Jump to content

Diiwal Bauchi

Iwde to Wikipedia
(Yiitannde iwde e Wikipedia:Diiwal Bauchi)
Diiwal Bawci
state of Nigeria
Golle imaaɗe3 Colte 1976 Taƴto
Named afterBauchi (Gelle) Taƴto
Ɗemngal ngal sarwiisiiji leydi fu njoni haaludeInngilisjo Taƴto
DuungalAfirik Taƴto
LesdiNaajeeriya Taƴto
LaamordeBauchi (Gelle) Taƴto
Nder laamooreNaajeeriya Taƴto
Hiiri-weeti pelleUTC+01:00, Western European Time Taƴto
Jonde kwa'odineto10°18′24″N 9°48′45″E Taƴto
Office held by head of governmentGovernor of Bauchi State Taƴto
Hooreejo leydiBala Mohammed Taƴto
Laamu battaa enexecutive council of Bauchi State Taƴto
Laamu depitee enBauchi State House of Assembly Taƴto
ReplacesWuro woyla fuunaaŋge Taƴto
Postal code740001 Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttps://www.bauchistate.gov.ng/ Taƴto
Category for maps or plansCategory:Maps of Bauchi State Taƴto
Map
Koolaaɗo kuuɓal laamu diiwaan Bauchi

Bauchi (Hausa: Jihar Bauchi / Fula: Leydi Bauchi 𞤫𞤴𞤣𞤭 𞤦𞤢𞤵𞤷𞥅𞤭) ko diiwaan gonɗo e worgo-fuɗnaange leydi Najeriya. Nde ɗon mari Jigawa haa woyla, Yobe haa woyla-fuunaange, Gombe haa fuunaange, Taraba bee Plateau haa fombina, Kaduna haa hirnaange e Kano haa woyla-fuunaange bee teddungal. Innde mayre ummii ko e wuro daartol Bauchi, ngo woni kadi laamorgo mayre. Dowla oo sosaa ko e hitaande 1976, nde Dowla Fuɗnaange-rewo gonnooɗo oo fusi. E fuɗɗoode nde hawri ko e nokku biyeteeɗo hannde Dowla Gombe, wonti dowla ceertuɗo e hitaande 1996.[1]

E nder diiwanuuji 36 ɗii, Bauchi woni joyaɓo ɓurɗo mawnude e nokkuuji, kadi ko joyaɓo ɓurɗo heewde yimɓe, ina limtee ko ina tolnoo e 8 308 800 neɗɗo e hitaande 2022.[2] To bannge geɗe leydi, dowla oo feccii ko hakkunde savanna Sudaan hirnaange to bannge worgo e savanna Sahel ɓurɗo yoorde, semi-jeereende to bannge worgo e feccere tokosere e montane Jos Plateau to fuɗnaange-rewo.[3] Ko ɓuri teeŋtude e sifaaji leydi ndii ko Yankari National Park, nokku mawɗo laddeeji e nder diiwaan Bauchi mo fuɗnaange leydi ndii ina waɗi ƴiye keewɗe, ko wayi no ƴiye ndiyam, ƴiye Afrik, ƴiye patas, hippopotamus, antelope roan, e hartebeest hirnaange Afrik e le remain Afrik hirnaange Naajeeriya limngal kulle.[4]

Ko woni jooni Dowla Bauchi ko hoɗɓe e duuɓi keewɗi e leƴƴi ceertuɗi, ina jeyaa heen Bolewa, Butawa, e Warji e nder diiwaan hakkundeejo oo ; fulɓe, kanuri en, e karay-karay en to bannge worgo; bankal en, Jaku en e Gerawa en e nder wuro Bauchi e saraaji mum ; Zaar en e Gwak en to bannge funnaange; Dugurawa to bannge worgo-fuɗnaange; e Jarawa to bannge worgo-fuɗnaange. To bannge diina, ko ɓuri heewde e yimɓe leydi ndii (~80%) ko juulɓe tawa ko seeɗa e Kerecee'en e aadaaji ko ina wona 15% e 5%, no mbaydiiji ɗii fof.[7] Evangelicals woni diinaaji kerecee en ɓurɗi heewde kono kadi ina woodi jokkuɓe e diine katolik. Diocese Anglican Bauchi ɗon nder diiwal Jos, nder Ekklessiya Naajeeriya.[5]

Ko ɗum dowla mawɗo tuugiiɗo e ndema, faggudu dowla Bauchi ina tuugii seeɗa e jawdi e ndema, ko wayi no cotton, njuumri, njuumri, tomateeji, e yamre e peeje ndiyam jahruɗe yeeso ɓeydooje peewnugol ndema gila e dowla. Industryji goɗɗi ina mbaɗi nokkuuji peewnugol nguura e peewnugol kaɓirɗe, njulaagu tin e kolombite, e turism e nder nokku biyeteeɗo Yankari e ɓulli mum Wikki Warm Springs.[6]

E wiyde aadaaji, nde inniraa ko dognoowo gooto ganndiraaɗo Baushe, koɗnooɗo e diiwaan hee ko adii gargol Yakubu, laamɗo aadaaji gadano emiraaji Bauchi (sosaa ko e hitaande 1800–10).[7] Bauchi e Adamawa ko ɓulli ɗiɗi ɓurɗi mawnude e ndimaagu e turism wonande laamu Fulɓe Sokoto.[8]

Ƴeew kadi: Emiraaji Bauchi

Ko anndiraa hannde Bauchi ko haa hitaande 1976 ko diiwaan e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo leydi Najeriya e oon sahaa. E binnditagol hitaande 2006, diiwaan oo ina waɗi 4 653 066 neɗɗo.[9]

E fuɗɗoode kitaale 1800, jihaadi Fulɓe heɓti ko heewi e Dowla Bauchi hannde oo, sosi Emiraaji Bauchi e les njiimaandi Kalifaandi Sokoto. Fotde duuvi 90 caggal mum, njillu Biritaannaaɓe heɓti Emiraaji ɗii, naatni ɗum e nder diiwaan Bauchi e nder Protectorate Fuɗnaange Nijeer mo caggal mum hawri e Nijeer Biritaan en hade mum heɓde jeytaare mum no Nijeer e hitaande 1960. E fuɗɗoode, Dowla Bauchi mo hannde oo, wonnoo ko e diiwaan caggal jeytaare mum, hono diiwaan Fuɗnaange oo, nde wonnoo ko e diiwaan Fuɗnaange leydi ndii, nde wonnoo ko e diiwaan Fuɗnaange leydi ndii Dowla Fuɗnaange-rewo.[10] Caggal nde Dowla Fuɗnaange-rewo feccii, Dowla Bauchi sosaa ñalnde 3 feebariyee 1976 e bannge dowlaaji sappo goɗɗi.

Duuɓi cappanɗe ɗiɗi ɓaawo laamu, kawtal LGA'en nder hirnaange lesdi man ta'aama ngam sosde lesdi Gombe kesiri.[11]

E sosde Dowla Bauchi e hitaande 1976, ndeen ina hawri e Dowla Bauchi e Gombe jooni, ina hawri e nokkuuji 16 laamu nokkuuji. Limngal nokkuuje laamuuji lesdi nder diiwal Bauchi wakkati man beddaama haa 20, ɓaawo man haa 23. Ammaa nder hitaande 1997 nde diiwal Gombe sosaa diga Bauchi nden laamuuji lesdi feere sosaa nder lesdi man, diiwal Bauchi heddii bee nokkuuje laamuuji lesdi 20 bana no holli les ɗo.[12]

Dowla Bauchi waɗii waylo-waylo mawngo e nder duuɓi. Ɗemngal Ajawa ina haalee e nder diiwaan Bauchi, kono ngal majjii e hitaande 1940 nde haalooɓe ngal mbayli e ɗemngal Hausa.[13] Sariya sharia ƴettaa ko e lewru suwee 2001.[14]

Nokkuuji laamuuji nokkuuji

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ƴeew kadi: Doggol gure e nder diiwaan Bauchi

Dowla Bauchi ina waɗi nokkuuji laamu nokkuuji capanɗe ɗiɗi (LGA). Ɓe lati:

Park ngenndiijo Yankari

Bimngal nokkuure LGA (km2) hitaande 2006

yimɓe Laamorgo njuɓɓudi Posto

kodde

Baaci 3 687 493 810 Baaci 740

Tafawa Balewa 2 515 219 988 T/Balewa 740

Daas 535 89 943 Daas 740

Toro 6 932 350 404 Toro 740

Bogoro 894 84 215 Bogoro 741

Ningiri 4 625 387 192 Ningiri 742

Warji 625 114 720 Warji 742

Ganjuwa 5 059 280 468 Kafin Madaki 742

Kirfi 2 371 147 618 Kirfi 743

Alkaali 5 918 329 424 Alkaali 743

Diiwaan fuɗnaange ina tolnoo e 33 161 2 497 782 neɗɗo

Darazo 3 015 251 597 Darazo 750

Misaw 1 226 263 487 Misaw 750

Giyade 668 156 969 Giyade 750

Shira 1 321 234 014 Yana 750

Jaambaare 493 176 883 Jaambaare 751

Katagum ko 1 436 295 970 Azare 751

Itaas/Gadau 1 398 229 996 Itaas 751

Zaki 1 476 191 457 Katagum 752

Gamawa 2 925 286 388 Gamawa 752

Dammbaan 1 077 150 922 Dammbaan 752

Diiwaan worgo ina tolnoo e 15 035 2 178 683 neɗɗo

Duɗal jaaɓi haaɗtirde leydi Bauchi Gadau

Dowla Bauchi ina jogii leydi fotde 49 119 km2 (18 965 miil kaaree) ko ina wona 5,3% e leydi Najeriya fof, ina woni hakkunde latitude 9° 3' e 12° 3' fuɗnaange e njuuteendi 8° 50' e 11° fuɗnaange.

Diiwal ngal ɗon mari diiwalji joweeɗiɗi, Jigawa haa woyla, Taraba 54 km e Plateau 360 km (220 mi) haa fombina, Gombe 277 km (172 mi) haa fuunaange, Yobe 188 km (117 mi) haa woyla-fuunaange, Kadu 188 km2 131 km (81 mi) to fuɗnaange-rewo[15]

Diiwal Bauchi ɗon nder diiwalji haa woyla lesdi Naajeeriya ko ɗon mari nokkuuje ɗiɗi feere-feere ɗe leɗɗe, woni, savannah Sudaan e savannah Sahel. Sifaa leɗɗe savannah Sudaan ina suddii bannge worgo diiwaan oo. Ɗoo noon, leɗɗe ina ɓeydoo alɗude feewde fuɗnaange, haa teeŋti noon e saraaji ɓulli ndiyam walla maayooji, kono e nder keewceeral, leɗɗe ɗee ina pamɗi no feewi, tee huɗo ina famɗi no feewi e ko ɓuri woɗɗude fuɗnaange, ɗum woni e nder nokku laddeeji gonɗi e ŋoral hakkundeewal.

Nokkuure savannah Sahel, anndiraande kadi leɗɗe semi-desert, ina feeña gila e hakkunde diiwaan oo, nde neɗɗo ummotoo fuɗnaange diiwaan oo fayde worgo mum. Ooɗoo sifaa leɗɗe ina waɗi darndeeji ceertuɗi e leɗɗe ƴiye.

To bannge goɗɗo oo, bannge worgo-fuɗnaange diiwaan oo ko koɗli sabu jokkude jolngo Jos, bannge worgo oo ko ɓuri heewde ko ceene.

Tulde Kobi, gila laawol Wunti Bauchi

Bauchi ina jogii sahaa ɓuuɓɗo tooñoowo tawi sahaa yooro ina waɗi duule, ina wuli hitaande kala. E nder hitaande, nguleeki ina wayloo kadi.[16][17]

Bana kala diiwal lesdi Naajeeriya, diiwal Bauchi ɗon ƴama batte bonɗe ɗe waylaaki weeyo. Ñalnde 11 lewru juko hitaande 2022, gardiiɗo njuɓɓudi laamu Bauchi (BASEMA), Mr Bala Lame, wiyi "ko famɗi fof 100 galle e leyɗeele ndema keewɗe mbonnaama e ilam bonɗam e nder Darazo LGA diiwaan oo". Ɗum o siftini ɗum ko ilam caggal balɗe tati toɓooli duumiiɗi e nokku hee.[18] Hakindo nguleeki hitaande kala ina tolnoo e 14 haa 38 °C (57 haa 100 °F), tawa sahaa e sahaa fof ina ustoo so tawii ko les 10,5°C/51°F walla so tawii ko ɓuri 40°C/104°F.

Wakkati ɓurɗo mawnude e hitaande ngam yillaade Bauchi ngam waɗde golle ɓuuɓɗe, e fawaade e limto turism, ko tuggi puɗal lewru desaambar haa puɗal lewru feebariyee.

Tuggi 28 feebariyee haa 10 mee ko dumunna nguleeki, ko lebbi 2,5, tawi nguleeki mum ina tolnoo e 96 °F ñalnde kala. Hakindo toowngo 99 °F e les 74 °F, lewru abriil ko lewru ɓurndu wulde e hitaande to Bauchi.

Tuggi 15 sulyee haa 1 oktoobar, dumunna cooyɗo, mo nguleeki mum tolnii e 86 °F ñalnde kala, ina duumoo lebbi 2,6. E nder 58 °F e 90 °F, lewru Yarkomaa ko lewru ɓurndu toowde e hitaande to Bauchi.[19]

Emir laamorde mawnde Bauchi

Pollugol henndu

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Kosam ɗam, ɗam njaajeendi mum tolnii e 10 mikroo, ko 1/7 teddeendi gaasa neɗɗo, ko huunde maantiniinde e pollugol henndu to Bauchi. Ɗeeɗoo ɓuuɓɗe, baawɗe wonde cumu, ɓuuɓol, ɓuuɓol, lamɗam, asid, e njamndi, ina mbaawi bonnude cellal sabu ina mbaawi foofde e nder nokkuuji ɓurɗi luggiɗde e ƴiiƴam.[20][21][22]

Park ngenndiijo Yankari

Ɓoornugol maayo, ngol ɓuuɓni ponti, ɓuuɓol, e cuuɗi, ina addana hoɗɓe e gure Alkaleri e Kirfi e nder diiwaan Bauchi kulhuli.[23][24]

Diiwal Bauchi ina jogii leƴƴi 55 ɗi hawri e Gerawa, Sayawa, Jarawa, Kirfawa, Turawa Bolewa, Karai-Karai, Kanuri, Fa'awa, Butawa, Warjawa, Zulawa, Boyawa MBAdawa.

Won nanndugol pine e nder ɗemngal yimɓe ɓee, e golle mum en, e juuldeeji mum en, e mbaydiiji mum en kadi ina woodi jokkondiral toowngal hakkunde leƴƴi haa teeŋti noon e dewgal e gonndigal faggudu. Won e leƴƴi ina njogii jokkondire jokkondire gonɗe hakkunde mum en, e.g. Fulɓe e kanuri en jarawa en e sayawa ekn.

Koolol Durbar ko huunde mawnde e hitaande kala.[25]

Musiyum e nder nokku njulaagu Yankari

Duɗal Jaaɓihaaɗtirde Abubakar Tafawa Balewa[26] woni ko e laamorgo leydi Bauchi. Jaŋdeeji goɗɗi gonɗi e nder diiwaan hee ina jeyaa heen Duɗal jaaɓi-haaɗtirde diiwaan Bauchi,[27] Politeknik Abubakar Tatari Ali,[28]Politeknik fedde, Bauchi[29] e duɗal jaaɓi-haaɗtirde ganndal cellal fedde Azare.[30]

Laabi mawɗi fedde nde:

A3 fuɗnaange-rewo ummoraade e diiwaan Plateau to Rafin Jaki fotde 294 km rewrude e Bauchi, Darazo, e Lanpo haa diiwaan Yobe to Baino e nder laawol mawngol Dakar-Ndjamena hakkunde Saheel (Hakkunde Afrik 5).

A237 (ina jeyaa e laawol mawngol ngol Dakar-Ndjamena walla TAH 5) fuɗnaange-rewo ummoraade e diiwaan Jigawa sara Garwa fotde 90 km hono laawol Kano-Kari rewrude e Zigau, Yana, Giade e Misau haa A3 to Kari.

A345 ko laawol Bachi-Bara-Gombe fuɗnaange gila Bauchi fotde 117 km rewrude e Alkaleri e Bara haa diiwaan Gombe to Lariski.

Laabi mawɗi goɗɗi:

laawol Yana-Azare to fuɗnaange gila A237 to Yana haa Azare.

laawol Azare-Katagum ngol fuɗnaange gila Azare rewrude e Gadau, Chibiyyi e Sakwa haa Katagum.

fuɗnaange-rewo ummoraade Katagum rewrude e Gamawa e Lafiya haa e diiwaan Yobe to Zindiwa.

laawol Azare-Potiskum ngol fuɗnaange-rewo ummoraade Azare rewrude e Bulkachuwa, Damban e Dagauda haa diiwaan Yobe.

laawol Alkeleri-Kirfi haa woyla diga A345 haa Budawaire dow daande maayo Gongola haa lesdi Gombe bana laawol Kunde-Riban-Gau.

laawol Ningi to fuɗnaange gila A3 to Bauchi rewrude e Kafin Madaki haa Miya.

Laabi Miya-Warji to fuɗnaange ummoraade Miya rewrude e Baima

laawol Warji-Gwaram fuunaange haa lesdi Jigawa

laawol Jengre-Ningin ngol haa woyla diga lesdi Plateau haa Zarya haa Ningi.

laawol Ningi-Zakara fuɗnaange haa Zakara ɗo laawol Zakara-Miya jokki fuɗnaange.

laawol Ningi-Samaki haa woyla lesdi Jigawa haa Shabaki.

ko laawol Munchiya-Zanabi-Jerkoya-Matugiwa.

Laabi Lumbu-Fulani fuɗnaange rewrude e Jigawa e Gwom haa Shabaki.

fuɗnaange-rewo gila A3 to Darazo haa diiwaan Jigawa to Basirka.

Laabi njamndi:

Laana Fuɗnaange Kap gauge 1067 mm fuɗnaange gila Jos e nder diiwaan Plateau haa diiwaan Gombe.

Daldal jippol pireewol:

Aeroport Bauchi Sir Abubakar Tafawa Balewa, 23 km to woyla Bauchi, sara wuro Durum, lomtii Aeroport Bauchi e hitaande 2014, e golle keewɗe haa Abuja

Nokkuuji leɗɗe no siforaa dow nii ina njogii sarɗiiji e geɗe weeyo, ɗe nganndu-ɗaa ko ɗe toɓooli keɓaaɗi e nokku hee. Yeru, toɓooli e nder diiwaan Bauchi ina tolnoo e 1 300 milimeeteer (51 in) hitaande kala to bannge worgo, e 700 milimeeteer tan (28 in) hitaande kala to bannge worgo ɓurngo toowde. Ndeeɗoo feere noon ko sabu e nder diiwaan hirnaange Afrik, toɓooli ina keewi ummoraade fuɗnaange no ɗi njahrata e fuɗnaange-rewo nii. Ko ɗum waɗi yooro yahrungo yeeso feewde fuɗnaange, haa arti noon e ngonka jeereende to fuɗnaange woɗɗuɗo. Ko noon kadi wonande diiwaan Bauchi.

Ɗum noon, toɓooli puɗɗotoo ko adii e nder diiwaan hee, ɗo toɓooli ɓuri heewde e juutde. Ɗoo toɓooli ɗii puɗɗotoo ko e lewru abriil, tawi ko ɓuri heewde e mum en ko 1 300 milimeeteer (51 in) hitaande kala. E ko feewti heen, bannge worgo diiwaan oo ina heɓa toɓooli ko juuti, ko ɓuri heewde ko hedde lewru suwee walla sulyee, ina winnda toɓooli ɓurɗi heewde ko 700 milimeeteer (28 in) hitaande kala.

E nder oon sifaa, weeyo ngo njiy-ɗen e fuɗnaange e worgo ina seerti no feewi. So tawii ko nguleeki ɓuuɓki e nder feccere adannde toɓooli to fuɗnaange, nguleeki, yoorki e duƴƴe ina njuuti to bannge worgo.

Gaagaa toɓooli, diiwaan Bauchi ina ndiyam e maayooji keewɗi. Maayo Gongolaa e Jama'are ina jeyaa heen.

Maayo Gongola ɗon ta'a lesdi Bauchi nder nokkuure laamu lesdi Tafawa Balewa haa woyla lesdi ndin e nder nokkure laamu lesdi Kirfi e Alkaleri haa woyla lesdi ndi'i, nden maayo Jama’are ɗon ta'a lesdi ndi'i haa woyla lesdi man. Yanti heen, feccere mawnde e maayo Hadeja-Jama'are ina woni e nder diiwaan Bauchi, tawi wondude e nokkuuji fadamaaji (floodplain) ceertuɗi e nder diiwaan hee ina rokka leydi moƴƴiri ngam golle ndema. Ɗee ina ɓeydoo wallitde e limoore baraasuuji baɗaaɗi ngam ndiyam e geɗe goɗɗe. Ina jeyaa heen baraaje Gubi e baraaje Tilde-Fulani. Won kadi maayooji ko wayi no maayo Maladumba e nder diiwaan laamu Misau ina ɓeyda sarɗiiji potɗi wallitde ndema

Ɗemɗe

Pelle ɗemɗe Chadic hirnaange kaaleteeɗe e nder diiwaan Bauchi:[31]

Ɗemɗe Bauchi worgo

Ɗemɗe Bauchi Sud

Ɗemɗe dowla Bauchi ɗe LGA limti:[32]

Ɗemɗe LGA

Daas Alkaari; Bole; Duguri; Giiwo; Guruntum-Mbaaru; Labir; Tangale

Bankal Bauchi; Duguri; Dulbu; Galambu; Gera; Geruma; Giiwo; Guruntum-Mbaaru; Ju; Kir-Balar; Labir; Luuri; Mangaaji; Mbat; Pa'a; Polis; Shiki; Tala; Zangwal

Bogoro saywa(Za'ar)

Dambam Karay-karaay

Darazo Bole; Deno; Diri; Giiwo; Mburku; Ngamo; Zumbun

Dass Bankal; Daas; Gwak; Polis; Saya; Shaal-Zwal; Zari

Dukku Bole

Gamawa Karai-karai

Ganjuwa Ciwogai; Gera; Geruma; Jimi; Kariya; Kubi; Miya

Kirfi bureeji

Misau fulato/Borno; Suwaa; Kanuri; Hawsa; Fulɓe; Karay-karaay

Ningi Diri; Gamo-Ningin; Kuudu-Kamo; Pa'a; Siiri; Warji; Geruma

Tafawa balewa sur; Vaghat-Ya-Bijim-Legeri; Zari; Banke; Gwak; Izere; Sayawa(za'ar)

Toro Bankal; Daas; Geji; Geruma; Gwa; Gyem; Iguta; Izere; Jere; Jijiɗo; Lemoro; Mawa; Panawa; Polis; Sanga; Saya; Shau; Tunzuii; Zari; Zeem; Ziiriya

Zaki Bade

Ɗemɗe goɗɗe ɗe dowla Bauchi woni Ajawa, Beele, Berom, Kanuri, Kwaami, Manga, Pero, e Piya-Kwonci.[33]

Ƴeew kadi: Doggol guwerneeruuji diiwaan Bauchi

Bana lesɗe Naajeeriya fuu, hukuumaaji pamari ɗin ɗon ardii guwerneer mo mari haaje suɓugo laawol gootol.

Haa hitaande 2019, guwerneer lesdi Bauchi woni Bala Mohammed, mo wurti bee nasaraaku nder suɓol guwerneer 9 mars 2019 bee lanyol PDP. O huniima ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2019, o waɗii guwerneer demokaraasi 6ɓo e nder diiwaan Bauchi, e guwerneer 16ɓo e nder diiwaan Bauchi e nder leydi ndi fof. Baba Tela woni cukko guwerneer diiwaan Bauchi.[34][35]

Laamu leydi ndi ardii ɗum ko guwerneer cuɓaaɗo e nder demokaraasi, gollodiiɗo e terɗe suudu sarɗiiji leydi ndi. Laamorde leydi ndi woni Bauchi.[36]

Siistem wooteeji to dowla oo suɓaama e kuutoragol siistem baylaaɗo e doggol ɗiɗi. Ngam suɓaade e daawal gadanal, kanndidaa ina foti heɓde keewal wooteeji e ko ɓuri 25% e wooteeji ɗii, ko famɗi fof tataɓe ɗiɗi e nder nokkuuji laamu nokkuuji ɗii. So tawii hay kanndidaa gooto rewaani laawol ngol, doggol ɗiɗaɓol ngol waɗata ko hakkunde kanndidaa ɓurɗo toowde e kanndidaa garoowo mo heɓi keewal wooteeji e nder Nokkuuji laamu nokkuuji ɓurɗi heewde[37]

Emiraaji e Laamuuji

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Hannde, ina woodi juɓɓule aadaaji capanɗe ɗiɗi (20) e nder diiwaan Bauchi ina mbaɗi emiraaji 19 e laamu 1 hono nii:[38][39]

S/N Innde Joɗnde nokkuure laamu nokkuure (LGA)

1 Emiraaji Bauchi Bauchi Bauchi

2 katagum emiraat azare katagum

3 Emiraaji Misaawo Misaawo

4 Ningi Emiraaji Ningi Ningi

5 Jam’are Emiraaji Jam’are Jam’are

6 Daas Emiraaji Daas Daas

7 Burra Emiraaji Burra Ningi

8 Dambam Emiraat Dambam Dambam

9 Emiraaji daraazo daraazo

10 Emiraat duguri yuuli alkaleri

11 Emiraat Gamawa Gamawa

12 Emiraaji Giyaade

13 Toro Emiraat Toro Toro

14 warji emiraaji katangaar warji warji

15 Ari Emira Gadar Maiwa Itas/Gadau

16 Emiraaji Jama’a (Dowla Bauchi) Nabardo Toro

17 lame emiraat gumau toro

18 Bununu Emirati Bununu Tafawa Balewa

19 Lere Emirate (Dowla Bauchi) Lere Tafawa Balewa

20 Zaar Laamu Mhrim Tafawa Balewa

Yimɓe teskinaaɓe

Abuubakar Tafawa Balewa, ardiiɗo jaagorɗe lesdi Naajeeriya arandeejo tan

Jude Rabo, cukko hooreejo duɗal jaaɓi haaɗtirde fedde nde, Wukari

Saadu Zungur, yimiyanke e waylowaylo

Bala Muhammed, (jibinaa ko hitaande 1958) ko o dawriyanke leydi Najeriya, ko o guwerneer diiwaan Bauchi gila hitaande 2019[40]

Muhammed Abdullahi Abubakar (jibinaa ko hitaande 1956) gonnooɗo guwerneer diiwaan Bauchi gila 2015 haa 2019.[41]

Isa Yuguda, (jibinaa ko hitaande 1956) ko o dawriyanke leydi Najeriya, ko o gonnooɗo guwerneer diiwaan Bauchi gila 2007 haa 2015.[42]

Dahiru Mohammed, siyaasaajo lesdi Naajeeriya, gonnooɗo gomnaajo diiwal Bauchi

Adamu Mu'azu, siyaasaajo lesdi Naajeeriya, gonnooɗo gomnaajo diiwal Bauchi

Yayale Ahmed, ko o dawriyanke, golloowo laamu leydi Najeriya

Zainab Bulkachuwa, ñaawoowo leydi Najeriya

Ahmed Aliyu Jalam, siyaasaajo lesdi Naajeeriya, gonnooɗo komisinaajo lesdi Bauchi

Sadok Yohanna, ko balloowo fuku koyɗe

Laana njoorndi Bauchi


  1. "Bauchi (State, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location". www.citypopulation.de. Archived from the original on 6 December 2024. Retrieved 6 July 2024.
  2. "Bauchi (State, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location". www.citypopulation.de. Archived from the original on 6 December 2024. Retrieved 6 July 2024.
  3. "Bauchi | state, Nigeria | Britannica". www.britannica.com (in Engeleere). Archived from the original on 11 August 2025. Retrieved 27 February 2022.
  4. "Yankari Game Reserve". WCS Nigeria. Archived from the original on 14 December 2021. Retrieved 14 December 2021.
  5. "Azare Town | Bauchi State". www.fmcazare.gov.ng. Archived from the original on 9 January 2022. Retrieved 27 February 2022.
  6. "Bauchi - state, Nigeria". britannica.com. Archived from the original on 18 October 2014. Retrieved 14 December 2021.
  7. "Bauchi - state, Nigeria". britannica.com. Archived from the original on 18 October 2014. Retrieved 30 April 2018.
  8. Johnston, Hugh A.S. (1967). The Fulani Empire of Sokoto. Oxford University Press. p. 161. ISBN 0-19-215428-1.
  9. "Member Countries | Commonwealth Parliamentary Association Africa Region". www.cpaafricaregion.or.tz. Archived from the original on 2 November 2023. Retrieved 23 October 2023.
  10. "Bauchi State". Nigerian Investment Promotion Commission (in Engeleere). 7 January 2019. Archived from the original on 27 February 2022. Retrieved 27 February 2022.
  11. Sani, Adamu; Saleh, Yuguda; Abdulmalik, Sulaiman; Raymond, Tabale P.; Mshelia, Dahiru S. (15 February 2022). "Heavy Metal Contents of Sachet Water in Gombe, Nigeria". Kanem Journal Medical Sciences. 15 (2): 1–6. doi:10.36020/kjms.2021.1502.002 (inactive 1 July 2025). ISSN 2006-4772.CS1 maint: DOI inactive as of Morso 2025 (link)
  12. "History – BASG" (in Engeleere). Archived from the original on 14 January 2025. Retrieved 16 January 2025.
  13. Template:E25
  14. "Issue Paper:Nigéria / Protection offerte par l'état". irb-cisr.gc.ca. Research Directorate of the Immigration and Refugee Board of Canada, April 2003. Archived from the original on 20 March 2005. Retrieved 8 July 2008.
  15. distances from Google Maps
  16. "Bauchi Climate, Weather By Month, Average Temperature (Nigeria) - Weather Spark". weatherspark.com (in Engeleere). Archived from the original on 30 June 2023. Retrieved 30 June 2023.
  17. "Bauchi Annual Weather Averages". WorldWeatherOnline.com (in Engeleere). Archived from the original on 30 June 2023. Retrieved 30 June 2023.
  18. "Climate Watch: Flood destroys 100 houses, farmlands in Bauchi". TheCable (in Engeleere). 18 July 2022. Archived from the original on 30 November 2022. Retrieved 30 November 2022.
  19. "Bauchi | state, Nigeria | Britannica". www.britannica.com (in Engeleere). Archived from the original on 11 August 2025. Retrieved 27 February 2022.
  20. "Air Quality & Pollen Forecast for Bauchi". meteoblue (in Engeleere). Archived from the original on 19 October 2023. Retrieved 21 September 2023.
  21. "Bauchi Air Quality Index (AQI) and Nigeria Air Pollution | IQAir". www.iqair.com (in Engeleere). 21 September 2023. Archived from the original on 19 October 2023. Retrieved 21 September 2023.
  22. "Air Quality and Pollen in Bauchi, Bauchi State, Nigeria | Tomorrow.io". Tomorrow.io Weather (in Engeleere). Archived from the original on 19 October 2023. Retrieved 21 September 2023.
  23. Nabordo, Muhammad Alabira (28 August 2023). "Residents of Bauchi communities panic as erosion washes away bridges, threatens houses". Premium Times (in Engeleere). Archived from the original on 19 October 2023. Retrieved 4 October 2023.
  24. Abdulhamid, Hafsat (4 August 2020). "Erosion threatening our lives - Bauchi community". Daily Post (in Engeleere). Lagos, Nigeria. Archived from the original on 19 October 2023. Retrieved 4 October 2023.
  25. "A 100-Year-Old Muslim Festival of Horse Riding". Folio Nigeria. Archived from the original on 17 August 2020. Retrieved 17 August 2020.
  26. keetu (8 March 2018). "List Of Accredited Courses Offered In ATBU Bauchi" (in Engeleere). Archived from the original on 6 August 2021. Retrieved 6 August 2021.
  27. "List Of BASUG Courses and Programmes Offered - MySchoolGist". www.myschoolgist.com (in Engeleere). 9 October 2020. Archived from the original on 6 August 2021. Retrieved 6 August 2021.
  28. "Bauchi poly secures accreditation for 53 courses". The Nation. Lagos, Nigeria. 16 January 2018. Archived from the original on 27 March 2019. Retrieved 27 March 2019.
  29. keetu (23 November 2017). "List Of Accredited Courses Offered In Federal Poly Bauchi" (in Engeleere). Archived from the original on 6 August 2021. Retrieved 6 August 2021.
  30. "Federal University Of Health Sciences Azare Matriculate 760 Pioneer Students | Independent Newspaper Nigeria". independent.ng. 18 January 2023. Archived from the original on 25 December 2023. Retrieved 25 December 2023.
  31. Blench, Roger (2019). An Atlas of Nigerian Languages (4th ed.). Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.
  32. Nigeria Archived 19 Colte 2020 at the Wayback Machine in Template:E25
  33. Nigeria Archived 19 Colte 2020 at the Wayback Machine in Template:E25
  34. "Huge Crowd Gather for Bala Mohammed's Inauguration in Bauchi". This Day (in Engeleere). 29 May 2019. Archived from the original on 1 April 2022. Retrieved 1 April 2022.
  35. "Nigerian States". www.worldstatesmen.org. Archived from the original on 28 May 2010. Retrieved 2 April 2022.
  36. "Nigerian States". www.worldstatesmen.org. Archived from the original on 28 May 2010. Retrieved 2 April 2022.
  37. Oguntola, Tunde (27 September 2022). "2023: Next President, Govs Must Get Two-thirds Spread, Says INEC". Leadership (in Engeleere). Archived from the original on 11 May 2025. Retrieved 24 February 2023.
  38. "Bauchi moves to create fresh 13 emirates, others – Bauchi State Government" (in Engeleere). Archived from the original on 14 November 2025. Retrieved 23 October 2025.
  39. Bello, Hafsat (22 October 2025). "Bauchi Gov creates 13 new emirates, over 100 district heads". Daily Post (in Engeleere). Lagos, Nigeria. Retrieved 23 October 2025.
  40. "Bauchi: Gov Mohammed Grants Pardon To 96 Inmates | Independent Newspaper Nigeria" (in Engeleere). 23 March 2024. Archived from the original on 23 March 2024. Retrieved 23 March 2024.
  41. Ayo-Aderele, Adesola (18 March 2019). "Bauchi Gov Abubakar visits Aso Villa, meets Buhari over governorship polls results". The Punch (in Engeleere). Retrieved 23 March 2024.
  42. Ibrahim, Kamal (17 December 2023). "Gov Mohammed, Yuguda Receive Honorary Degrees From State Varsity". Leadership (in Engeleere). Archived from the original on 23 March 2024. Retrieved 23 March 2024.