Jump to content

Beko Ransome-Kuti

Iwde to Wikipedia

Dr. Bekolari Ransome-Kuti (2 Ogost 1940 - 10 Febraari 2006) ko doktoor Nigeria mo anndiraa ngam golle maako bana mo gollatoowo hakkeeji aadama.

Ransome-Kuti jibini nder Abeokuta, Nigeria. Maama maako Funmilayo Ransome-Kuti hawti bee kiitaaku dowlaaku lesdi lesdi lesdi lesdi man. O walliima e dow heɓugo hooreejo lesdi Naajeeriya diga lesdi Naajeeri, o wi'i o woni debbo lesdi Naajeer arande mo o jahaade gariiri. [1] Baaba maako Oludotun Ransome-Kuti o wondi ardiiɗo Anglican e mo hawri e fedde jannginooɓe Nigeria.[1] Gooto nder deerɗi maako, Fela Kuti, o musiɗɗo e mo ɗon golla Afrobeat; goɗɗo, Olikoye Ransome-Kuti, o boo o warɗo doktoor e mo ɗon haɓɓa bee nyau nyau SIDA.[1] Ɓiɗɗo Beko, Enitan, waɗi nder konu lesdi Naajeeriya, nden o laati ardiiɗo konu hawtaaku fuɗɗiɗum nder lesdi naaje ɗiɗi.

Ransome-Kuti yahi Abeokuta Grammar School, Coventry Technical College, e Manchester University, to o laati doktoor. [1]

Kuugal e kuugal

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ransome-Kuti warti Nigeria nder 1963 nde o heɓii jaaynde maako. O hawti e ko waɗi e hitaande 1977, nde soodɓe e dow laamu T. Y. Danjuma, hooreejo ardiiɓe, ɓe njogii wuro wuro wuro wuro ɓiyum Fela Kuti, ɓe mbari suudu makko e ɓe mbari maa mum.[2] O laati hooreejo laama Lagos nder dooka dooka dookeeji Nigeria e mawɗo maɓɓe nder lesdi, ngam haɓugo ngam hujja lekki nder suudu nduna.

E hitaande 1984, Fela haɓɓani e nder duuɓi 10 e nder kaso e laamu Jeneraal Muhammadu Buhari.[1] Ransome-Kuti boo o jeyi, nden hawtiingo maako e jaayndiyankooɓe boo o jeyii.[3] O rimɗini nder hitaande 1985 nde Buhari yaasi dow laamu e hooreejo leydi Ibrahim Babangida; Babangida noddi mo ngam naatugo nder laamu.[4]

Ransome-Kuti wallitii ha tagdi darnde hakkiilo yimɓe arande nder lesdi Naijeriya, Kampanji ngam Demokrasi, nder hitaande 1993 ha haɓugo e laamu laamu hooreejo Sani Abacha. E hitaande 1995, suudu militaare waɗi mo kiita e nder suudu kaso ngam o wurtini kiita Olusegun Obasanjo to duniyaaru.[3] O jeyaa e nder nder Amnesty International e nder hitaande 1998 caggal maayde Sani Abacha.[3][5]

Ransome-Kuti wondi wonde goomuɗo Fedde Fuutaɓe e Fuutaɓe Afrik hirnaange, goomuɗo nder komiteeji hakkeeji neɗɗo British Commonwealth, hooreejo Komiteeji ngam Deftere Ɓaleeɓe e hooreejo jaayndeejo Centre for Constitutional Governance.[1]

Maayi e jawdi

[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]

Ransome-Kuti maayi nyau nyau nyau nyau ɓernde e 10 feebari 2006, e duuɓi 65, to waktuuji 11:20 naange to suudu jaŋde Lagos, Idi-Araba, Lagos, Nigeria. Dowla leydi hokki mo teddungal e sariya nder 2010[6] e nokkuure, Beko Ransome-Kuti Park, noddinaa nder teddungal maako.

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Shola Adenekan, "Dr Beko Ransome-Kuti – Nigerian doctor, bold human rights campaigner and prisoner of conscience" (obituary), The Guardian, 15 February 2006.
  2. Biography of Fela Anikulapo Kuti (1938–1997). The Shrine website.
  3. 3.0 3.1 3.2 Patrick Smith, "Dr Beko Ransome-Kuti – Nigerian human rights campaigner" (obituary), The Independent, 14 February 2006.
  4. Falola, Toyin and Matthew M. Heaton. A History of Nigeria, p. 217.
  5. "Nigeria: Medical concern: Dr Beko Ransome-Kuti", Amnesty International, 18 September 1995.
  6. Lamidi Bamidele, "Lagos honours late Beko Ransome-Kuti, unveils statue", Vanguard, 11 February 2010.