Diiwal Kwara
| Golle imaaɗe | 27 Duujal 1967 |
|---|---|
| Laamu innde | Kwara |
| Lesdinkeejum | Kwara |
| This taxon is source of | petroleum |
| Ɗemngal ngal sarwiisiiji leydi fu njoni haalude | Yarbankoore, Fulfulde, Nupe |
| Jammoore leydi | The place of harmony |
| Duungal | Afirik |
| Lesdi | Naajeeriya |
| Laamorde | Ilorin |
| Nder laamoore | Naajeeriya |
| Hiiri-weeti pelle | UTC+01:00, Western European Time |
| Jonde kwa'odineto | 9°0′0″N 4°30′0″E |
| Office held by the head of government | Governor of Kwara State |
| Hooreejo leydi | AbdulRahman AbdulRazaq |
| Laamu battaa en | Kwara State Executive Council |
| Laamu depitee en | Kwara State House of Assembly |
| Shares border with | Niger, Diiwal Kogi, Diiwal Ekiti, Diiwal Osun, Oyo |
| Replaced by | Diiwal Kogi |
| Replaces | Northern Region |
| Natural product of taxon | or |
| Postal code | 240 |
| Laawol ngol laamu anndani | https://kwarastate.gov.ng/ |


Kwara (/ˈkwɑːrə/; heɗtoR) ko diiwaan gonɗo e Hirnaange Naajeeriya, keeri mum ko diiwaan Kogi to fuɗnaange mum, diiwaan Nijeer to fuɗnaange mum, diiwaanuuji Ekiti, Osun, e Oyo to fuɗnaange mum, keeri mum hirnaange ina waɗi feccere e keeri hakkunde leyɗeele e Benin.[1][2] Laamorde mayre ko wuro Ilorin e diiwaan oo ina jogii nokkuuji 16 laamu nokkuuji.
E nder diiwanuuji 36 leydi Naajeeriya, Kwara woni leydi nayaɓiri ɓurndi mawnude e nokkuuji kono ko ndi jeegom ɓurndi famɗude yimɓe e nder leydi ndi, tawi ko ina tolnoo e miliyoŋaaji 3,2 neɗɗo e hitaande 2016.[3] To bannge geɗe leydi, Kwara ina feccii hakkunde savanna Sudaan hirnaange to fuɗnaange e ekoregion mosaïque ladde–savanna Gine to heddiiɓe e dowla oo. Geɗel gootel teeŋtungel ina jeyaa heen maayooji ɗi Niiseer ina njillondiri e keerol worgo ngol haa e nder maayo Jebba hade mum en jokkude wonde keeri ɗii tawa maayooji Awun, Asa, Aluko, e Oyun ina njillondiri e nder leydi ndii. E nder fuɗnaange-rewo diiwaan oo, ko taƴre Borgu e nder nokku biyeteeɗo Kainji National Park, ko nokku biyeteeɗo park ngenndiijo mawɗo ina waɗi ƴiye daneeje, kob, hippopotamus, elefant ladde Afrik, baboon olive, e antelope roan, yantude e yoga e liɗɗi Afrik hirnaange heddiiɗi e dow leydi[4][5][6] To bannge worgo-fuɗnaange, nokku tokooso e nder nokku biyeteeɗo Oyo National Park ina waɗi ƴiye koronaawiris, ƴiye martial, ƴiye Afrik, ƴiye oribi, e ƴiye patas.[7][8][9]
Diiwal Kwara ɗon jooɗi nder duuɓi ɗuuɗɗi bee leƴƴi feere-feere, ko ɓuri ɗuuɗugo dow yimɓe Yoruba'en jooɗiiɓe nder diiwal man fuu. Woodi kadi ɗuuɗal yimɓe Nupe haa woyla-fuunaange, yimɓe Bariba (Baatonu) e yimɓe Busa (Bokobaru) haa hirnaange, e yimɓe Fulani haa Ilorin e yahdugo nder jiha kan bana durooɓe.[10]
E jamaanu ko adii koloñaal, ko ɓuri heewde e nokkuuji ɗi hannde woni dowla Kwara ɗii, ko e nder Laamu Oyo, heen geɗal hirnaange e nder Laamuuji Borgu, ko yimɓe Bariba, Boko e Bissa, e Laamu Nupe (1531–1835). E cakkital kitaale 1800, jihaadi Fulɓe heɓti won e nokkuuji ko woni hannde dowla Kwara, waɗti nokku oo e les njiimaandi Gwandu Kalifaandi Sokoto. E kitaale 1890 e 1900, njilluuji Biritaannaaɓe keɓti nokku oo, naatni ɗum e nder Protectorat Fuɗnaange Nijeer. Protectorate woyla Naajeeriya ɓaawo man hawti bee Naajeeriya Biritaniya nder hitaande 1914, ko adi nastugo nder lesdi Naajeeriya jeytaare nder hitaande 1960. Arannde, lesdi Kwara jey hannde man laati nder diiwal woylaare ɓaawo jeytaare haa hitaande 1967, wakkati diiwal man fecci, nokku man warti lesdi hirnaange cakaari. E hitaande 1976, diiwaan oo wayli innde mum, diiwaan Kwara, innde ndee heddii haa kitaale 1990 nde fuɗnaange-rewo mum feccitaa ngam waɗde feccere e diiwaan Kogi, diiwaan mum Borgu to woɗɗude worgo-fuɗnaange, naatnaa e diiwaan Borgu diiwaan Nijeer.[citation needed]
To bannge faggudu, dowla Kwara ɓuri tuugnaade ko e ndema, ko ɓuri heewde ko e kafe, kosam, njuumri, kakawo, nebam, e ndema kola. Industiriiji goɗɗi teeŋtuɗi ko sarwisaaji, haa teeŋti noon e nder wuro Ilorin, e durngol jawdi e njulaagu jawdi, be’i, e baali. Diiwaan Kwara ina jogii Indeks ƴellitaare aadee ɓurɗo toowde e nder leydi ndi e duɗe jaŋde toownde keewɗe.[11]
Tariya
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Dowla Kwara sosaa ko ñalnde 27 lewru Mbooy hitaande 1967,[12] nde laamu konu fedde nde, hono Seneraal Yakubu Gowon, fecci diiwanuuji nay ɗi ndeen woni Fedde Naajeeriya, ɗi mbaɗti ɗi dowlaaji 12. E sosde mayre, dowla oo ina waɗi diiwanuuji Ilorin e Kabba ɓooyɗi e nder diiwaan Fuɗnaange-rewo e oon sahaa, e fuɗɗoode nde inniraa ko Dowla Cakaare Hirnaange kono caggal ɗuum wayliima wonti "Kwara", innde nokkuure nde maayo Niiseer, e ɗemngal Hausa.[13]
Diwal Kwara gila hitaande 1976 ustii no feewi sabu ɓeydagol golle sosde diiwaan e nder leydi Najeriya. Ñalnde 13 feebariyee 1976, feccere diiwaan Idah/Dekina ƴettaa, hawraa e feccere diiwaan Benue/Plateau ndeen, ngam waɗde diiwaan Benue.[14]
Ñalnde 27 lewru bowte hitaande 1991, nokkuuji joy laamu nokkuuji, hono Oyi, Yagba, Okene, Okehi e Kogi kadi ndartinaama ngam jeyeede e dowla Kogi keso oo, nokku go’o, nokku laamu nokku Borgu, hawraa e dowla Niiseer.[15] Laamuuji nokkuuji ɓurɗi heewde yimɓe ko Ilorin e Offa.[16]
Dowla Kwara ina jogii jawdi keewndi ko wayi no turmalin, tantalite, e geɗe keewɗe e nder feccere worgo. Kakao e kosam e nder nokkuuji Fuɗnaange Oke Ero, Ekiti e Isin LGA.[17]
Ummatore
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Haa hitaande 2006, ɗuuɗal yimɓe Kwaran'en ɗon mari miliyonji 2.37, bana limngal Naajeeriya nder hitaande 2006. Ndee ɗoo keewal yimɓe ina tolnoo e 1,69% e nder yimɓe leydi ndii fof, tawi tuugnii ko e immigration ngam ɓeydagol yimɓe e ƴellitaare renndo-faggudu.[18] Leƴƴi ɓurɗi mawnude ɗii ko Yoruba en, Nupe en, Fulani en, e Baruba en.[19] Yimɓe lesdi Kwara, haa lewru Siilo 2024, ɗon waɗa 3,390,330.[20]
Hoɗɓe e diiwaan oo ina mbiyee Kwarans.[21] Kerecee’en, Lislaam e diineeji aadaaji ina kawri e nder dowri ndii.[22]
Ɗemɗe
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ɗemɗe leydi Kwara ɗe LGA limti:[23][24]
Ɗemɗe LGA
Asa yoruba
Baruten Baatonum
Edu Nupe
Yoruba Ekiti
Ifelodun yoruba
Ilorin fuɗnaange yoruba
Ilorin yoruba fombina
Ilorin hirnaange yoruba
Isin yoruba
Irepodun yoruba
Kayama Bokobaru
Moro yoruba
Offa yoruba
Oke ero yoruba
Oyun yoruba
Pategi nupe
Ɗemɗe goɗɗe kaaleteeɗe e Diiwaan Kwara ina jeyaa heen Busa, Fula, Boko, e Sorko.
Nokkuuji laamuuji nokkuuji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ƴeew kadi: Doggol gure e nder diiwaan Kwara
Dowla Kwara ina waɗi nokkuuji laamuuji nokkuuji sappo e jeegom.[25] Ɓe lati:
Asa
Baruten
Edu
Ekiti
Ifelodun
Ilorin Fuɗnaange
Ilorin Fuɗnaange
Ilorin hirnaange
Irepodun
Isin
Kayaama
Moro
Offa
Oke Ero
Oyun
Pategi
Politik
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Bana kala lesdi Naajeeriya, lesdi Kwara woodi kawtal Gomnatiiji siwil'en e sooja'en. Gomnaajo arandeejo diiwal Kwara on woni David Bamigboye. Gomnaajo lesdi Kwara jooni woni Gomnaajo Abdulrazaq Abdulrahman, mo wurti bee nasaraaku nder cuɓi 9 mars 2019, les laamu APC. Abdulrahman Abdulrazak huniima ñalnde 29 lewru nduu hitaande 2019, ɗum waɗii o laatii guwerneer 4ɓo e nder diiwaan Kwara, e guwerneer 20ɓo e nder diiwaan Kwara e nder leydi ndi fof. Kayode Alabi woni cukko guwerneer diiwaan Kwara e les laamu Abdul Rahmaan.[26][27] Ñalnde 19 mars 2023, Abdulrazak heɓi woote gardagol leydi[28], o woni guwerneer haa hitaande 2027 nde doosgal leydi ndi waawata suɓaade laamu tataɓuru.[29] Gomnaajo on ardii kawtal hooreejo lesdi Kwara. Leydi ndii ko suudu sarɗiiji leydi Kwara.
Jaangirde
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ƴeew kadi: Doggol duɗe jaaɓi haaɗtirde e nder diiwaan Kwara
Dowla Kwara ina jogii duɗal jaaɓi-haaɗtirde fedde, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ilorin, duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla, duɗal jaaɓi-haaɗtirde dowla Kwara, e duɗal jaaɓi-haaɗtirdeeji jeeɗiɗi goɗɗi jeyaaɗi e yimɓe: Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Al-Hikmah, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Landmark, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Summit, duɗal jaaɓi-haaɗtirde Offa[30] Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Crown Hill,[31] duɗal jaaɓi-haaɗtirde Thomas Adewumi,[32] duɗal jaaɓi-haaɗtirde Ahman Pategi[33][34] e Duɗal jaaɓi-haaɗtirde O[35] Dowla Kwara kadi ina jogii politeknikuuji joy jaɓaaɗi ; politeknik fedde, Politeknik fedde Offa, politeknik laamu, Politeknik dowla Kwara, e tati jeyaaɓe e yimɓe: Politeknik Igbo Owu, Politeknik Lens, Politeknik Offa e Graceland.[36] E nder koleeji jaŋde sappo e joyi e nder diiwaan Kwara, sappo e goo ko jeyi njuɓɓudi keeriindi : Kolleeji jaŋde Ilemona, Kolleeji jaŋde Muhyideen, Kolleeji jaŋde Kinsey, Ilorin, diiwaan Kwara, Kolleeji jaŋde Moje, Kolleeji Erin-Ile, Kolleeji jaŋde Imam Hamzat Naffadu, Kolleeji jaŋde Effadu, Kolleeji jaŋde Effadu Jaŋde, duɗal jaaɓi haaɗtirde Adesina e duɗal jaaɓi haaɗtirde Pan Afrik. Kolleji janngirde nayi nder jiha Kwara ɗon mari ceede ko laamu lesdi Naajeeriya: Kolleeji janngirde lesdi Kwara Ilorin, Kolleeji janngirde Oro, Kolleji janngirde lesdi Kwara (Technical) Lafiagi, e janngirde laamu lesdi feere hokkata NCE, janngirde konu Naajeeriya.[37] Ina woodi kadi duɗal laana ndiwoowa, duɗal laana ndiwoowa leydi Najeriya ganndal cellal, Irra Road, Offa, e duɗal jaaɓi haaɗtirde laana ndiwoowa, duɗal jaaɓi haaɗtirde laana ndiwoowa hakkunde leyɗeele, Ilorin.[38]
Cellal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Dowla Kwara ina jogii opitaaluuji keewɗi e safaaraaji cellal; ina jeyaa heen:[39]
Ospitaal janngirde duɗal jaaɓi haaɗtirde dowla Kwara[40][41][42]
Ospitaal janngirde duɗal jaaɓi haaɗtirde Ilorin[43][44]
Opitaal Abicare
Opitaal Line Nguurndam
Opitaal Lifefount
Yusjib nokkuure nyawndiigu [45][46]
Opitaal Balm
Opitaal Sadiku
Ospitaal laamu Kwara
Opitaal keeriiɗo Sobi
Opitaal Ankere
Opitaal Mimtaz
Opitaal Asa Dam
Kabaaru goɗɗo: Kala Cukalel ina Lima

Turismo
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ko ɓuri teeŋtude e nokkuuji turism e nder diiwaan Kwara ina jeyaa heen Esie Museum, ɓulli Owu, gooto e ɓulli ɓurɗi toowde e ɓurɗi teskin'de e nder Afrik hirnaange.[47] Koɗorɗe kaaƴe Imoleboja, Ogunjokoro, nokkuuje ngenndiije maayo Kainji, jooni ko e diiwaan Nijeer, e tufnde Agbonna—Dewgal mawngal Awon to Shao. Won kadi Sobi Hill e nder woɗɓe, ko ɗum woni leydi ɓurndi mawnude e nder Ilorin, laamorgo leydi ndii.[48] Reservoir naturelle mawɗo kadi ina fecci dowla oo e Fuɗnaange e Hirnaange. Ko ndiyam Ero Omola kadi woni nokku njillu [49].
Wakati
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Kwara woni ko e tooweeki 286,86 meeter (941,1 ft) dow koye maayo, ina jogii weeyo Tropical ɓuuɓngo e yoorngo walla savanna (Classification: Aw). Nguleeki wuro ngo hitaande kala ko 29,54 °C (85,17 °F) e ngu ɓuri 0,08% e nguleeki leydi Najeriya. Kwara ina heewi heɓde 101,45 mm (4 in) toɓo, ina jogii 148,38 balɗe toɓo (40,65% e sahaa) hitaande kala.[50]
Tablo les ɗo mari limngal hitaande fuu bana limngal limgal limngal 12+ limgal taariiha ngam Ilorin.[51]
Lewru Ñalawma Jemma Ñalɗi Toɓo
Yarkoma 36 °C 21 °C 1
Feebariyee 38 °C 23 °C 1
Ñalnde 38 °C 24 °C 4
Abriil 36 °C 25 °C 9
lewru mee 34 °C 24 °C 15
lewru juko 31 °C 23 °C 17
Ñalnde 29 °C 22 °C 18
Ñalnde 28 °C 22 °C 18
Suwee 29 °C 22 °C 20
Oktoobar 31 °C 23 °C 15
Noowammbar 35 °C 23 °C 1
Desammbar 36 °C 21 °C 0
Kewuuji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Ƴeew kadi: Musiiba laana Kwara
E wiyde kabaruuji, laana ndiwoowa yani, fecci ɗiɗi ñalnde 12 lewru juko hitaande 2023, to maayo Niger sara Pategi, to diiwaan Kwara, to leydi Nijeer. Hoɓɓe wonnooɓe e laana kaa, ko adii fof ko motooji ngarata, kono toɓo mawngo ngoo addi ɓe ŋoŋɗi. Ko famɗi fof 108 neɗɗo maayi heen, heewɓe ngalaa heen.[52]
Ñalnde 25 lewru nduu hitaande 2023, lekki yani e yimɓe ɗiɗo, ko famɗi fof njoyo ngañii heen.[53][54]
Ñalnde 2 feebariyee 2024, Ejire Adeyemi Toun, laamɗo aadaaji waraa e nder galle mum, debbo mum nanngaa.[55]
Ñalnde 4 lewru juko hitaande 2025, ownooɓe ɓe nganndaaka njani e nokku ministeer to Oreke-Okeigbo, ownooɓe ɓee mbari poliseeɓe ɗiɗo, balloowo hooreejo leydi Haruna Watsai e inspekteer Tukur Ogah. Ñaawooɓe ɓee kadi nanngi gollotooɓe ɗiɗo David Adenaiye e ɓiy leydi Siin biyeteeɗo Sam Xie Wie.[56][57]

Moota
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Korporaasiyoŋ laana njoorndi leydi Naajeeriya ina yaaji e golle mum gila Lagos rewrude e diiwaan hee haa woyla leydi ndi. Aeroport Ilorin ko nokku mawɗo ngam diwooje nder leydi e nder leyɗeele goɗɗe, jooni noon ko nokku ɗo diwooje njolnata.[58]
Sigga
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Demal woni ko ɓuri heewde e faggudu leydi ndii, tee geɗe kaalis ɓurɗe teeŋtude ɗee ko : kosam, kakawo, kafe, kola, tuuba, sesame e geɗe palme. Diiwal Kwara woni wuro Shonga Farms, ko ɗum huunde nde eɓɓoore Back-to-Farm nde gooto e ardiiɓe diiwal ngal ɓooyngal, Dr. Abubakar Bukola Saraki. Shonga Farms ina waɗi remooɓe 13 njulaagu. Jawdi mineraal nder diiwal ngal ko petroŋ, kaŋŋe, kaaƴe dime, marbere, feldspat, loope, kaolin, kuuraa, granit, e laterite tawaaɗe ko ɓuri heewde e Omuaran.[59]
E ɗii duuɓi cakkitiiɗi, diiwaan Kwara waɗii golle ngam ɓamtude karallaagal e ƴellitaare e nder peeje mum ngam ɓeydude faggudu. Ilorin Innovation Hub ko gooto e eɓɓooje baɗɗe faayiida ngam wallitde fuɗɗotooɓe e ƴellitde karallaagal diwtugol e nder diiwaan hee kala.[60][61]
Koɗkiiji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Laabi e laaɓal
Laamu leydi Naajeeriya ina ɓeydoo anndude caɗeele ummoriiɗe e ŋakkeende cellal e nder nokkuuji, kadi diiwaan Kwara ina golloo ngam moƴƴinde nokkuuji mum e ŋakkeende cellal.[62] Ñalnde 22 lewru Seeɗto hitaande 2020, guwerneer diiwaan Kwara fuɗɗii e dow laabi kampaañ ‘Clean Kwara’ ngam haɗde ɓuuɓri udditiindi e ƴellitde laaɓal moƴƴal e nder diiwaan hee.[63] Laamu leydi ndii ina golloo ngam feewnude denndaangal laabi e laabi ndiyam ngam waawde huutoraade ndiyam ɗam,[64] ina waɗa heen doole ngam waawde huutoraade ndiyam laaɓɗam,[65] mahde cuuɗi ɓuuɓɗi, e waɗde ndiyam laaɓɗam ina heɓee.[66] Ɗumɗoo kadi ko ngam ƴellitde paandaale ƴellitaare duumotoonde 3 & 6 (heɓde ndiyam njareteeɗam laaɓɗam e moƴƴam e heɓde laaɓal laaɓtungal e potal, laaɓal wonande yimɓe fof, e joofnude ɓuuɓri udditiindi haa hitaande 2030)[67]
Pijirlooji
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Golle dingiral ko Komisiyoŋ dingiral diiwaan Kwara toppitii ɗum.[68][69] Nafoore nde dingiral jogii, addani ɗum mahde dingiral, ina wiyee—Kompleks dingiral dowla Kwara. Ko woni e nder nokku hee ko mainbowl, saal dingiral nder suudu, hostel, nokku jaayndeeji fijooji kam e piscine mawnugol Olimpiya. Dowla oo ina jogii darnde tiiɗnde e nder fuku koyɗe e basket. Diiwal ngal woni wuro kawtal fuku koyɗe Kwara United, ABS FC e kawtal fuku koyɗe Kwara Falcons.
Yimɓe teskinaaɓe
Abdul Rahmaan Abdul Razaq, dawriyanke
Daawuuda Abioye, diineyanke
Abimbola Abolarinwa, ganndo ko faati e ƴiiƴam
Korneliyus Adebayo, dawriyanke
Femi Adebayo, fijoowo e peewnoowo filmuuji
Tunde Adebimpe, jimoowo
Laamɗo biyeteeɗo Samuel Adedoyin, ko golloowo e golloowo moƴƴo
Kemi Adesoye, winndiyanke
Abdulfatah Ahmed, banke e dawriyanke
Simon Ajibola, dawriyanke
Mustafaa Akanbi (ganndo ko faati e sariya), ganndo ko faati e sariya
Mustafa Akanbi (ganndo), ganndo e awokaa
Aadama Abdullaah Al-Ilori, ganndo lislaam
Sarah Alade, gonnooɗo guwerneer CBN
Lola Ashiru, ko mahoowo e politik
Kunle Afolayan, fiyoowo, gardinooɗo filmo e peewnoowo
Ayeloyun, ko jimoowo
Yuusuf Ayo Babalola, diineyanke
Daawuuda Bamigboye, koninke
Teofilus Bamigboye, koninke e dawriyanke
Salihu Modibbo Alfa Belgore, kiitaaji e gonnooɗo hooreejo ñaawirdu leydi Najeriya
Oga Bello, fijoowo e peewnoowo (innde goonga Adebayo Salami)
Ibraahiima Gambari, dipolomaasi
Yuusuf Gobir, gardiiɗo
Ola Ibraahiima, ofisee laana ndiwoowa
Rafiu Adebayo Ibraahiima, dawriyanke
Tunde Idiagbon, sooje
Ahmed Muhammed Inuwa, dawriyanke
Seneraal Ayinla Kolington, jimoowo
Joana Nnazua Kolo, komisinaajo ko feewti e ƴellitaare sukaaɓe e dingiral
Farooq Kperogi, jaaynoowo
Muhammed Shaaba Lafiagi, dawriyanke
Lagbája, jimoowo
Salaadeen latinwo, koninke
Arinola Fatimoh Lawal, depiteejo
Mohammed Lawal, ofisee konu ndiyam
Lai Mohammed, awokaa e dawriyanke
Saliu Mustafaa, dawriyanke
Ibraahiima Yahaya Oloriegbe, dawriyanke
Abdulkadir Orire, Khadi mawɗo gadano e nder suudu sarɗiiji leydi Kwara
Oye Owolewa, ko o dawriyanke
Daawuuda Oyedepo, diineyanke
Wasiu alabi pasuma, musicfoowo
Bukola Saraki, dawriyanke
Gbemisola Saraki, dawriyanke
Olusola Saraki, neɗɗo dawriyanke
Toyin Saraki, balloowo cellal
Abdulfatai Yahaya Seriki, neɗɗo dawriyanke
AbdulRazzaq Ibraahiima Salmaan, diine
Bola Shagaya, jom njulaagu
Rukayat Shittu, jaayndiyanke e dawriyanke
Toni Tetuila, ko jimoowo
Rashidi Yekini, jolfo fuku koyɗe
Salihu Yakubu-Danladi, Kawtorɗo dawriyanke
Ƴeew kadi
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]Diiso doosɗe leydi Kwara
Tuugnorgal
[taƴto | taƴto ɗaɗi wiki]- ↑ Onyeakagbu, Adaobi. "See how all the 36 Nigerian states got their names". Pulse Nigeria. Archived from the original on 11 August 2022. Retrieved 25 December 2021.
- ↑ "This is how the 36 states were created". Pulse Nigeria. 24 October 2017. Archived from the original on 12 June 2020. Retrieved 22 December 2021.
- ↑ "Population 2006–2016". National Bureau of Statistics. Archived from the original on 14 December 2021. Retrieved 21 December 2021.
- ↑ Fingesi, U. I.; Tyowua, B. T.; Fajobi, E. A.; Jamilu, S. M. (18 November 2018). "Species richness and diversity of birds in Kainji Lake National Park, Nigeria" (PDF). World News of Natural Sciences. Archived (PDF) from the original on 28 December 2021. Retrieved 26 December 2021.
- ↑ Ajayi, S. R.; Ejidike, B. N.; Ogunjemite, B. G.; Olaniyi, O. E.; Adeola, A. J. (6 August 2020). "Population status of olive baboon Papio anubis (lesson, 1827) in Kainji lake national park, Nigeria". Journal of Research in Forestry, Wildlife and Environment. 12 (2). Archived from the original on 19 January 2025. Retrieved 15 January 2025.
- ↑ "Animal population grows at Kainji Lake National Park". The Guardian. Lagos, Nigeria. 3 March 2017. Archived from the original on 28 December 2021. Retrieved 26 December 2021.
- ↑ Okosodo, Ehi Francis; Orimaye, Oluwafemi Jacob; Awoyemi, A. G. (December 2016). "Diversity and Abundance of Avian Species in Old Oyo National Park Southwest Nigeria". Merit Research Journal of Agricultural Science and Soil Science. 4 (11). Archived from the original on 19 January 2025. Retrieved 15 January 2025.
- ↑ Oyeleke, Oo; Odewumi, Os; Mustapha, Ra (4 August 2015). "Assessment of management practices for ungulates in old Oyo National Park, Nigeria". Ethiopian Journal of Environmental Studies and Management. 8 (5): 548. doi:10.4314/ejesm.v8i5.8.
- ↑ Halidu, Shafiu Kilishi; Adebayo, Olaoluwa Ayodeji; Chikezie, Jude; Ibrahim, Azeez Olalekan; Adedeji, Olushola Emmanuel (23 April 2021). "Ecology of Patas Monkey (Erythrocebus Patas) in Buffer Zone Ranges, Old Oyo National Park, Nigeria". Journal of Bioresource Management. 8 (2): 29–37. doi:10.35691/JBM.1202.0178.
- ↑ "Kwara | state, Nigeria | Britannica". www.britannica.com (in Engeleere). Archived from the original on 9 September 2025. Retrieved 28 June 2022.
- ↑ "Human Development Indices". Global Data Lab. Archived from the original on 14 March 2019. Retrieved 15 December 2021.
- ↑ "History of Kwara State – Kwara State Association of Nigeria" (in Engeleere). Archived from the original on 24 January 2022. Retrieved 31 December 2021.
- ↑ "A brief history of our state..." kwarastate.gov.ng. Archived from the original on 31 May 2024. Retrieved 5 July 2024.
- ↑ "History of Kwara State – Kwara State Association of Nigeria" (in Engeleere). Archived from the original on 24 January 2022. Retrieved 3 June 2021.
- ↑ "Kwara State of Nigeria :: Nigeria Information & Guide". www.nigeriagalleria.com. Archived from the original on 3 June 2021. Retrieved 3 June 2021.
- ↑ "History of Kwara State – Kwara State Association of Nigeria" (in Engeleere). Archived from the original on 24 January 2022. Retrieved 20 June 2021.
- ↑ "Kwara State". Nigerian Investment Promotion Commission (in Engeleere). 9 January 2019. Archived from the original on 28 May 2020. Retrieved 30 May 2020.
- ↑ "Nigeria 2006 Census Figures". Nigeria master web. Archived from the original on 21 August 2014. Retrieved 3 June 2015.
- ↑ Gemma, Wilson (2012). Kwara: the making of a new state. Bookcraft. pp. 12–13.
- ↑ "Kwara State". Nigerian Investment Promotion Commission (in Engeleere). 9 January 2019. Archived from the original on 5 July 2024. Retrieved 5 July 2024.
- ↑ "No plans to impose fresh taxes on Kwarans". The Nation. Lagos, Nigeria. Archived from the original on 17 June 2015. Retrieved 3 June 2015.
- ↑ "History & Society". Kwara State Government. Archived from the original on 16 November 2023. Retrieved 8 February 2026.
- ↑ "Nigeria". Ethnologue (22 ed.). Archived from the original on 19 February 2020. Retrieved 10 January 2020.
- ↑ "History of Kwara State – Kwara State Association of Nigeria" (in Engeleere). Archived from the original on 24 January 2022. Retrieved 31 December 2021.
- ↑ Omipidan, Teslim (16 October 2018). "List Of Local Government Areas In Kwara State And Their Headquarters". OldNaija (in Engeleere). Archived from the original on 15 October 2021. Retrieved 20 June 2021.
- ↑ "Profile: AbdulRahman AbdulRazaq, Governor of Kwara State, Nigeria [2019 -]". Premium Times (in Engeleere). 25 January 2021. Archived from the original on 27 March 2022. Retrieved 27 March 2022.
- ↑ "Nigerian States". www.worldstatesmen.org. Archived from the original on 23 October 2021. Retrieved 27 March 2022.
- ↑ "AbdulRazaq wins re-election as Kwara gov". The Punch. 19 March 2023. Retrieved 5 July 2024.
- ↑ "Nigeria presidency says Buhari will not seek unconstitutional 3rd term". Africanews (in Engeleere). 3 October 2019. Archived from the original on 5 July 2024. Retrieved 5 July 2024.
- ↑ "Summit University, Offa". summituniversity.edu.ng. Archived from the original on 23 June 2021. Retrieved 16 June 2021.
- ↑ "Crown-Hill University Ilorin || Home". www.crownhilluniversity.edu.ng. Archived from the original on 20 February 2022. Retrieved 16 June 2021.
- ↑ "Home". Ahman Pategi University (in Engeleere). Retrieved 16 June 2021.
- ↑ "How many Universities are in Kwara State? – Kwara News". The Informant247 (in Engeleere). Kwara, Nigeria. 10 April 2021. Retrieved 15 April 2021.
- ↑ "Exclusive: How Kwara North lost KWASU VC slot". The Informant247 (in Engeleere). Kwara, Nigeria. 3 April 2020. Archived from the original on 22 January 2021. Retrieved 17 January 2021.
- ↑ "List of Colleges of Education in Kwara State – Kwara News". The Informant247 (in Engeleere). Kwara, Nigeria. 14 April 2021. Archived from the original on 14 April 2021. Retrieved 15 April 2021.
- ↑ "How many Polytechnics are in Kwara State? – Kwara News". The Informant247 (in Engeleere). Kwara, Nigeria. 13 April 2021. Archived from the original on 3 November 2023. Retrieved 15 April 2021.
- ↑ "How many Polytechnics are in Kwara State? – Kwara News". The Informant247 (in Engeleere). Kwara, Nigeria. 13 April 2021. Archived from the original on 3 November 2023. Retrieved 15 April 2021.
- ↑ "Welcome to International Aviation College, Ilorin". aviation.africhoice.website. Archived from the original on 15 November 2019. Retrieved 4 November 2019.
- ↑ "Hospital Locations". Kwara State Hospital Management Board (in Engeleere). Archived from the original on 12 June 2023. Retrieved 12 June 2023.
- ↑ "Kwara Govt approves conversion of general hospital to KWASU teaching hospital". The Guardian. Lagos, Nigeria. 14 December 2023. Archived from the original on 17 August 2024. Retrieved 17 August 2024.
- ↑ "Kwara Assembly Passes Teaching Hospital, Education Varsity Bills". Leadership. 29 May 2024. Archived from the original on 17 August 2024. Retrieved 17 August 2024.
- ↑ "Kwara Assembly Passes Teaching Hospital, Education Varsity Bills". Leadership. 29 May 2024. Archived from the original on 17 August 2024. Retrieved 17 August 2024.
- ↑ Olesin, Abdullahi (10 December 2022). "Hospital Tasks Nurses On ICT, Mulls Digital Services". Leadership (in Engeleere). Archived from the original on 5 January 2023. Retrieved 5 January 2023.
- ↑ Olesin, Abdullahi (10 December 2022). "Hospital Tasks Nurses On ICT, Mulls Digital Services". Leadership (in Engeleere). Archived from the original on 5 January 2023. Retrieved 5 January 2023.
- ↑ "How Oliha died – Doctor". Vanguard. Lagos, Nigeria. 30 June 2013. Archived from the original on 23 August 2022. Retrieved 5 December 2024.
- ↑ "Hospital saves 2 snipper patients in Ilorin". Nigerian Tribune. 10 August 2019. Archived from the original on 8 December 2024. Retrieved 5 December 2024.
- ↑ Gemma, Wilson (2012). Kwara: the making of a new state. Bookcraft. pp. 12–13.
- ↑ Sule, Mariam. "Off the beaten path: Western Nigeria's Sobi hill offers striking view, spiritual experience". USA Today (in Engeleere). Archived from the original on 28 June 2022. Retrieved 28 June 2022.
- ↑ Great, Dennis (6 August 2021). "Ero-Omola Waterfall". BTATnT – Big Time Africa Travels & Tours Company (in Engeleere). Archived from the original on 25 February 2022. Retrieved 25 February 2022.
- ↑ "Kwara, NG Climate Zone, Monthly Weather Averages and Historical Data". tcktcktck.org. Archived from the original on 24 July 2023. Retrieved 24 July 2023.
- ↑ "Ilorin Annual Weather Averages". WorldWeatherOnline.com (in Engeleere). Archived from the original on 24 July 2023. Retrieved 24 July 2023.
- ↑ Onyeakagbu, Adaobi. "See how all the 36 Nigerian states got their names". Pulse Nigeria. Archived from the original on 11 August 2022. Retrieved 25 December 2021.
- ↑ Omidiji, Rachael (23 October 2023). "Kwara: Fallen tree kills woman, injures 10 others". Nigerian Tribune (in Engeleere). Archived from the original on 29 October 2023. Retrieved 29 October 2023.
- ↑ Olesin, Abdullahi (23 October 2023). "2 Die As Tree Falls On Commuters In Kwara". Leadership (in Engeleere). Archived from the original on 29 October 2023. Retrieved 29 October 2023.
- ↑ "Police confirm killing of Kwara monarch". 2 February 2024. Archived from the original on 12 March 2024. Retrieved 12 March 2024.
- ↑ Nigeria, The Journal (5 June 2025). "Kwara Mining Tragedy: Police Officers Killed, Chinese Worker Abducted Amid Rising Attacks on Critical Sites". The Journal (in Engeleere). Archived from the original on 4 December 2025. Retrieved 13 August 2025.
- ↑ "Two policemen killed, Chinese national abducted in Kwara". The Sun (in Engeleere). Lagos, Nigeria. 5 June 2025. Retrieved 13 August 2025.
- ↑ "13 Airports Now Cargo Terminals – P.M. News". P.M. News (in Engeleere). Lagos, Nigeria. Archived from the original on 26 January 2022. Retrieved 29 June 2022.
- ↑ Atulegwu, David (8 September 2020). "List of Natural Mineral Resources Found in Kwara State". Nigerian Infopedia (in Engeleere). Archived from the original on 26 October 2020. Retrieved 22 September 2020.
- ↑ "Population 2006–2016". National Bureau of Statistics. Archived from the original on 14 December 2021. Retrieved 21 December 2021.
- ↑ "Innovation Hub". Archived from the original on 16 June 2022. Retrieved 1 August 2025.
- ↑ Adedibu, Afolabi A. (March 1986). "Solid waste management and a new environmental edict: a case study from Ilorin, Kwara State, Nigeria". The Environmentalist. 6 (1): 63–68. Bibcode:1986ThEnv...6...63A. doi:10.1007/BF02240232.
- ↑ Olesin, Abdullahi (22 September 2020). "Nigeria: Abdulrazaq Launches Clean Kwara Campaign, to End Open Defecation". allAfrica.com (in Engeleere). Archived from the original on 1 October 2020. Retrieved 22 September 2020.
- ↑ "Environmental Sanitation: Govt assures of a clean Kwara, to supply waste receptacle containers – RoyalFM 95.1MHz, Ilorin" (in Engeleere). Archived from the original on 10 April 2021. Retrieved 22 September 2020.
- ↑ Alhaji (19 November 2019). "Nigeria inaugurates water plants in Kwara State". Construction Review Online (in Engeleere). Archived from the original on 2 October 2020. Retrieved 22 September 2020.
- ↑ Alhaji (19 November 2019). "Nigeria inaugurates water plants in Kwara State". Construction Review Online (in Engeleere). Archived from the original on 2 October 2020. Retrieved 22 September 2020.
- ↑ Olesin, Abdullahi (22 September 2020). "Nigeria: Abdulrazaq Launches Clean Kwara Campaign, to End Open Defecation". allAfrica.com (in Engeleere). Archived from the original on 1 October 2020. Retrieved 22 September 2020.
- ↑ "KSC at Three: Upgrading Sports Council to Commission is Huge for Kwara Sports – Pioneer Executive Chairman – Independent Newspaper Nigeria". Independent. Lagos, Nigeria. 6 August 2024. Archived from the original on 6 August 2024. Retrieved 17 August 2024.
- ↑ "Kwara Sports Commission gets Chairman, DG". Daily Post. Lagos, Nigeria. 3 August 2021. Archived from the original on 17 August 2024. Retrieved 17 August 2024.