Priscilla Achapka

Iwde to Wikipedia
Priscilla Achapka
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuNaajeeriya Taƴto
InndePriscilla Taƴto
ƊofordeDiiwal Benue Taƴto
ƊemngalTiv Taƴto
WoldeInngilisjo Taƴto
Sana'ajibusinessperson Taƴto
Educated atHarvard University Taƴto
Academic degreeDoctor of Philosophy Taƴto
Hair colorblack hair Taƴto
LocationFCT Taƴto

Priscilla Mbarumun Achakpa ko haaniyanke lesdi naajeeriya. O woni mo tagdi e hooreejo duniyaaru nder program women environment programme (WEP) je hokkata rewɓe haɓɓiiji ngam hawtuki hawtuki dow hawtuki dowla. Sahaa ɓaawo ɗun, o woni mawɗo WEP. Achakpa waree to o woodi duuɓi 16, o laati inna ɓiɓɓe tati, nden boo gorko maako maayi, o acci debbo maako debbo.

Famee gorko mum ɓeydi mo, o jaɓɓii nder jaŋde ngam heɓugo jaŋde nder jaŋnde jaŋde, jaŋde e jaŋde jaŋde. O waɗi PhD diga University of Business Engineering and Management, Banja Luka e Certificate Professional diga Harvard University Business SchoolNder Kawtal Kollaboratifu Fedde Ɓamtaare ndiyam e jaɓɓorgo, Achakpa ina jogii darnde coordinator leydi Nigeria. O woni hooreejo jaayɗe Abaagu Foundation for youth empowerment. Nder United Nations Environmental Programme, o suɓi bana co-facilitator.

Ɓiɗɗo e jaŋde[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Achakpa waree e duuɓi 16, o waɗi ɓiɓɓe tati, nden o maayi gorko maako, o acci mo bana debbo debbo. Fuude gorko mum ɓeydi mo, o jaɓɓii nder jaŋde ngam heɓugo jaŋde nder jaŋnde jaŋde, jaŋde e jaŋde jaŋde, o tokki jaŋde jeyaaɓe jaŋde haa jaŋde ha jaŋde be jaŋde. O waɗi PhD diga University of Business Engineering and Management, Banja Luka e Certificate Professional diga Harvard University Business School.

Kuugal[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Daga 1989 haa 2001, Achakpa huuwani haa Savannah Bank e fuɗɗi waɗugo janngude e dow haalaaji babal babal babal ngam heɓugo golle mawɗe nder golle ummatoore bana kuugal babal babal babal babal. Ɗuum ko ɓurna golle mum hawti e haani hawtuki haalaji jeyi e ko haani e ko haɗi e ko haandi e ko haalani e ndiyam. O huwtori wonde darnde Nigeria ngam jaɓde rewɓe e jaɓde e rewɓe e rewɓe nder jamma UN Climate Summit. O suɓii no wonde co-faasilitator "Women's Major Group" nder Darnde Darnde Darnuki Dentuɗe Leƴƴi Dentuɗe Dentuɗe Lamuɗe Dentuɗi. Nder kuugal ngal, o haalani e ɗemɗe rewɓe leydi ndii dow dabareeji e kuugal e kuugal UN dow darnde darnde, e kadi o huuwi bana darnde darnuki ngam darnde darnaaku rewɓe Dentuɗe Larɗe Dentuwude Dentuɗe. O woni hooreejo jaayɗe Abaagu Foundation for youth empowerment and social reintegration. O woni mo o haɓɓii e hooreejo duniyaaru (ko o waɗi hooreejo fulɓe) nder NGO Women Environment Programme (WEP) mo o hawti e rewɓe ngam hokkude laawol haɓɓuki laabi ngam caɗeele kala. WEP ɓurɗo yaajugo ko dow waylaaki nguurndam nguurndem. Ɓe ɗon woodi kuuje nder lesdi Naajeeriya, Burkina Faso, Togo, lesdi Amerika. E hitaande 2012 o jokki nder jaɓɓorgo dow kawtal kawtal kawgel kawtal kawte kawtal kawtuɗe e kawtal kawtital kawtal kawti e kawtal dow kawtal mawɗo kawtal kawten (Rio+20); darnde mum mawɗo woni ɓeydaade ko e ɓeydaare ɓeydaari dow kawtal e kawtal mawɗi kawtal kawtaaki kawtal kawtinirɗi kawtal mawɗe. O haalani ha jamiroore UN ha Nairobi dow nafuki hakkeeji yimɓe rewɓe nder haalde e hujjaaji babal babal babal babal. Achakpa ɗon haɓɓo darnde hooreejo lesdi lesdi Nigeria nder jaɓɓaade ndiyam e jaɓɓaare (WSSCC), jaɓɓaande nder United Nations Office for Project Services (UNOPS). Nder hitaande 2015, magazine Vogue holli mo nder go'o dow 2015 United Nations Climate Change Conference, wonde o wondi go'o nder "kooreeje 13 je ɗon yahda laawol".

Fedde e teddungal[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Achakpa ɗon wondi goomu Ashoka diga 2013. O nodditii "Eco Hero" e nder Germany's Deutsche Welle e nder Nigeria's Channel Television. O heɓii jaaynde jaayndeeji haɓɓande nguurndam dow laawol Deutsche Welle. Achakpa waɗi nder nder nder nder Nobel Women's Initiative dow no o wondi mo'o mo'o mawɗo.[2][1]

Ndaare kadi[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

  • Titilope Gbemisola Akosa

Himobe[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

  1. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Nobel Women