Jump to content

Thurayyā Malḥas

Iwde to Wikipedia
Thurayyā Malḥas
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuState of Palestine Taƴto
Ɗuubi daygo1925 Taƴto
Date of death2013 Taƴto
Sana'ajipoet Taƴto
Janngi toAmerican University of Beirut Taƴto

Thurayyā Abd al-Fattāḥ Malḥas (1925 – 23 feebariyee 2013; Arab: ثريا ملحس) ko jimoowo e ganndo Palestiinnaajo. O hiisaama ko o ardiiɗo yimre binndol e nder rewɓe Palestiin winndooɓe.[1]

Nguurndam e jaŋde puɗɗagol

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Thurayyā Malḥas jibinaa ko hitaande 1925 to Ammaan, e nder leydi ndi wonnoo e oon sahaa Emiraaji Transjordan.[2][3] O janngi duɗal leslesal to Amman, caggal ɗuum o ummii Jerusalem tawi omo yahra e duuɓi 15, o timmini toon duɗal hakkundeewal.[3] O waɗii sahaaji e nder duɗal ngenndiwal al-Ahliyya ngam sukaaɓe rewɓe to Beyruut, e wondude e wondiiɓe makko janngooɓe ko wayi no Saloua Raouda Choucair, ɓe o wonti sehilaaɓe makko.[2][4]

E hitaande 1945, Malḥas heɓi bakkaa mum to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaare ngam rewɓe, hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaare Liban, o heɓi dipolomaaji associate.[5] Ndeen o janngii Arab e jaŋde to duɗal jaaɓi haaɗtirde Amerik to Beyruut, o heɓi bakkaa makko e hitaande 1947, o heɓi kadi seedantaagal makko e hitaande 1951.[5][6] Caggal mum e kitaale 1950, o yahi to leydi Angalteer ngam jokkude jaŋde makko to duɗal jaaɓi haaɗtirde SOAS to Londres.[3] O artiino to duɗal jaaɓi haaɗtirde Ameriknaare ngam rewɓe, o wayli innde mum ko duɗal jaaɓi haaɗtirde rewɓe Beyruut, ngam jannginde e hitaande 1952, o ummii o ardii departemaa Arab.[3][5]

Ndeen, e hitaande 1981, o heɓi doktoraa makko. e nder filosofi aarabeeɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Saint Joseph, o wonti porfeseer to duɗal jaaɓi haaɗtirde ngal.[3][5]

Malḥas ina hiisee wonde debbo palestiinnaajo binndoowo gadano waɗde jimɗi bayyinaango, tawa tuugnaaki e meeteer.[2] Ɗumɗoo noon ina maantiniri waylo-waylo e nder binndol rewɓe Palestiinnaaɓe hade mum en yaltude e hitaande 1948, tawi noon ko ɓuri heewde e mum en ko ɗemngal gaadanteewal, ɓuuɓngal.[1] Annduɓe hannde ɓee cifondirii mo wonde "yimoowo abstraction",[7] e jimɗi makko binndaaɗi e geɗe limtilimtinɗe e miijooji, ina heen "konnguɗi e nataluuji ɗi nganndaaka".[2] Heen sahaaji ina siforee wonde modernist,[6] Malḥas ko kadi ina jeyaa e yontaaji gadani rewɓe yimooɓe hannde jibinɓe e ko wiyetee Transjordan e oon sahaa.[8]

Puɗɗagol e kitaale 1940, o winndii e jaayɗe keewɗe e nder leydi Liban, ko ɓuri heewde e makko ko o ƴeewtotooɗo naalankaagal, ina jeyaa heen kadi o winnditii e yeewtere adannde e nder Beirut e hitaande 1952, nde wonnoo ko o gollodiiɗo e makko, hono Saloua Choucair.[4][9] E nder cakkital haa e darorɗe kitaale 1940, o fuɗɗii yaltinde jimɗi e binndanɗe e nder jaaynde Al Adib, kadi mbaadi makko siynooji hollitii wonde ina jogii batte e nder dingiral binndol nokku oo.[10][11]

Deftere makko adannde, al-Nashid al-Ta'ih ("Jimre ƴaañorgal"), yalti ko e hitaande 1949.[2] O yahi haa o yaltini feccere e defte yimre goɗɗe hakkunde 1952 e 1968.[3] O yaltini kadi deftere jimɗi e ɗemngal Engele, ina wiyee Prisoners of Time.[7] E hitaande 2001, golle makko naatii e deftere wiyeteende « Yimre rewɓe aarabeeɓe: Antoloji jamaanu ».[12]

Hay so tawii o ɓuri anndeede ko yimoowo, o winndiino kadi daartol, defte, e binndanɗe.[7] Yanti heen, o yaltinii defte janngirɗe e golle janngirɗe keewɗe, ina jeyaa heen Mikhail Naimi al-Adib al-Sufi, wiɗto filosof Mikhail Naimi, e hitaande 1964.[3][13]

Nguurndam neɗɗo e maayde

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Malḥas ina resi banndiiko jannginoowo biyeteeɗo Muusa Suleymaan.[5][14] O maayi ko to Amman e hitaande 2013 tawi omo yahra e duuɓi 88.[3]

^ Juppu haa: a b Al-Taher, Basmah B. (2020). "Haala Palestiin: Taariiha nder Miral Rula Jebreal". Dirasat, Gannde Neɗɗaŋke e Renndo. 47 (4).

^ Juppude haa: a b c d e ʻĀshūr, Raḍwa; ʿĀšūr, Radwa; Ghazoul, feriyaal jabouri; Reda-Mekdaasi, Hasna; Maakluur, Manndi (2008). Winndooɓe rewɓe aarabeeɓe: deftere teskinnde, 1873-1999. Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Amerik e nder jaayndeeji Kayhayɗi. ISBN 978-977-416-146-9.

^ Jump to: a b c d e f g h "ثريا ملحس في ذمة الله ." Kabaaru Ammon (e ɗemngal Arab). 24 lewru nduu 2013. Heɓtinaama ñalnde 25-08-2021.

^ Juppude haa: a b Scheid, Kirsten (Duɗnde 2008). "Dossier jaaynde: Jaɓɓugol e peewnugol naalanke e yimɓe mum". ArteFuɗnaange. Heɓtinaama ñalnde 25-08-2021.

^ Jump up to: a b c d e "Baɗte rewɓe jaŋngooɓe LAU e nder daartol mum". Jaaynde LAU & Jaaynde Almuɓɓe. Vol. 13, alaa. 4. Ndunngu 2011.

^ Juppude haa: a b Scheid, Kirsten (2019). "Njiylawu teskinɗo e natal e nder korpus Choucair mo wonaa wakiliijo". Nummolji. 22.

^ Juppude haa: a b c Nawri, Issa I. (1967). "Binndi aarabeeɓe hannde e nder Laamu Hashemite to Jordan" (PDF). Jaaynde duɗal ganndal, 3 (3), 165-178. 3 (165-178): 3.

^ Kafeety, Fadi H. (Lewru mee 2019). "Sehilaaɓe yejjitaaɓe: rewɓe nano, Palestiinnaaɓe, e lannda kominist Jordani, 1936-1957". Duɗal jaaɓi-haaɗtirde, Duɗal jaaɓi-haaɗtirde wuro New York.

^ Ansiklopedi rewɓe & pine lislaam. Suad Yuusuf, Afsaneh Najmabadi. Leyden: Ɓoornugol. 2003-2007. ISBN 978-90-04-13247-4. OCLC 52557904.

^ Sayeg, Sirus; Arsan, Andere (2015-06-05). Deftere Routledge dow taariiha Mandaaji Fuunaange cakaare. Routledge. ISBN 978-1-317-49706-6.

^ Moreh, S. (1974). "Winndooɓe joy Shi'r Manthūr e nder binndol aarabeeɓe hannde". Jannde Fuɗnaange hakkundeejo. 10 (2): 229-233. Doi:10.1080/00263207408700272. ISSN 0026-3206. JSTOR 4282527.

^ Handal, Nataali (2001). Yimre rewɓe aarabeeɓe : antoloji jamaanu. Defte jokkondirɗe. OCLC 1036827372.

^ Dabbagh, Husen Muhammadu Ali (1968). "Mikhail Naimy: won geɗe miijo makko no feeñiri e binndanɗe makko" (PDF). Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Durham – rewrude e E-Teses Durham e internet.