndugo ceede, Aceng bana ministaar ɗon ceede dow dowle janngude dow limte ɗuuɗɗe ɗe dokto'en ɓe ɗon mari daraja, [2] ammaa fuu dowle dokto'e e dokto'je cukalel e doktoɓe cukalel (UMDPC) e doktoore cukalel nder lesdi Afrik fuunaaŋgo. Ɗi'e ko kuuje laamu ɗe leyɗe Afrik fuunaaŋkooje ɗe jogii ngam rokkude ko haani haɓɓitaade jaŋde e jaŋde ngam jaŋde jaŋde, e jaŋdaare e jaŋndaare.[2]

Nder hitaande 2016, ko ɓuri haani nder wiɗto Aceng woni ko haani jaɓugo jaɓugo ɓe ɓe ɓe ɓe njogii ngam ɓe ɓe ɓe njaɓa jaɓugo lesdi, ngam jaɓugo laamu laamu ɓe ɓe ɓe mbaawa jaɓugo. Ɗuum waɗi ko wonaa e nder jaŋde 2016/2017, waɗi ɗum waɗi ɗum waɗi ko ɗum waɗi e nder suudu kiita.

Kuugal kuugal[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

2021: Ugandan Severe Acute Respiratory Syndrome - Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Model: A Data Driven Approach to Estimate Risk Ko woni 2020: Maɓɓa hujja e cost-effectiveness of facemasks in Reducing the Spread of the Severe Acute Respiratory Syndrome-Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) in Uganda 2020: Balɗe Fedde Ɓamtaare ngam darnugo nyauɓe ɓaleeɓe ɓe ɓe ɓe ɓe keɓataa e ɓe ɓe ɓe ɗon ɓeydoo bana bana bana bana haani nder lesdi Uganda 2019: Kuɗol lesdi Uganda nder darnugo nyawuuji nyau Ebola, 2018-2019. 2018: Fedde ɓanduji ɓanduji cembiɗɗi cembiɗɗi e jaabuki immuniyya ɓaawo cembiɗol cembiɗɗi nder cembiɗɗi ceedi cembiɗɗi caka worɓe ɗaɓɓooɓe kuugal cembolji cembiɗi nder Uganda 2016: Tetanus Fedde Cembolji Cembol Cembiɗi cembolje cembiɗɗi ngam haɗugo HIV - Fuɗun e FuutaAceng hawti e habaru ɗuuɗal nder fannuuji jawdi e feere e kuuɗe maako ɗon habaru ɗo;

  • 2021: Ɓaɗol ɓernde ɓernde ɓurna ɓernde fuɗɗunde ɓernde fuɗunde fuɗunde - Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Model: Bayyinaango dow data ngam maɓɓa haɗuki
  • 2020: Fuuɗuki hujja e cost-effectiveness of facemasks e halki hujja ɓesngu ɓesngu-ɓesngu-coronavirus 2 (SARS-CoV-2) nder Uganda
  • 2020: Kuugal ngal e nder nder nder nder ɓiyumɓe ɓe ɓe mbaawaa heɓugo bana bana bana bana ko'e maɓɓe ɓe mbaawaake heɓugo bana ko'o bana bana bana no ɓe mbaawaama bana bana bana ni ɓe mbaawaaka bana bana bana non nder lesdi Uganda.
  • 2019: Kuugal Uganda nder haɓɓuki nyau Ebola, 2018-2019.
  • 2018: Fedde ɓanduji cembiɗɗi cembiɗɗi e no ƴellita hakkille ɓandu ɓandu ɓaawo cembiɗol cembiɗal cembiɗel cembiɗam nder worɓe ɗaɓɓooɓe kuugal cembiɗɗol cembal nder Uganda
  • 2016: Tetanus Fedde Ɓaawo Demmugal Fedde Ɓamtaare Ɓamtaare ngam Demmugal HIV - Afrik Fuɗnaange e Fedde Fedde, 2012-2015
  • 2015: Fedde ɓeydaare ɓeydaari marburg virus disease - Uganda, 2012.
  • 2015: Ko woni ko'e maare e nder ko'e maa ko'e majje? Fuuɗugo ko'e kuugal dow kuugal ngam huutoreeji e ko'e haɓɓiiji to kuugal kuugal ngam nyauɓe e ɓernde ɓernde nder lesdi Uganda fuɗnaange warugo konu.
  • 2014: Ebola Virus Hemorrhagic Disease Outbreak in West Africa- Lesson from Uganda.
  • 2013: Nodding syndrome nder sukaaɓe Uganda - hujjaaji ceniiɗi, fotooji ɓernde e hawtaade: haalaji kesi
  • 2005: Artemeter rectal versus quinine nder nder nder nder ɓernde ngam huutoraade malaria nder ɓikkoy nder Uganda: kuugal ngalɗingol huutoreeji ceniiɗi

Ndaare kadi[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

  • Jaŋde Uganda
  • Ministeer Ɓamtaare (Uganda)

Firooji[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

  1. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Cri
  2. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Not