Jump to content

Beko Ransome-Kuti

Iwde to Wikipedia

Dr. Bekolari Ransome-Kuti (2 Ogost 1940 - 10 Febraari 2006) ko doktoor Nigeria mo anndiraa ngam golle maako bana mo gollatoowo hakkeeji aadama.

Ransome-Kuti jibini nder Abeokuta, Nigeria. Maama maako Funmilayo Ransome-Kuti hawti bee kiitaaku dowlaaku lesdi lesdi lesdi lesdi man. O walliima e dow heɓugo hooreejo lesdi Naajeeriya diga lesdi Naajeeri, o wi'i o woni debbo lesdi Naajeer arande mo o jahaade gariiri. [1] Baaba maako Oludotun Ransome-Kuti o wondi ardiiɗo Anglican e mo hawri e fedde jannginooɓe Nigeria.[1] Gooto nder deerɗi maako, Fela Kuti, o musiɗɗo e mo ɗon golla Afrobeat; goɗɗo, Olikoye Ransome-Kuti, o boo o warɗo doktoor e mo ɗon haɓɓa bee nyau nyau SIDA.[1] Ɓiɗɗo Beko, Enitan, waɗi nder konu lesdi Naajeeriya, nden o laati ardiiɗo konu hawtaaku fuɗɗiɗum nder lesdi naaje ɗiɗi.

Ransome-Kuti yahi Abeokuta Grammar School, Coventry Technical College, e Manchester University, to o laati doktoor. [1]

Kuugal e kuugal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ransome-Kuti warti Nigeria nder 1963 nde o heɓii jaaynde maako. O hawti e ko waɗi e hitaande 1977, nde soodɓe e dow laamu T. Y. Danjuma, hooreejo ardiiɓe, ɓe njogii wuro wuro wuro wuro ɓiyum Fela Kuti, ɓe mbari suudu makko e ɓe mbari maa mum.[2] O laati hooreejo laama Lagos nder dooka dooka dookeeji Nigeria e mawɗo maɓɓe nder lesdi, ngam haɓugo ngam hujja lekki nder suudu nduna.

E hitaande 1984, Fela haɓɓani e nder duuɓi 10 e nder kaso e laamu Jeneraal Muhammadu Buhari.[1] Ransome-Kuti boo o jeyi, nden hawtiingo maako e jaayndiyankooɓe boo o jeyii.[3] O rimɗini nder hitaande 1985 nde Buhari yaasi dow laamu e hooreejo leydi Ibrahim Babangida; Babangida noddi mo ngam naatugo nder laamu.[4]

Ransome-Kuti wallitii ha tagdi darnde hakkiilo yimɓe arande nder lesdi Naijeriya, Kampanji ngam Demokrasi, nder hitaande 1993 ha haɓugo e laamu laamu hooreejo Sani Abacha. E hitaande 1995, suudu militaare waɗi mo kiita e nder suudu kaso ngam o wurtini kiita Olusegun Obasanjo to duniyaaru.[3] O jeyaa e nder nder Amnesty International e nder hitaande 1998 caggal maayde Sani Abacha.[3][5]

Ransome-Kuti wondi wonde goomuɗo Fedde Fuutaɓe e Fuutaɓe Afrik hirnaange, goomuɗo nder komiteeji hakkeeji neɗɗo British Commonwealth, hooreejo Komiteeji ngam Deftere Ɓaleeɓe e hooreejo jaayndeejo Centre for Constitutional Governance.[1]

Maayi e jawdi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ransome-Kuti maayi nyau nyau nyau nyau ɓernde e 10 feebari 2006, e duuɓi 65, to waktuuji 11:20 naange to suudu jaŋde Lagos, Idi-Araba, Lagos, Nigeria. Dowla leydi hokki mo teddungal e sariya nder 2010[6] e nokkuure, Beko Ransome-Kuti Park, noddinaa nder teddungal maako.

  1. 1 2 3 4 5 6 Shola Adenekan, "Dr Beko Ransome-Kuti – Nigerian doctor, bold human rights campaigner and prisoner of conscience" (obituary), The Guardian, 15 February 2006.
  2. Biography of Fela Anikulapo Kuti (1938–1997). The Shrine website.
  3. 1 2 3 Patrick Smith, "Dr Beko Ransome-Kuti – Nigerian human rights campaigner" (obituary), The Independent, 14 February 2006.
  4. Falola, Toyin and Matthew M. Heaton. A History of Nigeria, p. 217.
  5. "Nigeria: Medical concern: Dr Beko Ransome-Kuti", Amnesty International, 18 September 1995.
  6. Lamidi Bamidele, "Lagos honours late Beko Ransome-Kuti, unveils statue", Vanguard, 11 February 2010.