Léon Laleau
| Jinsu | gorko |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Hayti |
| Innde | Leon |
| Ɗuubi daygo | 3 Juko 1892 |
| Ɗoforde | Port-au-Prince |
| Date of death | 7 Siilto 1979 |
| Place of death | Port-au-Prince |
| Wolde | Faransinkoore |
| Sana'aji | journalist, ngaɗoowo siyaasaje, diplomat, playwright, poet |
| Position held | Foreign Minister of Haiti |
| Memba en | Académie des sciences d'outre-mer |
| Award received | Grand Officer of the Legion of Honour |
Léon Laleau (3 ut 1892 – 7 suwee 1979[1]) ko binndoowo, politik, dipolomaat Haiti. Laleau ina anndaa haa jooni "hono gooto e winndooɓe ɓurɓe waawde winndude e jamaanu mum".[2] O heɓi njeenaaje keewɗe e nder winndere ndee, ko wayi no njeenaari Edgar Allan Poe e hitaande 1962. O jeyaa kadi ko e Akademi Ronsard, hono Académie Méditerranéenne (Académie Méditerranéenne). O heɓi teddungal keewngal, ina jeyaa heen darnde Ofisee mawɗo (Farayse), Saint Grégoire (Vatikan), e darnde Palms Académique, Arts et Lettres (Farayse).
Laleau jibinaa nder Port-au-Prince, o mari digiriiji ɗiɗi, go'o nder dentuɗe e go'o e nder ɗerewol e anndal. Bana siyaasa, o laatii Ministaar Fedde Fuuta e Ministaar Dentuɗe, Fuuɗinaare, e Kuugal Yimɓe. O waɗi kuugal diplomatiya ɗuuɗal, bana hooreejo diplomatiya ha Roma, London, Pari, Santiago, e Lima e Ambasador Special Mission to Panama, Cuba, United Nations, e UNESCO. O wondi mo jaɓɓoowo dow haaki 24 Julaay 1934 nde hawti e jooɗorgal Amerik dow Haiti.
Kuugal jeyaaɗo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- Jusqu'au Bord (1916) - roman
- La Danse des Vagues (1919) - roman
- A Voix Basse (1920) - ko haɓɓii e ko'e poem
- La Flèche au Cœur (1926) - ko'e poemji
- Le Rayon des Jupes (1928) - ko'e poemji
- Abbreviations (1928) - ko haɓɓii e poems
- Musique Nègre (1931) - poem
- Le Choc (1932) - roman
- Ondes Courtes (1933) - poem
- La Pluie et le Beau Temps - ciya
- Le Tremplin - ciya