Jump to content

Maya Al-Hayat

Iwde to Wikipedia
Maya Al-Hayat
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuPalestine Taƴto
Inditirdeمايا أبو الحيات Taƴto
Ɗuubi daygo1980 Taƴto
ƊofordeBeirut Taƴto
Sana'ajipoet, aktoji, translator, children's writer, television presenter Taƴto
Janngi toAn-Najah National University Taƴto

Maya Abu Al-Hayat (daygo e nder hiitande dubi alif1980) ko winndiyanke, yimoowo, daartoowo, firoore Palestiinnaajo, jibinaaɗo to Beyruut. O yaltinii defte tati e defte jimɗi tati. Defte makko keɓii njeenaari e nder winndere ndee kala, won heen daartol makko firtaama e ɗemɗe ceertuɗe. Abuu Al-Hayat kadi golliima e fijirde, o ardii golle binndol Palestiin.[1][2] Abu Al-Hayat ina joginoo darnde mawnde e nder binndol sukaaɓe, omo winnda, omo saakta eɓɓooji teleeji ngam sukaaɓe, ina heen "Iftah Ya Simsim", omo seerti e binndol daartol sukaaɓe.

Nguurndam neɗɗo

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Maya Abu Al-Hayat jibinaa ko to wuro Beyruut, leydi Liban e hitaande 1980, kono o mawni ko to leydi Jordaani. Yumma makko ko Libannaajo, baaba makko ko Palestiinnaajo.[3] Ko neene makko jibini mo.[4] Won ɗo o naati e baaba makko to Tuunus.[5] E hitaande 2003, o heɓi dipoloma makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde An-Najah to Nablus to bannge ganndal siwil.[6][7]

O ummii hakkunde Amman, Jordani, e Tunis, Tunusiya hade makko hoɗde Yerusalaam, e ɓesngu makko.[7] O ummiima Urusaliima e hitaande 2008.[8] O jooɗi haa Urusaliima bee gorko maako e ɓikkon maako tato.[9][10]

Nguurndam jogaade

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Maya Abu Al-Hayat jibinaa ko to Wuro Beyruut, leydi Liban e hitaande 1980, kono o mawni ko to leydi Jordaani. Yumma makko ko Libannaajo, baaba makko ko Palestinnaajo.[3] Ko neene makko jibini mo.[4] Won ɗo o naati e baaba makko to Tuunus.[5] E nder hitaande 2003, o seer dipoloma makko to bannge jaaɓi haaɗtirde An-Najah to Nablus to bannge siwil.[6][7]

O ummii Amman, Jordani, e Tunusiya, Tunusiya hade makko hoɗde Yerusalaam, e koysngu makko.[7] O ummiima Urusaliima e hitaande 2008.[8] O jooɗi haa Urusaliima bee gorko maako e ɓikkon maako tato.[9][10]

  • (2004), “Habat Min Alsukar” (Beads of Sugar): Palestinian House of Poetry. Ramallah[11]
  • (2011), “Ataba Thakeelat Alruh” (Threshold of Heavy Soul): Ugarit Foundation.
  • (2014), “Heen Yaood Abi- Almarhala Alsadisa- Mubtadi” (When my father returns – the sixth stage – a beginner): Asala Publishing. Beirut
  • (2016), “Fasateen Baitiya Wa Hurub” (Home Dresses and Wars): Al Ahlia for Publishing and Distribution. Amman
  • (2017), “La Ahad Yarifu Fiata Damih” (No one knows his blood type): Dar Al-Adab. Beirut
  • (2018), "Glitter": The Mediterranean Publications Library. Baghdad

Children stories

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
  • (2011), “Kisas Ma Kabla Alnaowm” (A Bedtime Story):Tamer Institute for Community Education. Ramallah
  • (2015), “Mas’ouda Al-Sulfa’ah” (The Turtle Masouda): Al-Hodhud for Publishing and Distribution. Dubai
  • (2015), “Kiki Wa Kuku Fi Aliyada” (Kiki and Coco in the Clinic): Al Hodhud for Publishing and Distribution. Dubai
  • (2016), “Birkah Alasila Alzarka” (The Blessing of Blue Questions) Palestine Writing Workshop. Ramallah. Mediterranean Publications Library. Baghdad
  • (2016), “Falful Fi Baet Algul” (Falful in the House of the Ghoul): Palestine Writing Workshop. Ramallah
  • (2016), “Asila Fi Hakibat Alsafar” (Questions in a Travel Bag):  Change Association. 2016
  • (2017), “Bashour” (Bashour) Tagyeer Association
  • (2017), “Tabakhat Alkalimat” (The Cook of Words), Tagyeer Association
  • (2020), "Waleed"

Poetry collections

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
  • (2007), “Ma Kalathu Fih” (What She Said About It): Palestinian House of Poetry Publications
  • (2012), “Tilka Alibtisama.. Thalika Alkalb” (That smile..that heart: Raya Publishing and Translation. Haifa
  • Home Dresses and Wars. Dar Alahlyah. 2016.

Translations

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]
  • (2012), “Altair Alahmar”(The Red Bird) by Astrid Lindgren. Tamer Foundation for Community Education[12]
  • (2017), “Kolka” by Bengt Olson. Dar Al Mona. Giza[12]
  • “Alajuz Alati Kasarat Kul Alhawajiz” (The Old Man Who Broke All Barriers) by Catherine Engelman. Al Mona Publication, Giza[12]
  1. الحيّات, مايا أبو (2019-04-15). "سيرك شادي زقطان". فسحة - ثقافية فلسطينية (in Engeleere). Retrieved 2022-04-25.
  2. الثقافية, مجلة رمان. "مايا أبو الحيّات: طريقي إلى الشّعر بدأ بالتمثيل". مجلة رمان الثقافية (in Aarabeere). Retrieved 2022-04-25.
  3. 1 2 "مايا أبو الحيات لـ 24: الكتابة الحقيقية تخرج من تفاصيل الناس". 24.ae (in Aarabeere). Retrieved 2022-04-25.
  4. 1 2 "Palestinian writer Maya Abu Al-Hayyat on the power of literature". Arab News. 2020-08-07. Retrieved 2022-03-13.
  5. 1 2 "Meet Maya Abu-Alhayyat". 2017-05-25. Retrieved 2022-03-13.
  6. 1 2 "Maya Abul Hayyat/". Retrieved 2022-03-13.
  7. 1 2 3 4 "مايا أبو الحيات". Ektab (in Aarabeere). Retrieved 2022-04-25.
  8. 1 2 "Palestinian writer Maya Abu Al-Hayyat on the power of literature". Arab News. 2020-08-07. Retrieved 2022-03-13.
  9. 1 2 "مايا أبو الحيّات، تعيد تعريف هويتها بالكتابة والتمثيل". 24fm.ps. Archived from the original on 28 May 2016. Retrieved 25 April 2022.
  10. 1 2 "Maya Abu-Alhayyat". Retrieved 2022-03-13.
  11. "مايا أبو الحيات". www.abjjad.com. Archived from the original on 22 February 2021. Retrieved 25 April 2022.
  12. 1 2 3 الثقافية, مجلة رمان. "مايا أبو الحيّات: طريقي إلى الشّعر بدأ بالتمثيل". مجلة رمان الثقافية (in Aarabeere). Retrieved 2022-04-25.