Ameyo Adadevoh
| Jinsu | debbum |
|---|---|
| Ɓii-leydiyankaaku | Naajeeriya |
| Ɗuubi daygo | 27 Yarkomaa 1956 |
| Ɗoforde | Lagos |
| Date of death | 19 Juko 2014 |
| Place of death | Lagos |
| Manner of death | natural causes |
| Cause of death | Ebola |
| Wolde | Inngilisjo, Nigerian Pidgin |
| Sana'aji | physician, endocrinologist |
| Field of work | science, technology, engineering, and mathematics |
| Employer | First Consultant Hospital |
| Janngi to | Janngirɗe Laagos, University of London, Sa'aré djanguirdé tchoudi tchakaadi Queen's ibadan, primary school |
| Personal pronoun | L484 |

Ameyo Stella Adadevoh (o daayaama yande 27 liiyru Yarkooma hiitade dowgu alif 1956 - 19 Juko 2014) ko doktajow lesdi Naajeeriya.[1]
O ɗon haani ngam o halki haɓɓuki nyau nyau Ebola nder duungal Afrika hirnaange nder Naajeeriya ngam haɓuki haɓaaki nyauɗo, Patrick Sawyer,[2] nder quarantine, bana no laamu Liberia hawtori. Nde mawɓe Liberia ɓe yiɗi nyauɗo mo yahugo ngam o yahda to jamma, o haɓɓi e "ji ngam ɓeydaare ummaatoore", o wi'ataa o yahi.[3][4] O anndiraa ngam haɗugo nyauɗo Naajeeriya fuɗɗugo yahugo haa suudu ndun wakkati nyau ndu, ngam maajum o huwti darnde mawɗo nder halki haajirol nyau nder lesdi Naajeeriya.[5] Ha 4 Juko 2014, ɗum haɓɓiti wonde o heɓii nyau Ebola e o ɗon yaajina. Adadevoh maayi nder jayngol 19 Juko 2014.[6][7]
O ɓeydi gorko maako Afolabi e ɓiɗɗo maako Bankole hawti e yimɓe feere.[8]
Ɓeynguure e saare
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ameyo Adadevoh jibinaa e Lagos, Nigeria nder lewru Oktooba 1956. O waɗi ɓurna fu nder nguurndam maako nder Lagos.[9] Baaba maako e baaba maako, Babatunde Kwaku Adadevoh e Herbert Samuel Macaulay,[10] ɗiɗo fuu ɓeen ɓe anndal annd anndirngal. Herbert Macaulay wondi go'oto nder ardiiɓe Naajeeriya hannde. Maama maako wari diga saare Adadevoh nder leydi Volta nder lesdi Gana, to maako o hawti masin, ammaa o jooɗii nder Lagos.[11] Baaba maako Babatunde Kwaku Adadevoh o doktoor e mawɗo jaŋde Lagos. O ɗon boo o jeyaa e hooreejo lesdi lesdi Naajeeriya arande Nnamdi Azikiwe, bana boo jeya e jeye Sara Forbes Bonetta e jeeya bee Ajayi Crowther. Adadevoh huuwani haa suudu ndun arandeejo, to ɗo hayre baaba mum[12].
Jaŋde
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Adadevoh yahi nder suudu jaŋde nder Mainland Preparatory Primary School nder Yaba, Lagos (1961-1962). O waɗi duuɓi ɗiɗi nder Boston, Massachusetts, ngam o dilli bee saare maako to Lagos. O yahi jaŋde fuɗɗorɗe e Corona School, Yaba e Lagos, Nigeria (1964-1968), nden o yahi Queen's School e Ibadan (1969-1974) Nigeria ngam jaangde jangde mum.[13]
Jaŋde e golle jawdi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Adadevoh jaɓi jaangirde medicine University of Lagos e jaangirde Medicine / Bachelor of Surgery. O waɗi duuɓi go'o nder suudu jaangirde Lagos nder hitaande 1981. O waɗi jooɗorde maako nder Lagos University Teaching Hospital e o heɓii ko'e maako nder West African College of Physicians and Surgeons nder 1983. Nden o yahi London ngam timmini mo nder endocrinology haa Lopital Hammersmith. O waɗi duuɓi 21 haa First Consultants Medical Center nder Lagos, Nigeria. Nder ɗon, o waɗi ko o ardiiɗo doktoor e endocrinologist (Endokrinoloog).[14]
Kuugal bee nyau Ebola
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Adadevoh heɓii nyau Ebola fuɗɗam nder lesdi Naijeriya e nder suudu ndun ardiiɗo nder Lagos, Naajeriya nder lewru Yuli 2014. Adadvoch waɗi Sawyer nder haaju bana no o wi'i o ɗon mari nyau nyau nduu. Sawyer yiɗi yahugo kawtal jaayɗe nder Calabar, Naajeeriya.[15]
Adadevoh haani taƴuki nyauɓe Liberia'en Patrick Sawyer bana nyau Ebola fuɗnaare nder lesdi Nigeria nder suudu ndun arande nder Lagos, Nigeria, nder lewru Yuli 2014. Adadevoh waɗi Sawyer nder suudu ndun, ko o wi'i o ɗon nyaama nyau nyau nduu. Sawyer yiɗi yahugo ha jaaynde nder Calabar, Nigeria.[16] Adadevoh woni ardiiɗo golluɗo saawir'en. Adadevoh boo o waɗi mo nder suudu ndun, haaje o heɓii ko ardiiɗo lesdi Liberia yiɗi mo. O footi waɗugo nokkuure mo ɓe njokki, haaje ɗon woodi ɓanduji, ngam o ɓaŋgi barikade tagdi yeeso dammugal Sawyer.[17] Kuugal maako waɗi lesdi Nigeria warti nyau man. Nder wakkatiji ɗi'e, dokto'en Nigeria ɗon haani hujja, ko waawata waɗi nyau nyau masin. O hokki yimɓe kuugal habaru ha dow nyau, o soodi kuujeji njogorɗe e o hawti bee mangu ha nder ardiiɓe. Ngam haala maako, laamu Nigeria anndini nyau nyau man ngam nyau ummaatoore lesdi e jaangowo ngam ngam nyawdi ngam Ebola. WHO anndini Nigeria be Ebola ha 20 Oktoobar 2014.[18]
Ameyo Adadevoh waree Afolabi Emmanuel Cardoso e 26 abriil 1986. Ɓe mari ɓiɗɗo gooto, Bankole Cardoso.[19]
Maayi e jawdi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Adadevoh maayi diga nyau Ebola nder quarantine ha 19 August 2014 nder Lagos, Nigeria. Ɓandu maako ɗon ɗon laato nder leydi ndii. Famee mum heɓii limce maako e waɗi sarru buri hooreejo nder nder ngam ngam hakkiilo haɓɓugo nder mayre boo nder 12 Septemba 2014, nder Lagos.[20] Dr. Ameyo Adadevoh Health Trust (DRASA), goongɗinki hakkillo hakillo, haɗi ha nder teddungal maako. Fim 93 Days ɗon haani Adadevoh e ɗon wi'a dow saawir be Adarevohi be yimɓe feere nder suudu ndun. Film ngal waɗi Steve Gukas. Ha 27 Oktoobar 2018, o heɓii Google Doodle ɓaawo maayde maako ha anniyaare maako 62.
Nder lewru feebariiru 2020, laawol feere haani Adadevoh nder Abuja, laamorgo lesdi Naijeriya. "Njiila Ameyo Adadevo" ɗon hawta bee laawol Ahmadu Bello, go'o nder nder laawol Abuja ɓurɗum mawnugo. Ɗo woni go'o nder kuugal arandeeji ɗi laamu Nigeria waɗi ngam teddina darana maako ma'ana nder lesdi nder sappoji je'e nder nguurndam maako. Jaŋde jaŋgol jaangirde Babcock e nder suudu jaangoowo jaangal ngal e innde maako.[21]
Jaŋde jaŋgowo jaangirde jaangoowo jaangal ngal Babcock University boo ina inniraa e makko.[22]
Dewgal e sukaaɓe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ameyo Adadevoh resi Afolabi Emanuel Kardoso ñalnde 26 abriil 1986. Ɓe ndañi ɓiɗɗo gorko gooto, biyeteeɗo Bankole Kardoso.[23]
Maayde e ndonu
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Adadevoh maayi ko e mboros Ebola e nder karantine ñalnde 19 lewru bowte hitaande 2014 to Lagos, leydi Najeriya.[24] Ɓanndu makko laamu nguu ƴetti ɗum, ngu wuli ɗum.[25] Ɓesngu makko heɓi cumu makko, ɓe mbaɗi kewu wirwirnde makko, ɓe mbaɗii kewu wirwirnde makko kadi ñalnde 12 suwee 2014, to Lagos.[26] Fedde cellal Doktoor Ameyo Adadevoh (DRASA), fedde nde wonaa laamuyankoore, sosaa ko e teddungal makko. Filmu 93 Days ko Adadevoh, ina haala daartol safaara Sawyer mo Adadevoh e gollotooɓe safaara woɗɓe to nokku safaara konsulteer gadano.[27] Film o ko Steve Gukas ardii ɗum.[28] Ñalnde 27 lewru Oktoobar hitaande 2018, o teddinaama e Google Doodle caggal maayde makko e ñalngu ngu o heɓi duuɓi 62.[29][30]
E lewru feebariyee 2020, laawol gootol innitiraa ko Adadevoh to Abuja, laamorgo leydi Najeriya. Laawol "Ameyo Adadevo Way" ɗon jokki bee laawol Ahmadu Bello, gootel nder laabi mawɗi e ɓurɗi juutugo haa Abuja. Ɗum jeyaa ko e golle gadane ɗe laamu leydi Najeriya waɗi ngam teddinde darnde makko e leydi ndii e nder yontereeji cakkitiiɗi ɗii.[31][32]
Fedde e jaaynde
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]| Jaɓɓorgo Kewuuji | Taal | Ko ɗum hokki |
|---|---|---|
| Fedde Rotary ɓaawo maayde | 3 Octobre 2014 | Rotary Club of Abuja-Metro |
| Jaɓɓorgo Kewuuji pinal e ummatoore | 5 Oktoobar 2014 | Church House Trinity |
| Daraje doktoorji: Doktarji Fedde, Honouris Causa | 11 Oktoobar 2014 | Jaŋde Baze |
| Nollywood Humanity Award | 18 Oktoobar 2014 | Nollywood Movies Awards |
| Jaɓɓorgo Fedde | 25 Oktoobar 2014 | Koolol tokkuɓe Yeesu ɓe Allah wurtini |
| Jaɓɓorgo Fedde Ɓamtaare | 3 Noofambar 2014 | Firooje nder jaango, jaangirde e jaangal ummaatoore (WIMBIZ) |
| Hakkiilo Hooreejo Moodi | 12 Noofambar 2014 | Labbiji kuugal |
| Fedde jaɓɓaande | 15 Noofambar 2014 | Guild of Medical Directors FCT Abuja |
| Taare dow dow | 19 Noofambar 2014 | Fedde Fuutaji Amerik Naajeeriya |
| Firo Nigeria's Hero of the Year Award | 30 lewru Nuwambar 2014 | Ko Sun Awards |
| Sakiyaaku ɓernde SEC 2014 | 1 lewru deeseemba 2014 | Commission de sécurité et de change |
| Lamba 1 Humaniiruuji Kala Gotta Andu (2014) | 11 lewru deema 2014 | International Medical Corps UK |
| Debbo Mo Fuli 2014 | 22 lewru deemaambar 2014 | Mawɗo |
| No.1 Firooji duniyaaru 2014 | 23 lewru deema 2014 | Lo Spazio della Politica |
| Mawɗo debbo 2014 | 23 lewru deema 2014 | CNN |
| Yimɓe hitaande 2014 | 31 lewru defanam 2014 | Ekekeee |
| Fedde Nigeria nder hitaande | 4 lewru fuɗnaange 2015 | National Infinity Magazine |
| Daraje doktoorji teddungal: Doktarji Sayense, Honouris Causa | 17 lewru fuɗɗoode 2015 | National Open University of Nigeria |
| Debbo arandeejo | 11 mars 2015 | Banki Fuuta Nigeria |
| Officer of the Order of Niger (OON) | 11 Oktoobar 2022 | Fedde lesdi Naajeeriya |
Firooji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ "Lagos records second Ebola case in doctor who treated victim: Nigerian health minister". Reuters. 4 August 2014. Archived from the original on 3 November 2020. Retrieved 10 July 2021.
- ↑ Kolapo Olapoju (19 August 2014). "Dr Ameyo Adadevoh succumbs to Ebola Virus Disease". Ynaija.com. Archived from the original on 21 August 2014. Retrieved 20 August 2014.
- ↑ "Tributes to Dr Ameyo Stella Adadevoh". This Day. 26 August 2014. Archived from the original on 2014-08-21. Retrieved 2014-08-21.
- ↑ "Dr. Stella Ameyo Adadevoh: A True Patriot". The Street Journal. 20 August 2014. Archived from the original on 3 August 2018. Retrieved 24 August 2014.
- ↑ "Dr Ameyo Stella Adadevoh". Archived from the original on 2019-10-27. Retrieved 2019-07-20.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "guardian". - ↑ Afolabi Sotunde (4 August 2014). "Lagos sees second Ebola case, doctor who treated victim: health minister". Reuters. Archived from the original on 6 March 2016. Retrieved 24 August 2014.
- ↑ Afolabi Sotunde (4 August 2014). "Lagos sees second Ebola case, doctor who treated victim: health minister". Reuters. Archived from the original on 6 March 2016. Retrieved 24 August 2014.
- ↑ Chidi Chima (20 August 2014). "TRIBUTE: Herbert Macaulay's great granddaughter who died in service to Nigeria". TheCable. Archived from the original on 23 August 2014. Retrieved 24 August 2014.
- ↑ Chidi Chima (20 August 2014). "TRIBUTE: Herbert Macaulay's great granddaughter who died in service to Nigeria". TheCable. Archived from the original on 23 August 2014. Retrieved 24 August 2014.
- ↑ Chidi Chima (20 August 2014). "TRIBUTE: Herbert Macaulay's great granddaughter who died in service to Nigeria". TheCable. Archived from the original on 23 August 2014. Retrieved 24 August 2014.
- ↑ Ross, Will (2014-10-20). "Ebola crisis: How Nigeria's Dr Adadevoh fought the virus". BBC News (in Engeleere). Archived from the original on 2021-04-21. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Life and times of late Dr. Ameyo Stella Adadevoh - Vanguard News". Vanguard (in Engeleere). Lagos, Nigeria. 2014-09-12. Archived from the original on 2017-02-23. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust: Biography". Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust (in Engeleere). Archived from the original on 2017-11-30. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust: Biography". Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust (in Engeleere). Archived from the original on 2017-11-30. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust: Biography". Dr. Ameyo Stella Adadevoh (DRASA) Health Trust (in Engeleere). Archived from the original on 2017-11-30. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ Adegoke, Yemisi. "The woman who saved her country from Ebola". CNN. Archived from the original on 2018-05-23. Retrieved 2018-05-23.
- ↑ Ross, Will (2014-10-20). "Ebola crisis: How Nigeria's Dr Adadevoh fought the virus". BBC News (in Engeleere). Archived from the original on 2021-04-21. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Ameyo Adadevoh: There was a Doctor" (in Engeleere). Archived from the original on 2018-05-24. Retrieved 2018-05-23.
- ↑ Cite error: Invalid
<ref>tag; no text was provided for refs named "nigerianmonitor.com". - ↑ "Nigeria Is Ebola-Free: Here's What They Did Right". Time. Archived from the original on 2017-11-24. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "WHO | WHO declares end of Ebola outbreak in Nigeria". www.who.int. Archived from the original on 21 October 2014. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ Ross, Will (2014-10-20). "Ebola crisis: How Nigeria's Dr Adadevoh fought the virus". BBC News (in Engeleere). Archived from the original on 2021-04-21. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Reference at www.pulse.ng". Pulse Nigeria. Archived from the original on 2018-10-27. Retrieved 2018-10-26.
- ↑ "Late Dr. Ameyo Adadevoh to be buried September 12th". 5 September 2014. Archived from the original on 27 October 2019. Retrieved 26 October 2018.CS1 maint: unfit url (link)
- ↑ "Late Dr. Ameyo Adadevoh to be buried September 12th". 5 September 2014. Archived from the original on 27 October 2019. Retrieved 26 October 2018.CS1 maint: unfit url (link)
- ↑ Adegoke, Yemisi. "The woman who saved her country from Ebola". CNN. Archived from the original on 2018-07-07. Retrieved 2017-11-28.
- ↑ "Why '93 Days' is one of the most important movies ever made". Ventures Africa (in Engeleere). Archived from the original on 2019-05-09. Retrieved 2019-05-09.
- ↑ Fikayo Olowolagba (27 October 2018). "Google honours Dr Ameyo Adadevoh with doodle". Daily Post. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 27 October 2018. Retrieved 27 October 2018.
- ↑ Abisola Oasupo (27 October 2018). "Google Celebrates Stella Adadevoh On 62nd Posthumous Birthday". The Guardian. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 27 October 2018. Retrieved 27 October 2018.
- ↑ "FCT road renamed after Stella Adadevoh | TheCable". 19 February 2020. Archived from the original on 26 October 2020. Retrieved 23 October 2020.
- ↑ "Why Abuja street was named after Stella Adadevoh – Official". Premium Times. 27 February 2020. Archived from the original on 26 October 2020. Retrieved 23 October 2020.